Bandy i Sverige

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Bandy är en lagsport i Sverige och har tidigare varit den tredje största, efter fotboll och ishockey.

1926 fanns i Sverige 198 föreningar [1], och därefter ökade antalet. Antal föreningar har dock minskat stadigt sedan 1950-talet. 1950 fanns det 863 registrerade klubbar i Sverige, 1975 fanns det 670 stycken och 2004 var antalet nere på 334. Intresset för bandy har dock återigen ökat i början av 2000-talet. Ungdomsbandyn tenderar att få en utökad bredd. Bandyhallar har börjat byggas, den första sådana i Sverige blev Edsbyn Arena (numera Svenska Fönster Arena), som öppnades den 22 september 2003. 2007 öppnades även bandyhallar i Västerås (ABB Arena Syd) och Surte (Ale Arena). 2009 öppnades portarna för bandyhallar i Lidköping, Rättvik, Sandviken, Trollhättan, Vänersborg och Örebro, 2011 i Uppsala och Vetlanda, 2012 i Nässjö och 2017 i Söderhamn.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Den första officiella bandymatchen i Sverige spelades i Nybroviken den 12 februari 1901.

I samband med skridskotävlingar i Stockholm den 10-11 februari 1894 demonstrerade engelsmannen CG Tebbutt bandy. Ett svenskt bandylag bildades inom Stockholms gymnastikförening. Bandyn utövades, när den introducerades i Sverige i december 1895 och de närmast kommande åren, främst av överklassen och akademikerna. Sporten kallades då allmänt "hockey". Den 18 januari 1896 bildades "Hockeyklubben i Stockholm", där både damer och herrar skulle väljas in i klubben [2]. Det svenska kungahuset, baroner och diplomater var de första utövarna. Den första officiella bandymatchen i Sverige spelades den 12 februari 1901 i Nybroviken. Senare samma säsong hölls tävlingar mellan skollag och klubbar, och året därpå började de ledande fotbollslagen i Stockholm att utöva bandy om vintrarna.

Därefter kom sporten att utövas av studenter och under 1920-talet var det en medelklassport, och snart kom bandyn in i brukseran och blev en arbetarsport,, vilket fick sitt definitiva genombrott då den värmländska klubben Slottsbrons IF blev svenska mästare 1934. Bandyn kom i Sverige därefter att starkt förknippas med landsorten. Byggandet av de första bandyhallarna i Sverige och införandet av Elitserien under 2000-talets första årtionde anses dock av många vara början på att göra bandy till storstadssport.

Den organiserade bandyn i Sverige anordnades tidigare av först Svenska Bollspelsförbundet och sedan Svenska Fotbollförbundet, innan Svenska Bandyförbundet bildades den 5 april 1925.

Rocklunda IP fick den 2 december 1956 den första konstfrusna bandybanan i Sverige. 1969 var antalet konstfrusna bandyanläggningar i Sverige uppe i 50 stycken.

Herrar[redigera | redigera wikitext]

1903 deltog åtta lag från Stockholm i världens första seriespel i bandy. 1905 fick Sverige besök av ryska Sankt Petersburger Eislaufverein, som avslutade en framgångsrik turné i Europa med matcher i Sverige och Norden.

Svenska mästerskap spelades från 1907, då i utslagsform. Fem lag deltog i svenska mästerskapet 1907. I början spelade enbart distriktsmästarna i svenska mästerskapet, vilket ändrades från och med 1909 års turnering. 1928 lämnade de ledande klubbarna i Sverige in en motion som föreslog seriespel även för bandysporten. Ett försök gjordes med en testserie med sex lag spelades 1930, där klubbar som inte deltog i svenska mästerskapet samma år deltog. Då det reguljära seriespelet infördes 1931 blev seriespelets högsta division kvalificerande för svenska mästerskapet. Högsta divisionen blev geografiskt indelad i oftast två, ibland något fler, serier.

