Béla Kun
| Béla Kun | |
.png) | |
| Född | Kohn Béla 20 februari 1886[1] Szilágycseh |
|---|---|
| Död | 29 augusti 1938[1] (52 år) Moskva[2] |
| Begravd | Kommunarka skjutbana |
| Medborgare i | Ungern och Sovjetunionen |
| Utbildad vid | Frans Josef-universitetet, Calvinist College in Zilah,  |
| Sysselsättning | Politiker, diplomat, journalist |
| Befattning | |
| Ungerns utrikesminister (1919–1919) Member of ECCI (1921–) | |
| Politiskt parti | |
| Ungerns kommunistiska parti Sovjetunionens kommunistiska parti | |
| Maka | Irén Gál |
| Barn | Ágnes Kun (f. 1915) Miklós Kun (f. 1920) |
| Redigera Wikidata | |
Béla Kun, född (Béla Cohen) 20 februari 1886 i Szilágycseh (dagens Cehu Silvaniei), Transsylvanien, död 29 augusti 1938 i Sovjetunionen, var en ungersk kommunistisk politiker.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Kun kom från en judisk familj och studerade en tid från 1905 vid universitetet i Kolozsvár, blev sedan tidningsman i Nagy-Várad och anslöt sig till socialismen. Han nyorganiserade socialistpartiet i Koloszvár och var en kort tid tillförordnad föreståndare för stadens arbetarförsäkringskassa, men avskedades på grund av underslev. Vid första världskrigets utbrott 1914 inkallades han i tjänst som frivillig korpral och togs som krigsfånge av ryssarna. Efter den bolsjevikiska oktoberrevolutionen 1917 fick Kun i uppdrag att bedriva kommunistpropaganda bland de ungerska krigsfångarna i Ryssland.[3]
I november 1918 bildade Kun det Ungerns kommunistiska parti och blev ledare för den kortvariga ungerska rådsrepubliken från den 21 mars till den 6 augusti 1919. Kun tvingades i exil och emigrerade senare till Sovjetunionen, där han antog sovjetiskt medborgarskap.
Väl i Sovjetunionen var han på Krim tillsammans med Rozalia Zemljatjka och Georgij Pjatakov ansvarig för mordet på civila och tiotusentals vita krigsfångar ur Pjotr Wrangels armé.[4][5] Han fick en hög post inom Komintern och sändes 1921 till Tyskland för att påverka det tyska kommunistpartiet. I Sovjetunionen blev han på 1930-talet anklagad för trotskism, ställdes inför rätta och avrättades förmodligen.[6] Hans öde var länge okänt. Kun fick politisk återupprättelse 1956 under avstaliniseringen. De sovjetiska partiet lät meddela sin ungerska motsvarighet att Kun avlidit i fängelse den 30 november 1939. År 1989 förkunnade sovjetiska myndigheter att Kun hade blivit avrättad, genom arkebusering, i Gulag, ett år tidigare.[7]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Nordisk familjebok: Béla Kun
- ^ Solzjenitsyn, Alexandr – Zweihundert Jahre Zusammen, del 2 sid 146
- ^ W. Bruce Lincoln, Red Victory, a History of the Russian Civil War 1918-1921, Da Capo Press, ISBN 0-306-80909-5, sid 386.
- ^ http://www.executedtoday.com/2010/08/29/1938-bela-kun-hungarian-communist-leader/
- ^ "New information about death of Bela Kun," from BBC transmission of Hungarian Telegraph Agency in English, February 14, 1989
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Béla Kun.
|