Tryckarfiskar

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Balistidae)
Tryckarfiskar
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
ÖverklassBenfiskar
Osteichthyes
KlassStrålfeniga fiskar
Actinopterygii
OrdningBlåsfiskartade fiskar
Tetraodontiformes
FamiljTryckarfiskar
Balistidae
Vetenskapligt namn
§ Balistidae
Släkten
se text
Hitta fler artiklar om djur med

Tryckarfiskar (Balistidae) är en familj i ordningen blåsfiskartade fiskar. Tryckarfiskar lever i tropiska vatten, gärna i korallrev. De går att finna i varmare områden i Stilla havet, Atlanten och Indiska oceanen.[1] Familjen har fått sitt namn av att fiskarna vid fara simmar in i håligheter och sedan kan fälla upp sin ryggfena för att på så sätt låsa fast sig. De blir ungefär 30 cm till 70 cm långa.

Taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Familjen tryckarfiskar, Balistidae, ingår i ordningen Tetraodontiformes tillsammans med bland annat Filfiskar, Blåsfiskar och Klumpfiskar.[2][3]

Ordning[redigera | redigera wikitext]

Utmärkande för ordningen Tetraodontiform är att de familjer som ingår skiljer sig mycket från varandra gällande anatomi och levnadsförhållanden.

Arter[redigera | redigera wikitext]

Lista över alla 42 arter som ingår i familjen tryckarfiskar, uppdelade på 12 släkten.[4]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Namnet Tryckarfisk kommer från den främre ryggfenan, bestående av tre skelettben, som fisken kan fälla rakt ut från kroppen. Ett av benen ("tryckaren") används som en stötta till det största benet, och kan låsa fenan i en erigerad position.[6] Fenan fungerar som hulling när den är utfälld om fisken ligger i en skreva eller grotta, och gör det svårare för större fiskar att komma åt tryckarfisken.[7][2] Om en angripare ändå får tag i en tryckarfisk gör den utstickande vassa fenan det svårt att svälja fisken. När fenan fälls ner igen döljs den i en fördjupning på fiskens rygg.[7][6]

Anatomi och utseende[redigera | redigera wikitext]

De olika arterna av tryckarfisk är ofta färgglada och starkt mönstrade, och fisken är populär bland dykare och akvarieägare. De är så uppskattade som akvariefiskar att vissa arter nu är hotade på grund av för stor fångst.[8] Gemensamt för alla arter är storlek och form på den bakre ryggfenan och analfenan. Fiskens största omkrets är runt kroppen framför analfenan.[7]

I fiskens käkar sitter hårda tänder - åtta yttre och sex inre i varje käke - anpassade för att knäcka snäckskal och exoskelett.[3][2] På vissa av arterna sticker tänderna ut vilket bidrar till ett skrämmande utseende. Fiskens ögon sitter högt upp på huvudet och kan rotera separat. Fjällen är stora vilket ger ett bra försvar mot större rovfiskar.[6]

Familjen tryckarfiskar har ett mycket ovanligt simsätt, då de nästan enbart använder sig av analfenan och den bakre ryggfenan för att röra sig i vattnet.[9][10] De flesta andra fiskar propellerar sig framåt med hjälp av stjärtfenan. Även tryckarfisken kan dock i sällsynta fall använda sig av stjärtfenan för kortare snabba spurtar. Då endast bakre ryggfena och analfena används för att simma och stjärtfenan vilar ser tryckarfisken ovanligt stel ut i rörelse. Den muskulösa kroppen förefaller knappt röra sig trots att fisken simmar framåt.[2] Fiskarnas små bukfenor används för att förfina de finmotoriska rörelserna och rör sig nästan oupphörligen. Den snabbt vibrerande fenan ger Tryckarfisken mycket exakta och kontrollerade rörelser, även i jämförelse med andra fiskar.[3]

Storlek på vuxna individer varierar från cirka tre decimeter[11] till den största arten Pseudobalistes naufragium (Stone Triggerfish), som har uppmätts till en meter.[12][8]

Föda[redigera | redigera wikitext]

Tryckarfiskar lever bland korallrev och alger i grunt vatten.[6] Fiskens föda består av smålevande djur som krabbor och snäckor som gömmer sig i gyttjan på botten. Fisken placerar sig ovanför botten och sprutar vattenstrålar ur munnen och viftar med fenorna för att blottlägga sitt byte.[8]

Även sjöborrar ingår i tryckarfiskens föda. Tryckarfisken sprutar vatten på borren för att tippa omkull den, eller använder sig av sina vassa käkar för att vända på den. Eftersom sjöborrarna har färre vassa piggar på sin mage är det lättare att komma åt dess innanmäte underifrån.[8][13]