Under 1980-talet och 1990-talet började Svenska Bandyförbundet alltmer experimentera med seriespelet i de högre divisionerna, först genom att lag från norrgruppen och södergruppen i högsta divisionen från säsongen 1981/1982 möttes en gång per säsong i serien, och från säsongen 1987/1988 började man dela på lagen i norrgruppen och södergruppen kring nyår för att spela andra halvan av seriespelet efter tabellplacering snarare än geografi.

Sovjetunionen upplöstes 1991 kom flertalet ryska spelare till Sverige, de flesta spelade i högstadivisionen och andradivisionen. Samtidigt hade allt fler spelare från Finland och Norge börjat dyka upp i Sverige. Man började tala om att Sverige hade fått världens bästa högstadivision i bandy, och svenska lag nådde stora framgångar i Europacupen och World Cup. Kring 2004 började trenden att vända, och de bästa spelarna i världen började fara över till Ryssland för att spela där som proffs. Under åren 2004-2007 flyttade 36 spelare från Sverige till Ryssland. Ryska lag började fira stora triumfer internationellt, och man började räkna Ryssland som världens bästa bandyserie. Vissa anser utflyttningen från Sverige vara negativ, då de menar att det sänkt kvaliteten på seriespelet i Sverige. Andra ser det mer positivt, och menar att unga lovande spelare i Sverige kan få större chans mot tidigare.

Säsongen 2003/2004 blev Edsbyns IF först i Sverige med bandyhall.

Den 17 mars 2006 beslöt Svenska Bandyförbundet att införa en rak och landsomfattande elitserie från säsongen 2007/2008. Denna säsong vann Sandvikens AIK grundserien, medan Edsbyns IF blev svenska mästare genom finalseger, 11-6, mot Sandvikens AIK. Elitserien innehåller 14-lag, Allsvenskan blev andradivision och Division 1 blev tredjedivision. Inför säsongen 2009/2010 kommer Allsvenskan att minskas från tre 10-lagsserier till två 12-lagsserier medan Division I minskas från sex 10-lagsserier till fyra 10-lagsserier. Division 2 kommer utökas och bli åtta till tio regionala distriktsserier. Alla seriesegrare kommer flyttas upp utan kvalspel, och det kvalspel som består kommer spelas i hemma-bortaform. Dessutom kommer seriespel in i mars möjliggöras.

Damer[redigera | redigera wikitext]

Bandyn utövades redan från början av kvinnor. Damerna höll oftast till på isen vid Nybroviken i Stockholm. Då landisbanor började spolas upp blev det spel på dåvarande idrottsparken i Stockholm, från 1912 Stockholms stadion. Damerna brukade då spela i kjol, och ofta med en pälshatt på huvudet. Det handlade oftast om interna matcher, inte tävlingsmatcher. Kring 1915 började damer spela bandy på fler orter i Sverige, som Uppsala, Linköping och Västerås.

1908 bildade kronprinsessan Margareta (gift med Gustaf VI Adolf) Kronprinsessans Hockeyklubb. 1913 fanns det sex damlag i Stockholmregionen. Första och enda gången sporten utövades av kvinnor under Nordiska spelen var 1913.

1929 bildade Elsa Sundberg, som tidigare bildat Stockholms Kvinnliga Bandyklubb, en damsektion inom IK Götas bandylag. Under hennes ledning utövades bandy främst av flickor, som utövade friidrott om somrarna och bandy om vintrarna.

Under 1930-talet fanns kvinnliga bandyklubbar på flera håll i Sverige, bland annat i Katrineholm, Linköping, Nässjö, Tranås och Västerås. 1937 fanns i Stockholm tre damlag i bandy, IK Göta, Djurgårdens IF och Stockholms Kvinnliga Bandyklubb. 1937 tog IK Götas Elsa Sundberg och Stockholms Kvinnliga Bandyklubbs Greta Magnusson ett initiativ till att Sverige skulle starta en nationell damserie i bandy. Klubbarna lovade att under första säsongen bekosta resor och liknande utgifter, och Svenska Bandyförbundet lovade att betala i fortsättningen om det gick bra. Spelprogram för premiärsäsongen sattes upp, men längre kom man aldrig.[3]

