Bä, bä, vita lamm

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den engelska Baa, Baa, Black Sheep illustrerad av William Wallace Denslow 1902.
Illustration till Bä, bä, svarta lam, ur Daddas visor 1872.
Svartvit kopia av en akvarell ur Ottilia Adelborgs bok Ängsblommor.

"Bä, bä, vita lamm" är en barnvisa av Alice Tegnér, som publicerades första gången 1892 i sångsamlingen Sjung med oss, Mamma!.[1][2] Visan bygger på den engelska barnramsan Baa, Baa, Black Sheep som publicerades 1744. År 1872 översatte August Strindberg ramsan till svenska, med titeln Bä, bä, svarta lam,[3] på uppdrag av Bonniers. Den tonsattes senare av Alice Tegnér, och titeln ändrades till Bä, bä, vita lamm. Från Sverige spred sig sången på 1900-talet även till Norge där den på bokmål är känd som Bæ, bæ, lille lam.[4]

Texten[redigera | redigera wikitext]

Baa, Baa, Black Sheep[redigera | redigera wikitext]

Bä, bä, vita lamm bygger på en engelsk barnramsa, Baa, Baa, Black Sheep, som publicerades första gången 1744 i Tommy Thumb's Pretty Song Book.[2][5] Denna ramsa kom att sjungas till en variant av melodin Ah ! vous dirai-je, Maman från 1771,[2] vilket är samma melodi som används till barnvisan Blinka lilla stjärna.

August Strindberg[redigera | redigera wikitext]

En svensk översättning gjordes 1872 av August Strindberg. Strindberg befann sig på Kymmendö och arbetade med Mäster Olof.[6] Där fick han sig tillsänt av Bonniers ett uppdrag att översätta två illustrerade engelska barnböcker. Strindberg genomförde översättningen och Bonniers publicerade översättningarna i två böcker, Barnen i skogen[7] och Daddas visor,[8] under hösten samma år. Den förra var i original The Babes in the Wood utgiven 1872 på Routledge & Sons i London och den senare Nursery Rhymes utgiven 1869 på samma förlag.[6]

I Nursery Rhymes återfinns den engelska text till Baa Baa Black Sheep som Strindberg översatte.

Engelska förlagan[6]

Ba-a, ba-a, black sheep, have you any wool?
Yes, sir! yes, sir! three bags full:
One for my master, one for my dame,
And one for the little boy that lives in our lane.

Strindbergs översättning[6]

Bä, bä, svarta lam, har du någon ull?
Bä, bä, söta barn, jag har säcken full,
Helgdagsrock åt far och söndagskjol åt mor
Och sedan tu par strumpor åt lilla, lilla bror.

Den andra halvan av sången återspeglar inte helt det engelska originalet, men Göte Klingberg menar att en orsak kan vara att den bild som illustrerade originalet inspirerat till "helgdagsrock" och "söndagskjol".[9]

Alice Tegnér[redigera | redigera wikitext]

I Carl's A.B.C. och bilderbok,[10] är fyra av Daddas visor från 1872 avtryckta, bland annat "Bä, bä, svarta lam".[6] Enligt Klingberg kan det vara detta tryck som förmedlat texten till den version som Ottilia Adelborg publicerade i utgåvan av Ängsblommor (1890),[11] där texten är ändrad till "Bä, bä, hvita lamm", och som i sin tur sannolikt inspirerat Tegnér till en ytterligare bearbetning och tonsättning av texten.[6] I Ängsblommor skriver Adelborg under texten "Bleking" (se bild), vilket antyder att hon menar att texten är en folklig tradition från Blekinge.[11]

Adelborgs text[11]

Bä, bä, hvita lamm, har du någon ull?
Bä, bä, lilla barn, jag har säcken full.
Helgdagsrock åt far,
söndagskjol åt mor
och tu par strumpor åt lille, lille bror.

Tegnérs text[1]

Bä, bä, vita lamm, har du någon ull?
Ja, ja, lilla barn, jag har säcken full.
Helgdagsrock åt far och söndagskjol åt mor
och två par strumpor åt lille, lille bror.

Vid utgivningen av Nu ska vi sjunga 1943 ändrade Tegnér texten i andra versraden till "Ja, ja, kära barn,".[12] Detta är också den text som levt kvar i senare utgåvor.[2]

Musiken[redigera | redigera wikitext]

De fyra första takterna av
A - den engelska visan Baa, Baa, Black Sheep till melodin Ah ! vous dirai-je, Maman
och av
B - den svenska visan med Alice Tegnérs text och melodi.
Ljudexempel A - Baa, Baa, Black Sheep
Ljudexempel B - Bä, bä, vita lamm

Det engelska originalet från 1744 sjöngs alltså till en variant av Ah ! vous dirai-je, Maman, det vill säga samma melodi som Blinka lilla stjärna. Strindbergs text var sannolikt inte tänkt att sjungas alls, medan Alice Tegnér gjorde om Strindbergs/Adelborgs text till sin egen melodi, den som generationer av svenska barn sjungit sedan 1892.

