Bad Doberan
| Bad Doberan | |||
| Stad | |||
_2006-09-24.JPG) Ett tåg på den smalspåriga järnvägen Molli passerar genom Bad Doberan.
| |||
|
|||
| Land |  Tyskland
| ||
|---|---|---|---|
| Förbundsland | Mecklenburg-Vorpommern | ||
| Kreis | Rostock | ||
| Höjdläge | 15 m ö.h. | ||
| Koordinater | 54°06′N 11°54′Ö / 54.100°N 11.900°Ö | ||
| Yta | 32,85 km² ()[1] | ||
| Folkmängd | 12 954 ()[2] | ||
| Befolkningstäthet | 394 inv./km² | ||
| Borgmästare | Jochen Arenz (2019–) (no value)[3] | ||
| Postnummer | 18209 | ||
| Riktnummer | (+49) 038203 | ||
| Registreringsskylt | LRO, DBR, GÜ, ROS, BÜZ och TET | ||
| Kommunkod | 13 0 72 006 | ||
| Geonames | 6551113 | ||
| OSM-karta | 394348 | ||
  Läget för Bad Doberan i Tyskland
| |||
 Bad Doberans läge i Mecklenburg-Vorpommern
| |||
| Webbplats: Bad Doberan | |||
Bad Doberan (fram till 1921 bara Doberan) är en gammal kurort i Mecklenburg-Vorpommern i norra Tyskland och var huvudort i distriktet med samma namn fram till september 2011.
Den är belägen omkring 15 km väster om Rostock och är i dag en viktig turistort bland annat på grund av den badstrand som finns i stadsdelen Heiligendamm vid Östersjöns kust (omkring 6 km nordväst om centrala Bad Doberan).
Bad Doberan har omkring 13 000 invånare.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Namn[redigera | redigera wikitext]
Ortens namn syftar troligen på det polabiska ordet för bra, dobry. Doberans vapen avbildar tre djur som förekommer i en gammal historia med anknytning till ortnamnet. Enligt legenden blev här två svanar uppskrämda av en hjort. Svanarna flög iväg och skrek "dobre dobre".
1100-talet[redigera | redigera wikitext]
Enligt en urkund från 1177 grundade cisterciensorden 1171 ett kloster på platsen. Klostret förstördes under ett slaviskt uppror men återuppfördes. Fram till reformationen 1552 hade klostret stor betydelse i regionen. Trettioåriga kriget var ett större bakslag för samhället. I Bad Doberan ligger också Amelungsborn kloster som grundades 1135.
1700-talet till i dag[redigera | redigera wikitext]
Under storhertig Fredrik Frans I av Mecklenburg-Schwerin (1756 - 1837) blev Doberan ett nöjescentrum för de högre kretsarna. Ortsdelen Heiligendamm blev havsbad och i stadens centrum etablerades kasino och hästkapplöpningsbanor. Stadens större hus byggdes i klassicistisk stil. 1879 fick Bad Doberan stadsrättigheter och 1883/84 anlades ortens järnvägsstation vid linjen Rostock-Wismar. Dessutom öppnades 1910 en smalspårig järnvägslinje (vanligen kallad Molli) till Kühlungsborn.
Under den östtyska tiden uppfördes flera prefabricerade hus vid stadens periferi. Efter 1991 sattes fokus på stadskärnans sanering.
Sedan 1990 hålls här den årliga musikfestivalen Zappanale, som en hyllning till den amerikanske musikern Frank Zappa.
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutveckling i Bad Doberan
Vänort[redigera | redigera wikitext]
Den tyska staden Bad Schwartau är sedan 1989 vänort till Bad Doberan.
Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]
Motorvägen A 20 passerar cirka 15 km söder om Bad Doberan och förbundsvägen (tyska:Bundesstraße) B 105 går direkt genom staden. Dessutom har Bad Doberan de två nämnda järnvägslinjerna. Cirka 40 km sydöst om staden ligger Rostock-Laages flygplats.
Svensk kommunistisk partiskola[redigera | redigera wikitext]
Mellan 1959 och 1977 var en av Sveriges Kommunistiska Partis/Vänsterpartiet kommunisternas två partiskolor belägen i Bad Doberan (den andra låg i Leningrad i Sovjetunionen).
Skolan i Bad Doberan stängdes i samband med vänsterpartiets partisprängning 1977, då det moskvatrogna APK bröt sig ur moderpartiet.[källa behövs]
Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]
- Doberaner Münster, gotisk klosterkyrka från 1200- och 1300-talet, begravningsplats för den svenske kungen Albrekt[9]
- Heiligendamm, Tysklands första badort
- Molli, smalspårig järnväg som går mellan Bad Doberan, Heiligendamm och Kühlungsborn (drivs med ånglok)
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Ernst von Bülow: Doberan und seine Geschichte. Godewind Verlag, Börgerende-Rethwisch 2006, ISBN 3-938347-61-9.
- Adolf Nizze: Doberan-Heiligendamm: Geschichte des ersten deutschen Seebades. Godewind Verlag, Börgerende-Rethwisch 2004, ISBN 3-938347-23-6.
- ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2018 (4. Quartal) (på tyska), Statistisches Bundesamt, läs online, läst: 10 mars 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2022, Statistisches Bundesamt, 21 september 2023, läs online, läst: 7 oktober 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Bürgermeister von Bad Doberan: „Es ist ein Ruck durch die Stadt gegangen“ (på tyska), Ostsee-Zeitung, 20 juli 2019, läs online, läst: 18 augusti 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 1875 i Nordisk familjebok, 1:a upplagan (1880)
- ^ Folkmängd 1900 i Nordisk familjebok, 2:a upplagan (1907)
- ^ Folkmängd 1938: Lexikon Mecklenburg-Vorpommern, Hinstorff Verlag, 1:a upplagan, 2007, ISBN 978-3-356-01092-3
- ^ Folkmängd 31.12.1990, 1995, 2000, 2005 och 2010 Arkiverad 12 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. SIS-Online Databas, Mecklenburg-Vorpommern Statistisches Amt (M-V statistiska centralbyrå)
- ^ Folkmängd 31.12.2015 Jahrbuch 2016, www.laiv-mv.de, Statistisches Amt Mecklenburg-Vorpommer (M-V statistiska centralbyrån)
- ^ Michael Nordberg I kung Magnus tid Norstedts Stockholm 1995 (ISBN 91-1-952122-7) s. 355 & genomgående
|