Bältros

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Bältros
latin: herpes zoster, zoster, zona
Bältros
Klassifikation och externa resurser
ICD-10B02
ICD-9053
DiseasesDB29119
Medlineplus000858
eMedicinemed/1007  derm/180
emerg/823
oph/257
ped/996
Bältros på bröstet.
(1) Rodnad med grupper av små bulor, (2) blåsor, (3) blåsor med var, (4) sårskorpor och (5) i enstaka fall skadade nerver.
(a) Hudytan, (b) nerv, (c) aktivt virus och (d) vilande virus.

Bältros eller helveteseld (latin: hérpes zóster) är en herpessjukdom som orsakas av varicella-zostervirus (VZV), samma virus som orsakar vattkoppor. Man kan inte få bältros om man inte haft vattkoppor tidigare.[1]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Efter en vattkoppsinfektion drar sig viruset tillbaka till nervknutor nära ryggmärgen där det ofta ligger inaktivt livet ut.

Utbrott[redigera | redigera wikitext]

Hos vissa personer blir viruset dock aktivt igen många år senare och orsakar då en bältrosinfektion.[2] Viruset vandrar utmed nervbanorna som går från ryggmärgen och ger smärta och blåsor utmed nervernas utbredning (i huden). Separata nervknippen löper horisontellt från ryggmärgen ut till vänster och höger kroppshalva, vilket gör att utslagen får den karakteristiska formen av ett bälte runt halva kroppen, aldrig hela.[3] Ibland kan man även få blåsor på trumhinnan. Bältros kan även fås invändigt i bland annat mellanörat, bröstbenet, nyckelbenet, hjärnstammen och andra ställen. Detta då utan utifrån synliga blåsor, vilket innebär att det blir svårare med diagnosen. Detta är dock inte så vanligt, men det förekommer. Diagnosen ställs genom ett ryggmärgsprov. Med magnetresonanstomografi (magnetkamera) i ett tidigt skede kan man se om hjärnstammen är infekterad på patienten. Infektionen som angriper huvudet invändigt leder till halvsides ansiktsförlamning som också brukar kallas för Bells pares. I en del fall kan hörselnedsättning på det ena örat drabba den sjuke om bältrosen sätter sig på facialisnerven.

Små barn kan bli smittade så att de får vattkoppor i kontakt med en äldre person om denne just då har bältros. Däremot finns det inga vetenskapliga studier som visar att barn som har vattkoppor kan smitta exempelvis äldre personer, vilket man trodde förr.[1][4][5] Sjukdomen bältros, samma virus som orsakar vattkoppor, förekommer som en virussjukdom hos personer med nedsatt immunförsvar och får då större utbredning i kroppen och ger högre mortalitet.[1]

Läkemedel[redigera | redigera wikitext]

Effektiva läkemedel finns som lindrar och förkortar läketiden, men mer oklart om detta minskar risken för så kallad postherpetisk neuralgi.[6] Antivirala läkemedel mot bältros är exempelvis valaciklovir och aciklovir.[7][8]

Smärtan på huden där blåsorna sitter kan behöva behandlas med receptfria och ibland receptbelagda läkemedel.

Nervpåverkan gör att smärtan ibland kan bli intensiv och av en art som inte lätt avhjälps med vanliga smärtstillande medel. Vid till exempel inflammation i hjärnstammen och påverkan på hörselnerv och ansiktsnerv samt synnerv kan smärtan avhjälpas med kortison i form av medicinen Prednisolon.[9]

Förebyggande behandling mot bältros[redigera | redigera wikitext]

Diskussion angående införande av en allmän varicella zoster-vaccination (VZV-vaccination) av barn i Sverige pågår, 2018.[10] Ett vaccin bestående av ett levande, försvagat virus finns tillgängligt. Allmän barnvaccination har nyligen införts i många länder, däribland USA och Tyskland.[11]

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Vid utanpåliggande bältros finns för närvarande ingen annan behandling inom den traditionella medicinvetenskapen än läkemedelsbehandlingen ovan, vila och eventuell sjukskrivning.

Vid innanpåliggande bältros som påverkar hjärnstammen och balanssinnet rekommenderas sjukgymnastik med inriktning på balansövningar. I en del fall påverkas ansiktsnerven och leder då till halvsidig ansiktsförlamning, som brukar benämnas som Bells pares. Det kallas även facialispares. Då rekommenderas neuromuskulär ansiktssjukgymnastik. Det innefattar ett träningsprogram med ett antal rörelsemoment för ansiktet som den drabbade skall genomföra dagligen.

