Banjo-Kazooie

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Banjo-Kazooie
BanjoK.png
Information
Utvecklare Rareware
4J Studios (Xbox 360)
Utgivare Nintendo (Nintendo 64),
Microsoft Game Studios (Xbox 360)
Genre Plattformsspel, actionäventyr
Antal spelare 1
Format Nintendo 64, Xbox 360
Medieformat Spelkassett, nedladdning
Arbetslag
Regissör Gregg Mayles
Musik Grant Kirkhope
Grafikdesign Steven Hurst
Programmering Chris Sutherland (lead), Kieran Connell, Rhys Lewis
Spelserie
Spelserie Banjo-Kazooie
Uppföljare Banjo-Tooie
Distribution
Nintendo 64:
JP 6 december 1998
NA 31 maj 1998
EU 17 juli 1998
AUS 24 juli 1998
Xbox 360:
INT 3 december 2008
Åldersrekommendation
ACB G
ELSPA 3+
ESRB E
PEGI 3+
Datorspelsportalen

Banjo-Kazooie är ett plattformsspel till Nintendo 64 som släpptes 1998 och som senare också gjordes om för Xbox Live Arcade. Spelet handlar om björnen Banjo och fågeln Kazooie som ska rädda Banjos syster Tooty från den onda häxan Gruntilda. Spelet skapades av Rareware och spelmotorn påminner mycket om den till Super Mario 64.

Spelupplägg[redigera | redigera wikitext]

Banjo-Kazooie är ett enspelarspel i genren plattformsspel, i vilket spelaren styr figurerna Banjo och Kazooie. Spelet är uppdelat i nio öppna nivåer, i vilka spelaren måste samla in musiknoter och pusselbitar - "jiggies" - för att ta sig vidare. Spelaren tar sig mellan olika nivåer genom häxan Gruntildas tillhåll, som fungerar som en central "övervärld". Spelaren kan lägga pussel med jiggies, vilket öppnar dörrar till nya nivåer, medan musiknoter ger spelaren tillgång till nya områden i övervärlden.[1] I likhet med spelet Super Mario 64 är Banjo-Kazooies spelupplägg utformat för att vara väldigt olinjärt;[2][3] spelaren behöver inte samla alla jiggies och noter i en nivå innan han eller hon kan gå vidare till nästa nivå. Det är även möjligt för spelaren att hoppa över vissa nivåer, så länge de har tillräckligt med jiggies och noter för att nå en senare nivå.[2]

Spelets nivåer består av olika utmaningar som involverar att lösa pussel, att hoppa över hinder, att samla in föremål och att besegra fiender.[1] Spelet innehåller även actionäventyr-element. Spelaren måste ofta prata med olika figurer och ta reda på sätt att hjälpa dem.[3] Det är möjligt att öka Banjo och Kazooies hälsopoäng genom att samla in vaxkakor som finns gömda i nivåerna. Banjo och Kazooie kan utföra flera olika typer av rörelser, såsom att hoppa, klättra, simma, flyga och att rulla in i fiender. De lär sig de flesta av rörelserna genom att hitta mullvaden Bottles inne i nivåerna. För att utföra vissa av rörelserna krävs speciella föremål: exempelvis måste spelaren ha röda fjädrar för att Banjo och Kazooie ska kunna flyga. Vissa föremål ger dem speciella förmågor tillfälligt: exempelvis gör ett par skor dem tillfälligt snabbare.[1]

Ibland får Banjo och Kazooie hjälp av deras vän Mumbo Jumbo, en schaman som kan använda sina magiska krafter för att förvandla dem till olika varelser och saker, såsom en termit, en pumpa, ett bi, en valross och en krokodil. De olika förvandlingarna ger Banjo och Kazooie olika förmågor och ger spelaren tillgång till områden som han eller hon annars inte kan ta sig till; exempelvis kan valrossen simma i iskallt vatten. För att få tillgång till förvandlingarna måste spelaren samla Mumbo-polletter, som finns utspridda i spelvärlden.[1]

Handling[redigera | redigera wikitext]

Banjo-Kazooie utspelar sig vid berget Spiral Mountain, och följer björnen Banjo och den röda fågeln Kazooie som alltid sitter i Banjos ryggsäck. Spelet börjar med att häxan Gruntildas kittel berätter att Banjos syster Tooty är en vacker flicka. Gruntilda blir avundsjuk och bygger en maskin som kan överföra skönhet från en person till en annan; hon planerar att använda den på Tooty. Hon kidnappar Tooty medan Banjo sover; Kazooie väcker honom, varefter de beger sig iväg för att rädda henne. Deras vän Bottles berättar för dem att Tooty har tillfångatagits av Gruntilda, och föreslår att de samlar in musiknoter och pusselbitar för att ta sig genom Gruntildas tillhåll.[4]