Under 1940-talet började seriebandy för damer spelas i Stockholm, med match i Vasaparken tidigt på morgonen varje söndag om vintrarna. Från början deltog fyra lag, IK Göta som nu leddes av Ann Elefalk, vidare Djurgårdens IF med Anna Dettner som lagets "allt-i-allo", Artemis från Hjorthagen och GCI (nuvarande GIH). För GCI spelade flickor som studerade i Stockholm. Serien spelades långt in under 1960-talet. Inga nya lag tillkom, men däremot började flickor spela bandy i alltfler skolor under denna tid.[3]

1969 blev Ann Elefalk damkonsulent på Svenska Bandyförbundet, en post hon kom att inneha i 22 år. Hon reste runt i skolorna i Sverige och propagerade för damernas bandyspelande.

1971 vann IK Göta den första, inofficiella, svenska mästerskapsfinalen över Katrineholms SK med 3-0. Säsongen 1972/1973 startade Division I i bandy för damer, och svenska mästerskap för damer inleddes 1973. Första mästarna var IK Göta från Stockholm, ett lag som också kom att dominera bandyn för damer i Sverige under större delen av 1970-talet och 1980-talet. Under 1990-talet och början av 2000-talet har AIK och Västerstrands AIK främst övertagit denna position, med ett flertal SM-titlar. Damernas seriespel bestod säsongerna 2002/2003-2007/2008 av en allsvensk serie med två underliggande serier i Division 1, norra och södra.

Bandykultur[redigera | redigera wikitext]

Bandy är kultur på många orter i Sverige. Det är en sport som behållit sin popularitet. Även bandyportfölj har blivit ett begrepp. Fram till det tidiga 2000-talets hallbyggen var bandy en sport som fortfarande påverkades av "väder och vind", och så är det än i dag för lag som inte har hall. Många menade att tjusningen i sporten är att det inte är bekvämt att titta på bandy. Sporten har även satt de många små bruksorter som Grycksbo och Skutskär på Sverige-kartan.

Sverige har många kända bandyprofiler, till exempel Nils "Nicke" Bergström, Jonas Claesson, Torbjörn Ek, Bernt "Bempa" Ericsson, Gösta ”Snoddas” Nordgren, Göran "Dallas" Sedvall, Sven "Sleven" Säfwenberg med flera.

World Cup spelas årligen i Sandviken i Sverige i oktober, och är världens största bandyturnering för klubblag. Turneringen startade 1974 och spelades tidigare i Ljusdal.

Seriespel[redigera | redigera wikitext]

Bandypremiär[redigera | redigera wikitext]

Med bandypremiär menar man vanligtvis den första serieomgången. En vanlig missupfattning numera är att "förr i tiden spelades denna omgång alltid på annandag jul". Sanningen är att detta endast skett mellan 1957 och 1962. Före 1957 spelades premiären på nyårsdagen eller trettondag jul.[4] Numera spelas premiären ännu tidigare, men annandagsbandy är fortfarande, liksom svenska mästerskapsfinalen i bandy, ett begrepp i sport-Sverige och en tillställning som brukar dra större åskådarskaror än vanligt.

1953 bildades Allsvenska serieföreningen i bandy [1].

Svenska mästerskapsfinalen[redigera | redigera wikitext]

Svenska mästerskapsfinalen spelas i mars på Tele2 Arena i Stockholm och kommer så att göras åtminstone fram till Sportåret 2017, och med den avslutas den inhemska bandyssäsongen. Var finalen kommer att hållas därefter är inte ännu fastslaget. Svenska mästerskap i bandy spelas för herrar sedan 1907 och för damer sedan 1973.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Söråker Bandy 1999 - Bandyhistoria
  2. ^ Populär historia 2 2005 - Prinsessan på isen Arkiverad 18 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ [a b] Claes-G Bengtsson 11 februari 2008 - Damerna kom igång med bandy tidigt
  4. ^ Claes-G Bengtsson 6 november 2007 - Dags för nya tider när en klassiker försvinner Arkiverad 16 september 2011 hämtat från the Wayback Machine.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]