Beteende[redigera | redigera wikitext]

Tryckarfiskar är till största delen ensamlevande fiskar. De är populära som akvariefiskar men har ett hetsigt temperament, och med sina starka muskler och hårda käkar kan de orsaka skador i sin omgivning.[2][14]

Parning[redigera | redigera wikitext]

Det vanligaste bland fiskar är att föräldraansvaret upphör efter parning, och de befruktade äggen överges av föräldrarna.[15] Hos de fiskarter där föräldrarna tar hand om ägg och ungar är det i regel hanens ansvar. De flesta arter av tryckarfiskar skiljer sig från det normala i det att antingen honan eller föräldrarna tillsammans ansvarar för att ta hand om de befruktade ägg och kläckta yngel.[13]

Inom familjen tryckarfiskar finns olika parningsbeteenden. Vissa arter parar sig monogamt och andra är polyandriska, med en dominant hane och några honor. För de flesta arter gäller att den ena parten simmar till det område där parning ska ske, och förbereder flera bon på havsbotten. Den andra parten anländer senare och efter en parningsritual befruktas ägg i omgångar, som placeras i högar i olika bon. Honan eller båda föräldrarna stannar sedan i området där äggen ligger och tar hand om dem,[13][16][17] de plockar bort parasiter och blåser vatten på bona för att syresätta äggen.[8]

Territoriskt beteende[redigera | redigera wikitext]

Många av tryckarfiskarna uppvisar ett aggressivt beteende, speciellt i området runt sina bon. Om en inkräktade dyker upp gör fisken utfall för att skrämma bort hotet. Om det inte räcker med hot attackerar tryckarfisken. Med sin muskulösa kropp och sin visserligen lilla, men mycket kraftfulla käke kan tryckarfisken orsaka skada på dykare som kommer för nära. [8][14]

Hermafroditism[redigera | redigera wikitext]

Hos vissa arter av tryckarfiskar förekommer sekventiell hermafroditism, vilket innebär att individuella fiskar under sitt liv byter från ett kön till ett annat. En vanlig anledning till att sekventiell hermafroditism uppstår i naturen är att hanar är i underskott, eller att en dominerande hane försvinner. Det allra vanligaste scenariot är då att den största honan byter kön. Hos arten halvmånetryckare inom tryckarfiskarna har det observerats ett mer ovanligt fenomen, där mindre honor byter kön om det saknas hanar. De individer som genomgår hermafroditism lever sedan som ensamlevande hanar tills de har vuxit tillräckligt mycket för att ta över som dominant hane.[18]

Ätbarhet[redigera | redigera wikitext]