När de har samlat in de flesta noterna och pusselbitarna möter de Gruntilda i frågesportsprogrammet "Grunty's Furnace Fun", där de får frågor och utmaningar som har med olika aspekter av Banjo-Kazooie att göra. De vinner till slut, varefter Gruntilda flyr därifrån. Banjo och Kazooie återförenas med Tooty och återvänder hem för att fira segern med sina vänner. Tooty påminner dem dock om att Gruntilda har flytt, och ber Banjo och Kazooie att besegra henne. De tar sig till Gruntildas tillhåll och möter henne i toppen av tornet. De lyckas tillsammans med vänliga varelser som kallas jinjos att besegra Gruntilda, och täcker henne med en stenbumling. Banjo och Kazooie återvänder hem igen, och åker på semester med sina vänner. Spelet slutar med att Gruntilda svär att hämnas, och att hon kallar på sin medhjälpare Klungo för att han ska flytta på stenbumlingen.[4]

Utveckling och lansering[redigera | redigera wikitext]

Spelet utvecklades först till SNES, innan utvecklingen flyttades till Nintendo 64.

Banjo-Kazooie utvecklades på Rare, av samma utvecklingsteam som det som utvecklade Donkey Kong Country 2: Diddy's Kong Quest. Utvecklingen började i slutet av 1995 till konsolen Super Nintendo Entertainment System under arbetstiteln Dream, och använde sig av Rares grafikteknologi "ACM" (Advanced Computer Modeling), som först hade använts i Donkey Kong Country. Till att börja med var Dream ett äventyrsspel som handlade om en pojke vid namn Edison, som hade ett träsvärd och hamnade i en konflikt med pirater, däribland kapten Blackeye. Edison byttes ut då Rare ansåg honom vara "för generisk"; de provade först med en kanin, och sedan en björn.[5]

Utvecklingen flyttades sedan över till konsolen Nintendo 64. Omkring samma tidpunkt var Rare intresserade av att göra ett mer action-baserat spel som helt och hållet fokuserade på Banjo och hans förmågor. Detta ledde till att Kazooie skapades: Gregg Mayles, spelets regissör, sade att de kom på idén om att låta ett par vingar dyka upp från Banjos ryggsäck, som kunde hjälpa honom att utföra ett "dubbel-hopp". De ville också låta Banjo springa väldigt snabbt vid vissa tillfällen, så de lade till ett par "snabbt springande ben" som dyker upp från botten av ryggsäcken; de kom fram till att vingarna och benen skulle kunna tillhöra en annan figur, som kunde bo i Banjos ryggsäck. Istället för faktisk dialog pratar figurerna med "mumlande" röster; Rare valde detta för att kunna förmedla figurers personligheter utan att låta dem tala, då de trodde att faktiskt tal skulle kunna förstöra det sätt spelaren uppfattar figurerna på.[5]

Spelets musik komponerades av Grant Kirkhope, som tidigare hade komponerat hälften av musiken i Goldeneye 007.[6] Musiken utformades för att vara väldigt interaktiv, och dynamiskt förändras beroende på var i spelet spelaren befinner sig; exempelvis övergår musiken till ett arrangemang med harpa när spelaren befinner sig under vattenytan. Övergångarna sker gradvis utan någon paus mellan de två varianterna; kompositionen spelas hela tiden i en loop, utan avbrott.[3] Ett ofullständigt soundtrack-album med spelets musik gavs ut 1998;[7] det fullständiga soundtracket, som består av 164 spår, gavs ut 2014 på Bandcamp.[8]

Banjo-Kazooies grafik använder sig av en avancerad renderingsteknik. Figurerna skapades med minimal mängd texturer för att ge dem ett rent och skarpt utseende, medan bakgrunderna använder sig väldigt stora texturer, uppdelade i 64×64 pixlar stora bitar; detta är gränsen för hur stora texturer Nintendo 64 kan rendera. Det här ledde till stora problem med fragmentering; Rare löste det genom att utveckla ett system som flyttar om minne medan spelet spelas. Enligt spelets programmerare Chris Sutherland var detta något som han inte trodde många Nintendo 64-spel på den tiden gjorde.[5]

Rare planerade att utveckla ett extra spelläge och fler spelvärldar, men kunde inte på grund av tidsbegränsningar. De hade även planerat en funktion som skulle ha hetat "Stop 'N' Swop", genom vilken data skulle kunna överföras mellan Banjo-Kazooie och dess uppföljare Banjo-Tooie; en ofullbordad version av funktionen finns med i Banjo-Kazooie.[5] Senare avslöjades det att en av anledningarna att funktionen inte fullbordades var tekniska svårigheter med Nintendo 64-hårdvaran.[9] En ej fullbordad version av spelet visades upp i juni 1997 på Electronic Entertainment Expo.[10] Det planerades ursprungligen ges ut i slutet av 1997, men skjöts upp flera månader;[11] det gavs ut den 29 juni 1998 i Nordamerika, den 17 juli 1998 i Europa och den 6 december 1998 i Japan.[12]