Vid bältros där det ena ögat är påverkat så till den grad att det ej fuktas kontinuerligt, det vill säga inte stänger och öppnar sig automatiskt genom blinkning, behöver ögat skyddas med urglasförband som också kallas för fuktkammare.[12][13][14] Även tårsubstitut är viktigt för ögat som blir torrt vid Bells pares.[15]

Postherpetisk neuralgi[redigera | redigera wikitext]

I enstaka fall kan bältros ge postherpetisk neuralgi (PHN), en nervsmärta som är annorlunda än den akuta bältrossmärtan och som kvardröjer/uppstår cirka 3-6 månader efter att bältrosinfektionen har läkt ut, vilket kan ta många månader. Smärtan vid beröring av området kan vara mycket intensiv. Därav uppstod namnet helveteseld. Smärtan kan vara så svår att det kan vara mycket obehagligt att ha till exempel kläder nära kroppen. Huden kan vara rödflammig i de påverkade områdena. Behandlingen är helt annorlunda än vid akut bältrosinfektion (se PHN).

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Klinisk virologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Varicella-zoster virus”. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100821020023/http://www.virologen.se/sv/SU/4/Laboratoriemedicincom/Laboratoriemedicins-verksamheter/Klinisk-Virologi/Agenslista/Varicella-zoster-virus-VZV/. Läst 7 april 2019. 
  2. ^ ”Sjukvårdsupplysningen 1177 - Bältros”. http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Baltros/. Läst 24 mars 2011. 
  3. ^ ”Bältros” (på sv-FI). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2012/08/17/baltros. Läst 7 april 2019. 
  4. ^ ”Smittskyddsinstitutet - Vattkoppor och bältros”. http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/vattkoppor-och-baltros/. Läst 7 april 2019. 
  5. ^ ”Trygghansa - Bältros, vattkoppor”. Arkiverad från originalet den 25 april 2010. https://web.archive.org/web/20100425014229/http://www.tryggabarn.nu/barn/Page8976.html. Läst 7 april 2019. 
  6. ^ Hagberg, Lars (22 jan 2019). ”Bältros (Herpes zoster)”. Internetmedicin. Internetmedicin. https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=3544. Läst 26 maj 2019. 
  7. ^ ”Valaciclovir Mylan - FASS Allmänhet”. www.fass.se. https://www.fass.se/LIF/product?docType=7&specId=&userType=2%2F&nplId=20070511000022&. Läst 7 april 2019. 
  8. ^ ”Aciclovir Sandoz - FASS Allmänhet”. www.fass.se. https://www.fass.se/LIF/product?userType=2&nplId=20040607002346. Läst 7 april 2019. 
  9. ^ ”Prednisolon Pfizer - FASS Allmänhet”. www.fass.se. https://www.fass.se/LIF/product?docType=7&specId=&userType=2&nplId=19840309000053&. Läst 7 april 2019. 
  10. ^ ”Vaccin mot vattkoppor (varicella)”. Folkhälsomyndigheten. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/vacciner-a-o/vattkoppor/. Läst 8 april 2019. 
  11. ^ ”Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Varicella-zoster-virus(VZV)”. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100821020023/http://www.virologen.se/sv/SU/4/Laboratoriemedicincom/Laboratoriemedicins-verksamheter/Klinisk-Virologi/Agenslista/Varicella-zoster-virus-VZV/. Läst 2 april 2011. 
  12. ^ ”Medicinkompendier - Bältros med Bells pares”. http://www.medicinkompendier.se/index.asp?themakatid=9&titelid=333&j=1/. Läst 6 april 2011. 
  13. ^ ”Sjukvårdsrådgivningen - Ansiktsförlamning stort”. https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/hjarna-och-nerver/nerver/ansiktsforlamning/. Läst 11 augusti 2011. 
  14. ^ ”Nationalencyklopedin”. http://www.ne.se/urglasf%C3%B6rband. Läst 11 augusti 2011. 
  15. ^ ”Tårsubstitut - Bältros med Bells pares”. http://www.apoteket.se/privatpersoner/radochprodukter/Sidor/ogonooron_ogon_Torraogon_Omtorraogon.aspx/. Läst 6 april 2011. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]