BARF-utfodring

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

BARF-utfodring innebär att utfodra hundar, katter och andra husdjur med rått kött, ätbara ben, inälvor och grönsaker. Förespråkarna av dieten hävdar att den är näringsmässigt överlägsen traditionellt torr- eller burkfoder. Förespråkarna hävdar att den råa födan ger flera hälsofördelar medan kritikerna menar att den innebär risker som obalans i näringsintaget.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Förkortningen BARF står för Biologically Appropriate Raw Food (Biologiskt Anpassad Rå Föda) eller Bones And Raw Food (ben och rå mat). Den australienske veterinären Ian Billinghurst, som gav ut boken Give Your Dog a Bone 1993, anses vara BARF-utfodringens upphovsman.[1][2]

Ian Billinghurst ansåg att hundar mår bäst av den föda som hundar åt naturligt innan de blev domesticerade. Han menade att traditionellt torrfoder som baserar sig på spannmål är skadlig för hundens hälsa. [3]

Användning[redigera | redigera wikitext]

Idag består en typisk BARF-diet i regel av 60–70 % köttiga ben och till 30–40 % av kött, inälvor, frukter, grönsaker, ägg- och mjölkprodukter.[4]

Benen får under inga omständigheter kokas eller hettas upp, eftersom de farliga flisorna då lätt lossnar från benen, och blir skadliga för djuret.[källa behövs] Inälvor bör ges med måtta, eftersom de fettlösliga vitaminerna som inälvorna innehåller försvinner ur kroppen långsammare än de vattenlösliga.[källa behövs] En överdosering av dessa vitaminer kan leda till olika problem, bl.a. magsmärtor. För att djuret skall få en tillräckligt mångsidig och näringsrik kost, så behöver det veckovis få kött och ben av åtminstone tre olika djur.[källa behövs]

Utvidgat BARF-koncept[redigera | redigera wikitext]

Redan i slutet av 1960- talet började företaget KLASSfoder i Sundsvall utveckla tillsammans med Försvarets Hundskola , som senare bytte namn till Statens Hundskola under ledning av Professor Gustaf Åhman Sveriges Lantbruksuniversitet ett färskfryst råfoder för arbetande hundar med krav på att prestera. Fodren utvärderades i valpstall , digivande tikar och äldre hundar i utbildning och tjänst och med god effekt på klådhundar och hundar med magproblematik.

När Billinghurst sedan 2001 gav ut sin första bok om råföda inspirerades andra företag av dieten om råföda. Bland dessa dieter finns förutom fryst råfoder även frystorkad. Dessutom finns det numera också olika kombinationer av dieter som blandar spannmål, grönsaker och vitaminer med rått kött eller kokat kött.[3]

Förespråkare av BARF[redigera | redigera wikitext]

Förespråkarna av BARF poängterar att rå föda motsvarar hundarnas förfäders normala föda och är således en naturligare typ av föda. [5].

Förespråkare av BARF menar att fördelarna kan vara:

  • Glansigare päls
  • Renare tänder
  • Mer energi
  • Bättre tarmfunktion
  • Mindre avföring
  • Bättre fungerande leder
  • Mindre inflammationer
  • Hunden kan bättre tillgodogöra sig enzymer, fettsyror, vitaminer och goda bakterier.[6] [3]

BARF-förespråkarna menar att utfodringen också är det mest naturliga alternativet för katter. Katter behöver t.ex. få tillräckligt med taurin ur sin dagliga föda. Katten får naturligt i sig taurin från smågnagare och fåglar, som den äter med ben och inälvor. I industriell kattmat blir detta ett problem, eftersom den största delen av taurinet förstörs i uppvärmningen. För kattungar kan brist på taurin leda till blindhet, och för kattmodern leder taurinbrist lätt till döda och missbildade ungar. Inälvor i BARF-utfodringen innehåller däremot mycket av det viktiga taurinet, och därför borde katten, enligt förespråkare, äta inälvor 2–3 gånger i veckan.[7]

Motståndare till BARF[redigera | redigera wikitext]

BARF-kritiker menar att näringsämnen i födan kan hamna i obalans och att bakterievärdena i obehandlat kött kan leda till problem.[8] Motståndare menar också att rått kött medför risk för främst ESBL och salmonellaspridning , som hittas i foder med kyckling , gris eller annat fjäderfä som kalkon, anka , and etc. Den som är kritisk till BARF-utfodring kan också peka på risken att flisor från ben, i synnerhet där man mal ner ben i processen kväver ett djur, skadar dess tänder eller orsakar inre punktering.[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Coppinger R, Coppinger L, Dogs: A startling new understanding of canine origin, behavior & evolution, 2001, ISBN 978-0684855301
  • Steve Brown, Unlocking the Canine Ancestral Diet: Healthier Dog Food the ABC Way, 2009, ISBN 978-1929242672
  • Puotinen CJ, What a wolf eats: research on wild canids can help inform dietary planning for dogs, Whole dog journal, 2005; 8(3)
  • Landry SM, Van Ruining HJ, The diet of feral carnivores: a review of stomach content analysis. J Am Animal Hosp Assoc. 1979 Nov/Dec, 15:775-781