Mottagande[redigera | redigera wikitext]

 Mottagande
Samlingsbetyg
Tjänst Betyg
Gamerankings 92,38%[13]
Metacritic 92/100[14]
Recensionsbetyg
Publikation Betyg
Allgame 4.5/5 stjärnor[15]
GamePro 5/5 stjärnor[16]
Game Revolution A-[17]
GameSpot 9,5/10[18]
IGN 9,6/10[3]

Banjo-Kazooie var en kommersiell succé, med 1,85 miljoner exemplar sålda i USA och över 405 000 i Japan.[19][20] Spelet har fått positiv kritik: recensionssammanställnings-sidorna Gamerankings och Metacritic gav betygen 92,38% respektive 92/100.[13][14] Den amerikanska tidningen Gamepro beskrev Banjo-Kazooie som ett "mer komplext, bättre flytande och mer attraktivt spel än dess rörmokar-föregångare Super Mario 64",[en 1] och sade att det skulle få även de mest inbitna Nintendo 64-kritiker att höja på ögonbrynen.[16] Journalisten Peer Schneider skrev för IGN att spelet var det bästa 3D-plattformsspel han någonsin hade spelat, och ansåg att det var en mer än värdig efterträdare till Super Mario 64.[3]

Recensenter uppskattade spelets detaljerade grafik.[3][18] Jeff Gerstmann skref för Gamespot att spelet bibehåller samma "look" och känsla som Super Mario 64, men att det tar det till en annan nivå då det använder många texturer istället för bara platta och skuggade polygoner.[18] Spelets långa draw distance, dess stabila bilduppdaterings-frekvens och dess världar med deras olika teman uppmärksammades.[3] Recensenter uppskattade även spelets dynamiska musik. Schneider sade att musiken låter spelaren veta vart de är på väg, och kallade det "väldigt Disney-aktigt".[3] Ljudeffekterna uppskattades också; flera recensenter gillade figurernas unika och mångfaldiga talmönster.[3][18]

