Backstugusittare
Backstugusittare (även backstugosittare, backstugohjon, backstuguhjon, backstusittare, backstubo) Backstusittare är ett ålderdomligt uttryck för lantbor som bodde på någon annans mark, eller på allmänningen i en backstuga, men till skillnad från torparna arrenderade backstugusittaren normalt ingen jord till sin stuga.
Backstugusittaren var helt beroende av markägarens godtycke, men disponerade i regel över ett litet potatisland, och kanske en jordlott, som jordägaren lånat ut. Till hushållet hörde ofta mindre djur, som katter, grisar, getter och höns.
Så gott som alltid var de som bodde på detta vis mycket fattiga, och försörjde sig på tillfälliga arbeten, hemslöjd eller andra uppdrag. Stugan var befriad från skatt. Undantagsvis fanns backstugusittare med relativt god standard. En del hantverkare fann i den enkla byggnaden en billig bostad, utan att för den skull vara fattiga.[1]
På 1600- och 1700-talet bodde de allra fattigaste, och ibland de utstötta och föraktade, i backstugorna. ”Statusen” förbättrades något under 1800-talet, då daglönare började flytta in i de enkla bostäderna. I och med laga skiftet,[2] 1827, ökade antalet backstugusittare. Anledningen var att gårdarna flyttade ut från byarna och gjorde anspråk på de jordar som disponerats av torparna. Torparna hade då ingen annan råd än att bli daglönare (tillfälliga arbeten).[3] År 1890 fanns det i Sverige 52 192 torpare, men endast 14 341 backstugusittare.[4]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Backstugusittare Släktband (Per-Anders Lundh/Kalle Bäck), Sveriges Radio, 11 februari 2008.
- Backstugusittare i Herman Juhlin-Dannfelt, Lantmannens uppslagsbok (1923)
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Torpare, backstusittare och inhyseshjon”. mail.blekingemuseum.se. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190820161911/http://mail.blekingemuseum.se/hryda/databas/torpare/index.html. Läst 25 juli 2017.
- ^ Carl-Johan Gadd. ”Detta är bakgrunden Svenskt jordbruk och svensk statistik i slutet av 1700-talet”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 december 2019. https://web.archive.org/web/20191213150444/https://docplayer.se/storage/26/8111253/1576253061/9As7nwrwTaKshnzbAFG_cQ/8111253.pdf. Läst 25 juli 2017.
- ^ ”Backstugusittare | Skoghistoria”. www.skoghistoria.se. http://www.skoghistoria.se/backstugusittare/. Läst 25 juli 2017.
- ^ Sveriges befolkning år 1890
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Emigrationsutredningen (1908). Emigrationsutredningen. Bilaga 11 Torpare-, backstugu- och inhysesklasserna : öfversikt af deras uppkomst, tillväxt och aftagande med särskild hänsyn till torparklassens undergräfvande. Stockholm: Nordiska bokhandeln. Libris 19824913. http://hdl.handle.net/2077/49231
- Nilsson, Pia (2020). De obesuttnas arkeologi : människor, metoder och möjligheter. Visby: Riksantikvarieämbetet. Libris s4gjhn0wqk5g4tt4. ISBN 9789172098619. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:raa:diva-6078