De flesta arter inom familjen tryckarfiskar är ätbara, men några kan orsaka matförgiftning som t.ex cigutera[8]. Åsikten om tryckarfisk som föda varierar, men de har blivit mer populära som ingrediens på senare år.[19][20][1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Tetraodontiformes (Pufferfishes, Triggerfishes, and Relatives) - Dictionary definition of Tetraodontiformes (Pufferfishes, Triggerfishes, and Relatives) | Encyclopedia.com: FREE online dictionary” (på engelska). www.encyclopedia.com. http://www.encyclopedia.com/environment/encyclopedias-almanacs-transcripts-and-maps/tetraodontiformes-pufferfishes-triggerfishes-and-relatives. Läst 27 juli 2017. 
  2. ^ [a b c d e] ”Aquarium Fish: Triggerfish”. Arkiverad från originalet den 12 september 2015. https://web.archive.org/web/20150912032238/http://www.advancedaquarist.com/2007/7/fish. Läst 27 juli 2017. 
  3. ^ [a b c] ”tetraodontiform | fish order” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/animal/tetraodontiform. Läst 27 juli 2017. 
  4. ^ ”Catalogue of Life - 2011 Annual Checklist :: Taxonomic tree” (på engelska). www.catalogueoflife.org. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/browse/tree/id/2365438. Läst 27 juli 2017. 
  5. ^ ”Catalogue of Life : Balistoides niger (non Bonaterre, 1788)” (på engelska). www.catalogueoflife.org. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/details/species/id/8580941/synonym/8580940. Läst 27 juli 2017. 
  6. ^ [a b c d] ”triggerfish | fish” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/animal/triggerfish. Läst 27 juli 2017. 
  7. ^ [a b c] ”Triggerfish” (på engelska). science.jrank.org. http://science.jrank.org/pages/6960/Triggerfish.html. Läst 27 juli 2017. 
  8. ^ [a b c d e f g] ”Triggerfish | National Geographic”. 8 november 2010. http://www.nationalgeographic.com/animals/fish/group/triggerfish/. Läst 27 juli 2017. 
  9. ^ ”Review of Fish Swimming Modes for Aquatic Locomotion (PDF Download Available)” (på engelska). ResearchGate. https://www.researchgate.net/publication/3231079_Review_of_Fish_Swimming_Modes_for_Aquatic_Locomotion. Läst 27 juli 2017. 
  10. ^ Alex Dornburg, Brian Sidlauskas, Francesco Santini, Laurie Sorenson, Thomas J. Near, Michael E. Alfaro (2011). [www.jstor.org/stable/41240785 ”The Influence Of An Innovative Locomotor Strategy On The Phenotypic Diversification Of Triggerfish (Family: Balistidae)”]. Evolution 65. www.jstor.org/stable/41240785. 
  11. ^ ”Blue Throat Trigger Fish” (på engelska). www.fishlore.com. https://www.fishlore.com/profile-bluethroat-triggerfish.htm. Läst 27 juli 2017. 
  12. ^ ”Pseudobalistes naufragium”. http://www.fishbase.se/summary/Pseudobalistes-naufragium.html. Läst 27 juli 2017. 
  13. ^ [a b c] Fricke, Hans W. (1980-01-12). ”Mating Systems, Maternal and Biparental Care in Triggerfish (Balistidae)” (på engelska). Zeitschrift für Tierpsychologie 53 (2): sid. 105–122. doi:10.1111/j.1439-0310.1980.tb01043.x. ISSN 1439-0310. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1439-0310.1980.tb01043.x/abstract. Läst 27 juli 2017. 
  14. ^ [a b] J.E. Randall, J.T. Millington (1990). ”Triggerfish bite - a little-knowned marine hazard” (på engelska) (PDF). http://www.doctorross.co.za/wp-content/uploads/2009/01/randall-triggerfish-bite-wemj-1990.pdf. Läst 27 juli 2017. 
  15. ^ Stephan Reebs. ”Are fishes good parents?” (PDF). http://www.howfishbehave.ca/. http://www.howfishbehave.ca/pdf/Are%20fishes%20good%20parents.pdf. Läst 27 juli 2017. 
  16. ^ Gladstone, William (1994-03-01). ”Lek-like spawning, parental care and mating periodicity of the triggerfishPseudobalistes flavimarginatus (Balistidae)” (på engelska). Environmental Biology of Fishes 39 (3): sid. 249–257. doi:10.1007/BF00005127. ISSN 0378-1909. https://link.springer.com/article/10.1007/BF00005127. Läst 27 juli 2017. 
  17. ^ Ishihara, Masahiro; Kuwamura, Tetsuo (1996-08-01). ”Bigamy or monogamy with maternal egg care in the triggerfish,Sufflamen chrysopterus” (på engelska). Ichthyological Research 43 (3): sid. 307–313. doi:10.1007/BF02347602. ISSN 1341-8998. https://link.springer.com/article/10.1007/BF02347602. Läst 27 juli 2017. 
  18. ^ Sachi Yamaguchi, Satoko Seki, Kota Sawada, Satoshi Takahashi (2013). ”Small and poor females change sex: A theoretical and empirical study on protogynous sex change in a triggerfish under varying resource abundance” (på engelska). Journal of Theoretical Biology. https://doi.org/10.1016/j.jtbi.2012.10.020. Läst 27 juli 2017. 
  19. ^ ”Casting a Wider Net” (på engelska). Edible Northeast Florida. http://ediblenortheastflorida.ediblecommunities.com/food-thought/casting-wider-net-sustainable-seafood. Läst 27 juli 2017. 
  20. ^ ”How To Cook Triggerfish In 3 Most Delicious Way? - Marvelous Chef” (på amerikansk engelska). Marvelous Chef. 10 maj 2017. https://marvelouschef.com/how-to-cook-triggerfish/. Läst 27 juli 2017. 
Katalogdata
 • AFD: Balistidae​​​​ • Dyntaxa: 2002052​ • EoL: 5061​ • GBIF: 5899​​​ • Inaturalist: 49612​ • ITIS: 173128​​ • NCBI: 31024​​ • Fossilworks: 132676​ • WoRMS: 125607​​​​​​​​​​​​​​​​​​ • Plazi: FD1087D9-FFB5-4A44-FF67-A4104D55FA9E, 865687AC-8ED7-44B9-FF0F-0E0CFA8B7A85, 6A5BAE7A-DAA8-FF4D-3AAA-FE2E9E6FFA73​​​​​​​​​​
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Tryckarfiskar&oldid=54107093”