Spelet har ofta kallats en Super Mario 64-klon på grund av hur lika de två spelens spelupplägg är.[18][15][21] Gerstmann jämförde det med Mario, och sade att medan Banjo-Kazooie inte går alltför långt från Mario följer det samma logiska tråd som man skulle kunna förvänta sig att Nintendo skulle göra.[18] Game Informer sade att medan spelen är väldigt lika varandra, har Banjo-Kazooie mindre fokus på plattformsspel-aspekten och mer på utforskning.[21] Schneider sade att världarna i Banjo-Kazooie är större, mer detaljerade, och fyllda med interaktiva figurer.[3] Colin Williamson på Allgame höll med, och kallade bandesignen "helt enkelt härlig, full av kreativitet, hemligheter och minnesvärda figurer".[en 2][15]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  1. ^ [a b c d] (på engelska) Manualen till Banjo-Kazooie. Nintendo. 1998 
  2. ^ [a b] ”Banjo-Kazooie” (på engelska). Next Generation Magazine. 7 april 1998. Arkiverad från originalet den 3 mars 2000. http://web.archive.org/web/20000303114356/www.next-generation.com/jsmid/previews/1922_2.html. Läst 11 augusti 2015. 
  3. ^ [a b c d e f g h i j] Schneider, Peer (1 juli 1998). ”Banjo-Kazooie Review” (på engelska). IGN. Arkiverad från originalet den 23 mars 2010. http://web.archive.org/web/20100323163045/http://uk.ign64.ign.com/articles/151/151922p1.html. Läst 11 augusti 2015. 
  4. ^ [a b] Rare. Banjo-Kazooie. (Nintendo) Nintendo 64, (på engelska). (17 juli 1998) Hämtat 11 augusti 2015.
  5. ^ [a b c d] ”The Making of Banjo-Kazooie” (på engelska). Retro Gamer (36): s. 18-25. Mars 2007. 
  6. ^ ”9 Videogame Composers to Watch” (på engelska). IGN. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2013. http://web.archive.org/web/20130808103436/http://www.ign.com/articles/2008/10/13/9-videogame-composers-to-watch. Läst 15 augusti 2015. 
  7. ^ ”Banjo-Kazooie Game Soundtrack” (på engelska). Square Enix Music Online. Arkiverad från originalet den 10 april 2012. http://web.archive.org/web/20120410102725/http://www.squareenixmusic.com/albums/b/banjo.shtml. Läst 15 augusti 2015. 
  8. ^ Grayson, Nathan (3 oktober 2014). ”The entire 164 track Banjo Kazooie soundtrack is available on Bandcamp” (på engelska). Kotaku. Arkiverad från originalet den 4 oktober 2014. http://web.archive.org/web/20141004151224/http://kotaku.com/the-entire-164-track-banjo-kazooie-soundtrack-is-availa-1642267506. Läst 15 augusti 2015. 
  9. ^ Totilo, Stephen (23 maj 2008). ”Why I Finally Accept What Happened To That 'Banjo Kazooie' Stop N Swop Thing” (på engelska). MTV. Arkiverad från originalet den 8 februari 2012. http://web.archive.org/web/20120208101018/http://multiplayerblog.mtv.com/2008/05/23/stop-n-swop-thing/. Läst 15 augusti 2015. 
  10. ^ ”E3: Banjo-Kazooie rocks E3!” (på engelska). IGN. 19 juni 1997. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2013. http://web.archive.org/web/20130808104250/http://www.ign.com/articles/1997/06/19/e3-banjo-kazooie-rocks-e3. Läst 15 augusti 2015. 
  11. ^ ”Banjo-Kazooie Still Delayed” (på engelska). IGN. 11 september 1997. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2013. http://web.archive.org/web/20130808104450/http://www.ign.com/articles/1997/09/11/banjo-kazooie-still-delayed. Läst 15 augusti 2015. 
  12. ^ ”Banjo-Kazooie Related Games” (på engelska). Gamespot. Arkiverad från originalet den 20 april 2012. http://web.archive.org/web/20120420153747/http://www.gamespot.com/banjo-kazooie/related/release/platform/n64/. Läst 15 augusti 2015. 
  13. ^ [a b] ”Banjo-Kazooie for Nintendo 64” (på engelska). Gamerankings. http://www.gamerankings.com/n64/196694-banjo-kazooie/index.html. Läst 21 augusti 2015. 
  14. ^ [a b] ”Banjo-Kazooie for Nintendo 64 Reviews” (på engelska). Metacritic. http://www.metacritic.com/game/nintendo-64/banjo-kazooie. Läst 21 augusti 2015. 
  15. ^ [a b c] Williamson, Collin. ”Banjo-Kazooie Review” (på engelska). Allgame. Arkiverad från originalet den 13 november 2014. http://web.archive.org/web/20141113212741/http://www.allgame.com/game.php?id=11745&tab=review. Läst 21 augusti 2015. 
  16. ^ [a b] Air Hendrix (24 november 2000). ”Banjo-Kazooie” (på engelska). Gamepro. Arkiverad från originalet den 13 januari 2009. http://web.archive.org/web/20090113130332/http://www.gamepro.com/article/reviews/220/banjo-kazooie/. Läst 21 augusti 2015. 
  17. ^ Colin (1 juli 1998). ”Banjo-Kazooie Review”. Game Revolution. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2012. http://web.archive.org/web/20121006181952/http://www.gamerevolution.com/review/banjo-kazooie. Läst 21 augusti 2015. 
  18. ^ [a b c d e f] Gerstmann, Jeff (1 juli 1998). ”Banjo-Kazooie Review” (på engelska). Gamespot. Arkiverad från originalet den 19 april 2012. http://web.archive.org/web/20120419090642/http://www.gamespot.com/banjo-kazooie/reviews/banjo-kazooie-review-2544109/. Läst 21 augusti 2015. 
  19. ^ ”US Platinum Videogame Chart” (på engelska). The Magic Box. 27 december 2007. Arkiverad från originalet den 16 juli 2011. http://web.archive.org/web/20110716215431/http://www.the-magicbox.com/Chart-USPlatinum.shtml. Läst 28 augusti 2015. 
  20. ^ ”Nintendo 64 Japanese Ranking” (på engelska). Japan Game Charts. 10 april 2008. Arkiverad från originalet den 30 december 2009. http://web.archive.org/web/20081230005328/http://www.japan-gamecharts.com/n64.php. Läst 28 augusti 2015. 
  21. ^ [a b] ”A Bear of a Game” (på engelska). Game Informer. 2 februari 1998. Arkiverad från originalet den 1 maj 1999. http://web.archive.org/web/19990501134306/www.gameinformer.com/pviews/feb98/banjo/banjo.html. Läst 28 augusti 2015. 

Engelska originalcitat[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "[...] more complex, more fluid, and more attractive game than its plumber predecessor Super Mario 64."
  2. ^ "[...] simply delightful, loaded with creativity, secrets, and memorable characters."

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]