Barbados

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För dansbandet, se Barbados (musikgrupp).
Barbados
Flagga Statsvapen
ValspråkPride and Industry
Nationalsång: In Plenty and In Time of Need
Huvudstad Bridgetown
Officiellt språk Engelska
Demonym barbadier[1]
Statsskick Monarki
 -  Drottning Elizabeth II
 -  Generalguvernör Elliot Belgrave
 -  Premiärminister Freundel Stuart
Självständighet från Storbritannien 
 -  Erkänd 30 november 1966 
Area
 -  Totalt 430 km² [2](188:e)
 -  Vatten (%) 0,00 %
Befolkning
 -  2016 (juli) års uppskattning 291 495 [2](175:e)
 -  20101 års folkräkning 277 821[3] 
 -  Befolkningstäthet 678 inv./km² (9:e)
BNP (PPP) 2016 års beräkning
 -  Totalt 4,8 miljarder USD[2] (138:e)
 -  Per capita 17 200 USD[2] 
BNP (nominell) 2015 års beräkning
 -  Totalt 4,47 miljarder USD[2] (125:e)
HDI (2014) 0,785[4] (57:a)
Valuta Barbadisk dollar (BBD)
Tidszon UTC-4
Topografi
 -  Högsta punkt Mount Hillaby, 336 m ö.h.
Nationaldag 30 november
Nationalitetsmärke BDS
Landskod BB, BRB, 052
Toppdomän .bb
Landsnummer 1-246
1. Folkräkningen hölls den 2 maj 2010.

Barbados[1] är en självständig östat i ögruppen Små Antillerna i Västindien. Det är en av världens mest tätbefolkade stater. Ön ligger 434,5 kilometer nordost om Venezuela. De närmaste grannöarna är Saint Lucia respektive Saint Vincent och Grenadinerna, som båda ligger väster om ön.

Barbados är ungefär 430 km² stort och består främst av lågland, med några högre regioner i inlandet. Barbados har troligen inte bildats av ett vulkanutbrott; berggrunden består främst av kalksten och korall. Det finns stora sockerplantager på ön och betesområden nära havet.

Barbados har bland de högsta levnadsstandarderna och läskunnighetsnivåerna i tredje världen och ligger enligt FN:s utvecklingsprogram på fjärde plats bland alla världens utvecklingsländer. Ön är också ett stort turistmål.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Portugiser och spanjorer kom som de första européerna till Barbados på 1500-talet. Under deras tid utrotades den indianska urbefolkningen (en del fördes som slavar till Haiti). Britterna fortsatte kolonisationen på 1600-talet. [5]

Britterna började bosätta sig där 1627 och införde sockerplantager, där slavar arbetade till 1834, då slaveriet förbjöds. Sociala och politiska reformer genomfördes gradvis under 1940- och 1950-talen och ledde till självständighet från Storbritannien 1966.

De första som bosatte sig på Barbados var nomadiska indianer. Tre immigrantgrupper flyttade norrut mot Nordamerika. Den första gruppen var jordbrukare, fiskare och keramiker som anlände med kanot från Sydamerika omkring 350 e.Kr. Arawakfolket var den andra gruppen att anlända från Sydamerika omkring 800 e.Kr. Några arawakbosättningar på ön är Stroud Point, Chandler Bay, Saint Luke's Gully och Mapp's Cave. Enligt ättlingar till arawakier var Barbados ursprungliga namn Ichirouganaim. Under 1200-talet anlände kariber från Sydamerika, vilka var den tredje vågen. Under de närmaste århundradena levde de tre olika grupperna isolerade från varandra.

Namnet "Barbados" kommer från en portugisisk utforskare vid namn Pedro Campos, som kallade ön Los Barbados ("de skäggiga"), då han 1536 såg öns fikonträd med långa hängande rötter, som liknade skägg. Mellan 1536 och 1550 tillfångatog spanjorerna många kariber på Barbados och använde dem till slavarbete på sockerplantager. Många kariber flydde i samband med detta från ön.

Brittiska sjömän som landsteg på Barbados på 1620-talet, vid dagens Holetown, fann ön obebodd. Från det att de första britterna anlände 1627, fram till självständighetsförklaringen 1966, var Barbados under oavbrutet brittiskt styre. Dock åtnjöt Barbados stor lokal autonomi.

Många irländare skickades till Barbados för att fungera som slavar och under flera århundraden fungerade de som en buffert mellan plantageägarna och de afrikanska slavarna. De var antingen en del av den koloniala milisen eller så kämpade de för afrikanerna i olika upplopp. Giftermål mellan irländare och afrikaner var vanliga och eftersom afrikanerna kunde motstå tropiska sjukdomar och klimatet bättre än de vita, och då många vita slavar emigrerade om de fick möjlighet, gick Barbados från att ha en irländsk majoritetsbefolkning på 1600-talet till att ha en övervägande svart befolkning på 1900-talet.

Efter en fredlig och demokratisk process blev Barbados självständigt den 30 november 1966, under premiärminister Errol Barrow.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Barbados

Barbados är en relativt platt ö, som stiger något in mot höglandet i centrala delen av landet. Den högsta punkten är Mount Hillaby, som når 336 meter över havet. Ön ligger i Atlanten, öster om de övriga karibiska öarna.

