Hoppa till innehållet

Bank for International Settlements

Banken för internationell betalningsutjämning
Internationell organisation, utvecklingsbank Redigera Wikidata
Branschcentral banking, financial service activities, except insurance and pension funding Redigera Wikidata
Tillkomst20 januari 1930 Redigera Wikidata
GrundareMontagu Norman, Hjalmar Schacht Redigera Wikidata
Sty­rel­se­med­lemPierre Quesnay, Carl Melchior, Maurice Frère Redigera Wikidata
LandSchweiz Redigera Wikidata
Koor­di­na­ter47°32′54″N 7°35′30″E Redigera Wikidata
Medlem avCommittee for the Coordination of Statistical Activities, Network for Greening the Financial System Redigera Wikidata
Bolags­formInternationale Organisation Redigera Wikidata
Totala till­gång­ar350 309 600 000 Särskilda dragningsrätter Redigera Wikidata
Eget kapital23 705 000 000 Särskilda dragningsrätter Redigera Wikidata
Oms­ätt­ning1 015 400 000 Särskilda dragningsrätter Redigera Wikidata
Net­to­vinst678 700 000 Särskilda dragningsrätter Redigera Wikidata
SäteBasel Redigera Wikidata
Antal ans­täll­da637 Redigera Wikidata
Invig­nings­da­tum17 maj 1930 Redigera Wikidata
Officiell webbplatswww.bis.org Redigera Wikidata
Map

Bank of International Settlements huvudkontor i Basel, nära järnvägsstationen.

Bank for International Settlements förkortas BIS är ett samarbetsorgan för 60 (2012) centralbanker, däribland Sveriges riksbank. Organisationen grundades 1930 av centralbankerna i Belgien, Frankrike, Storbritannien, Italien och Tyskland samt av två privata bankkonsortier från Japan och USA för att hantera Tysklands betalning av krigsskadeståndet efter första världskriget enligt Versaillesfredens och Youngplanens villkor. BIS har 1930-2003 använt guldfranc som valuta vid internationella avtal. Idag fungerar BIS som "centralbankernas centralbank". I Europa har BIS arbetat för upprättandet av en europeisk centralbank med BIS som en supranationell organisation på nivån ovanför denna bank.

Bankens huvudkontor är i Basel. Den är representerad i Hongkong och Mexico City.

BIS har anklagats för att verksamheten är nära nog osynlig, trots att organisationen har stort inflytande över monetär politik och att organisationen inte är ansvarig inför, eller redovisningsskyldig till, någon demokratisk församling.

Listan senast uppdaterad den 26 juni, 2015

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]