Balanserad kabel

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Insidan av en balanserad kabel. Röd är positiv ledare och blå negativ. Färgerna kan variera beroende på kabel.

En balanserad kabel skickar samma signal genom två ledare för att minska störningar jämfört med om den bara hade haft en ledare. I den ena ledaren är signalen fasvänd mot den andra. När signalen når sitt mål vänds fasen tillbaka i en av ledarna och signalerna summeras. När fasen vänds tillbaka så blir resultatet att brus och knaster som letat sig in på vägen som har samma fas släcks ut, medan signalerna som har olika fas i stället adderas till varandra.[1] Till skillnad från en balanserad kabel har en obalanserad kabel endast en ledare. En obalanserad signal kan bli konverterad till en balanserad signal via en DI-box.

Balanserade kablar används för professionella ljudanslutningar på grund av deras överlägsna brusminskning, i vissa fall med så mycket som 80 dB, och detta är särskilt användbart när det bara skickas några millivolt från en mikrofon längs många meter kabel till en förstärkare.[2][3][4][5]

Användning[redigera | redigera wikitext]

Många mikrofoner arbetar vid låg spänning och vissa med hög utgångsimpedans (hi-Z), vilket gör att långa mikrofonkablar är extra mottagliga för elektromagnetisk störning. Därför är balanserade sammankopplingar vanligt förekommande. De balanserade sammankopplingarna tar bort mycket av det inducerade oljudet. Användningen av balanserade kablar har stor betydelse när det gäller längre sträckor som vid större konserter eller festivaler, då kablarna är som mest utsatta för elektromagnetiska störningar.

Tillverkning[redigera | redigera wikitext]

Eftersom de två ledarna inte ligger på exakt samma plats i kabeln, kan det uppstå skillnader i störning mellan dem. För att motverka detta är de två ledarna tvinnade kring varandra, vilket i genomsnitt ger lika mycket störningarna längs båda ledarna. [6]

Kontakter[redigera | redigera wikitext]

TRS Kontakt

För att en kontakt ska vara balanserad krävs det att det finns både en positiv och en negativ kabel som är ansluten till kontakten, samt att både den positiva och negativa kontakten är ansluten på samma sätt i båda ändarna på kabeln.

Den vanligaste balanserad kabeln i professionell ljud är XLR.  Denna kontakt har tre stift (som visas i diagrammet), redovisade respektive: Stift 1 skärm Stift 2 Signal (Live eller 'het') Stift 3 Signal (Retur eller 'kall')

Exempel på balanserade kontakter:

  • TRS - Tip Ring Sleeve
  • XLR

Referenslista[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kabelguiden – Här är alla sladdar du måste ha koll på” (på sv-SE). Studio. http://studio.idg.se/2.1078/1.553868/kabelguiden--har-ar-alla-sladdar-du-maste-ha-koll-pa. Läst 19 februari 2017. 
  2. ^ Balanced audio” (på en). Wikipedia. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Balanced_audio&oldid=754510363. Läst 19 februari 2017. 
  3. ^ ”Balanced and Unbalanced Connections | Articles | PreSonus” (på en-US). PreSonus. https://www.presonus.com/news/articles/balanced-unbalanced. Läst 19 februari 2017. 
  4. ^ ”Unbalanced vs Balanced Audio” (på en). www.datapro.net. http://www.datapro.net/techinfo/balanced_audio.html. Läst 19 februari 2017. 
  5. ^ Rumsey, Francis; McCormick, Tim (2006). Sound and Recording: An Introduction. sid. 341 
  6. ^ Rumsey, Francis; McCormick, Tim (2006). Sound and Recording: An Introduction. sid. 343