Badul

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Badul
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Pteropus giganteus fg01.JPG
Pteropus giganteus
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Fladdermöss
Chiroptera
Underordning Fruktfladdermöss
Megachiroptera
Familj Flyghundar
Pteropodidae
Släkte Pteropus
Art Badul
P. giganteus
Vetenskapligt namn
§ Pteropus giganteus
Auktor Brünnich, 1782
Utbredning
Utbredningsområde
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Badulen[2] eller flygande räv (Pteropus giganteus) är en av de största flyghundarna i världen.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Arten når en kroppslängd av cirka 23 cm, en vikt av 0,6 till 1,6 kg och en vingspann av 1,2 till 1,5 m.[3] Med en brun-, grå- eller svartaktig grundfärg och en påfallande gulaktig mantel vid axlarna och bröstet har badulen samma pälsfärg som andra medlemmar av släktet Pteropus.[3]

Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Badulen lever i tropiska regnskogar och träsk i Indien, Pakistan, Nepal, Sri Lanka, Bangladesh, Burma och Maldiverna.[1]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Liksom andra flyghundar är arten en fruktätare som äter bland annat mango, banan, papaya och fikon. I mindre mått ingår även blommor, nektar och insekter i födan.[3]

Individerna sover på dagen i träd. De hänger med huvudet ner och håller sig med fötterna fast vid kvistar och grenar. De bildar kolonier som kan ha flera hundra medlemmar och bland hanar upprättas en hierarki. Badulen täcker sig med sina vingar när den vilar. Arten blir vid skymningen aktiv och flyger ibland 15 km innan den börjar leta föda. Födan upptäcks huvudsakligen med synen, ingen påfallande ekolokalisering är dokumenterad. Kommunikationen sker med olika läten och med hjälp av känselsinnet.[3]

Badulen jagas av rovfåglar och människor och i träd även av större ormar.[3]

Parningen sker från juli till oktober mellan olika hanar och honor som tillhör samma koloni. Dräktigheten varar 140 till 150 dagar och sedan föds en eller två ungar. Ungarna diar sin mor cirka fem månader och efter 1,5 år blir de könsmogna. Antagligen håller sig de mindre ungarna fast i moderns päls när hon letar efter föda. Ett liknande beteende är känt från andra arter av samma släkte. De flesta ungar får flygförmåga efter 11 veckor. En individ som hölls i fångenskap levde 31 år och 5 månader.[3]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Pteropus giganteusIUCN:s rödlista, auktor: Molur, S., Srinivasulu, C., Bates, P. & Francis, C. 2008, besökt 12 december 2010.
  2. ^ Flygundar Naturhistoriska Riksmuseet
  3. ^ [a b c d e f] E. Silbernagel (17 augusti 2005). ”Indian flying fox” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.ummz.umich.edu/accounts/Pteropus_giganteus/. Läst 1 juni 2014.