Inspelningar[redigera | redigera wikitext]

En av de tidigaste inspelningarna av Tegnérs sång gjordes på 78-varvsskiva 1926 av Margareta Schönström på skivmärket Polyphon.[13] I Svensk mediedatabas finns närmare ett 100-tal inspelningar upptagna.[14] Bland artister som spelat in sången märks även Yvonne Törner, Lena Järnestrand, Margret Jonsson, Alice Babs och Titti, Barn från Adolf Fredriks musikskola, Barnkör Stockholms Musikklasser, Barbro Hörberg, Pugh Rogefeldt, Nackabarnen, Maria Llerena, Dubbelkvartetten Frida, Arne Domnérus, Trazan & Banarne, Povel Ramel, Emma Meissner, Kerstin Lindberg, Gunnar Uddén, Nadja Hjärne, Gun och Roland Hultén, med flera.[15]

Alice Tegnérs tonsättning har också spelats in på spanska av Maria Llerena som "Be be carnerito blanco" på skivalbumet Chiquitico mio från 1988.[16]

Andra versioner[redigera | redigera wikitext]

Den engelska visan sjungs på flera andra språk och även Tegnérs text och melodi sjungs i översättning, bland annat i andra nordiska länder.[4]

Ytterligare verser av okända upphovsmän förekommer också i förskolor. Tegnérs visa har även gett upphov till många travestier.[4][17]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Tegnér, Alice (1892). Sjung med oss, mamma!. Stockholm: Skoglund. Libris 1343323 
  2. ^ [a b c d] Palm Anders, Stenström Johan, red (1997). Den svenska sångboken. Stockholm: Bonnier. sid. 488. Libris 7149677. ISBN 91-0-056433-8 (inb.) 
  3. ^ Enligt källan Daddas visor stavade Strindberg "lamm" med ett "m".
  4. ^ [a b c] ”Bæ, bæ lille lam - tekst”. Martin Granum, barnesanger.no. Arkiverad från originalet den 16 mars 2012. http://www.webcitation.org/66D27vB4s. Läst 26 april 2011. 
  5. ^ Åstrand, Hans, red (1975). Sohlmans musiklexikon. 1, A - Campos. Stockholm: Sohlman. sid. 677. Libris 8372038. ISBN 91-7198-021-0 
  6. ^ [a b c d e f] Brundin, Margareta (1988). Ekman, Hans-Göran; Persson, Anita; Ståhle Sjönell, Barbro. red. Vita lamm och svarta får. Strindbergiana. Saml. 3. Stockholm: Atlantis. sid. 96ff. Libris 3618761. ISBN 91-7486-463-7 (inb.) 
  7. ^ Barnen i skogen.. Bilderböcker för små barn ; 12. Stockholm: Bonnier. 1872. Libris 1619559 
  8. ^ Daddas visor.. Leksaksböcker för små barn ; 3. Stockholm: Alb. Bonnier. 1872. Libris 1582766 
  9. ^ Klingberg, Göte (1987). Denna lilla gris går till torget och andra brittiska toy books i Sverige 1869-79: British toy books in Sweden 1869-79 : a bibliography of some British toy book series (first editions) and a bibliography of toy book editions published in Sweden 1869-79. Skrifter / utgivna av Svenska barnboksinstitutet, 0347-5387 ; 26. Stockholm: Rabén & Sjögren. Libris 7236135. ISBN 91-29-58352-7 (inb.) 
  10. ^ Carl's A.B.C. och bilderbok.. utgivningsort saknas,. okänt tryckår. Libris 2489377 
  11. ^ [a b c] Adelborg, Ottilia (1890). Ängsblommor: en samling barnrim och historier upptecknade och ritade. Stockholm: Albert Bonnier. Libris 10396960 
  12. ^ Petersson Annie, red (1943). Nu ska vi sjunga sångbok för de första skolåren. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Libris 2658017 
  13. ^ ”Mors lilla Olle [A. Tegnér – efter W. von Braun / Skådespelerskan Margareta Schönström, sopran”]. Svensk mediedatabas. Arkiverad från originalet den 16 mars 2012. http://www.webcitation.org/66D24Rdi5. Läst 26 april 2011. 
  14. ^ ”Bä bä vita lamm”. Svensk mediedatabas. Arkiverad från originalet den 16 mars 2012. http://www.webcitation.org/66D25dWww. Läst 26 april 2011. 
  15. ^ Reimers, Lennart (1983). Alice Tegnérs barnvisor: [Alice Tegnérs nursery rhymes/children's songs]. Skrifter från Musikvetenskapliga institutionen, Göteborg, 0348-0879 ; 8. Bromma: Edition Reimers. sid. 222. Libris 7637864. ISBN 91-7370-099-1 
  16. ^ ”Chiquitico mio”. Svensk mediedatabas. Arkiverad från originalet den 16 mars 2012. http://www.webcitation.org/66D26nubF. Läst 14 juni 2011. 
  17. ^ ”Bä, bä vita lamm (ver. 2)”. Sånghäfte.se. Arkiverad från originalet den 16 mars 2012. http://www.webcitation.org/66D291YRL. Läst 26 april 2011.