Blek gråmes

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Baeolophus ridgwayi)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Blek gråmes
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Baeolophus ridgwayi Arizona.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljMesar
Paridae
SläkteGråmesar
Baeolophus
ArtBlek gråmes
B. ridgwayi
Vetenskapligt namn
§ Baeolophus ridgwayi
Auktor(Gambel, 1842)
Synonymer
  • Parus ridgwayi
  • Tallgråmes
Hitta fler artiklar om fåglar med

Blek gråmes[2] (Baeolophus ridgwayi) är en nordamerikansk fågel i familjen mesar inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och läten[redigera | redigera wikitext]

Blek gråmes är en stor (15-16 cm) mes med en kort tofs, grå ovansida och vitaktig undersida. Den är nästan identisk med ekmesen och de båda behandlades fram tills nyligen som en och samma art. Blek gråmes är i genomsnitt något ljusare och gråare. Lätena skiljer sig tydligare åt, där sången är relativt mörk och mycket snabb, "jijiji jijiji jijiji...", i intrycket ett pulserande skallrande. Lätet är ett snabbt "sisi-ch-ch-ch-ch".[4][5]

Oak Titmouse (19208880169).jpg

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Blek gråmes återfinns i västra Nordamerika och delas upp i två underarter:[3]

Blek gråmes och ekmes (B. inornatus) behandlades tidigare som en och samma art.

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Tidigare inkluderades arterna i Baeolophus i släktet Parus men efter jämförande genetiska och morfologiska studier[6] behandlar idag de flesta auktoriteter Baeolophus som ett distinkt släkte.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Blek gråmes hittas i öppet och torrt skogslandskap med tall och en. Den är mycket aktiv och i konstant rörelse, i par eller smågrupper på jakt efter framför allt insekter och spindlar, men även bär och vissa frön. Fågeln häckar från mitten av april till slutet av juli.[4]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar den amerikanske ornitologen Robert Ridgway (1850-1929).[7]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Baeolophus ridgwayi Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 20 februari 2015.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  4. ^ [a b] Gosler, A. & Clement, P. (2019). Juniper Titmouse (Baeolophus ridgwayi). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59882 20 maj 2019).
  5. ^ Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 319. ISBN 0-679-45120-X 
  6. ^ Gill, F.B., B. Slikas, and F.H. Sheldon (2005), Phylogeny of titmice (Paridae): II. Species relationships based on sequences of the mitochondrial cytochrome-b gene, Auk 122, 121-143.
  7. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]