Huvudstaden på Barbados är Bridgetown och den kallas oftast helt enkelt "The City" eller "Town", det vill säga "staden". Andra städer på ön är Holetown, Oistins och Speightstown.

Ön är 23 kilometer bred vid sin bredaste plats, och ungefär 34 kilometer lång.

Naturtillgångar på ön är petroleum, fisk och naturgas.

Klimat och miljö[redigera | redigera wikitext]

Klimatet på Barbados är tropiskt, med en regntid som varar från juni till oktober. Med oregelbundna mellanrum förekommer orkaner. Tack vare öns placering drabbas den dock inte av orkaner och andra tropiska stormar så ofta som man kunnat tro, eftersom den ligger precis öster om orkanbältet.

De största miljöproblemen är att kustvattnet förorenas av avfall från fartyg, att sopor dumpas där det är risk för förorening av dricksvattnet och jorderosion.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Barbados församlingar

Barbados administrativa enheter (parishes): Christ Church, Saint Andrew, Saint George, Saint James, Saint John, Saint Joseph, Saint Lucy, Saint Michael, Saint Peter, Saint Philip och Saint Thomas. Staden Bridgetown blir kanske en egen enhet i framtiden, men tillhör just nu församlingen Saint Michael.

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Barbados är ett av de mest välutvecklade länderna i Karibien med en regionalt sett hög BNP per capita. Hälsovårds- och utbildningssektorerna håller en hög förhållandevis hög standard.[6]

Landets ekonomi var beroende av socker, rom och melass under större delen av 1900-talet. Under 1990-talet blev turism och produktionsindustri ekonomiskt viktigare än sockerindustrin. För att minska arbetslösheten uppmuntrar regeringen utländska investerare. Destilleriet Mount Gay, grundat 1703, är fortfarande verksamt på ön.

Finansiella tjänster och lätt tillverkningsindustri är viktiga näringar som har passerat den traditionella sockerindustrin, som mest finns kvar som råvara för romtillverkning, vilken dock ökat.[7]

Den fortsatta ekonomiska utvecklingen är starkt beroende av ekonomin i USA och Europa.

All elektricitet framställs av fossila bränslen, såsom petroleum, som man utvinner.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

  • Befolkningstillväxt: 0,30 % (2016)
  • Födelsetal: 11,8 födslar per 1 000 invånare (2016)
  • Dödlighet (hela befolkningen): 8,5 dödsfall per 1 000 invånare (2016)
  • Nettomigration: -0,3 migranter per 1000 invånare (2016)
  • Spädbarnsdödlighet: 10,5 dödsfall per 1 000 levande födslar (2016)
    • Manlig spädbarnsdödlighet: 11,6 dödsfall per 1 000 levande födslar (2016)
    • Kvinnlig spädbarnsdödlighet: 9,4 dödsfall per 1 000 levande födslar (2016)
  • Mödradödlighet: 27 dödsfall per 100 000 födslar (2015)
  • Antal barn/kvinna: 1,68 (2016)
  • Befolkningens medianålder: 38,3 år (2016)
    • Mäns medianålder: 37,2 år (2016)
    • Kvinnors medianålder: 39,4 år (2016)
  • Befolkningens medellivslängd vid födseln: 75,3 år (2016)
    • Mäns medellivslängd vid födseln: 73,0 år (2016)
    • Kvinnors medellivslängd vid födseln: 77,7 år (2016)
  • Ungdomsarbetslöshet: 29,6 % (2013)
    • Hos män: 27,7 % (2013)
    • Hos kvinnor: 31,9 % (2013)
  • Andel överviktiga hos den vuxna befolkningen: 33,2 % (2014)
  • Andel underviktiga barn under 5 års ålder: 3,5 % (2012)
  • Andel av vuxna befolkningen med HIV/AIDS: 1,57 % (2015)
  • Invånare som är smittade av HIV/AIDS: 2 600 (2015)
  • Dödsfall på grund av HIV/AIDS per år: 100 (2015)

Siffror tagna från CIA World Factbook.[2]

Nära 90 % av alla barbadianer är av afrikanskt ursprung, varav de flesta är ättlingar till slavarbetare på sockerplantager. Resten av befolkningen utgörs av européer, asiater och en relativt stor andel personer av syriskt och libanesiskt ursprung.

Officiellt språk på ön är engelska, medan lokalspråket kallas bajanska och är ett engelskbaserat kreolspråk. Barbados tar i dagsläget emot många invandrare från Guyana. 67 % av befolkningen är protestanter, 4 % är katoliker, 17 % bekänner sig inte till någon religion och 12 % övriga. Jehovas vittnen är representerade med ett 30-tal församlingar.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Barbados har ett tvåkammarparlament med ett "House of Assembly" och en senat. De 30 ledamöterna i huset utses genom allmänna val för femårsperioder medan senatens 21 ledamöter utnämns av generalguvernören, som verkar som representant för landets formella statschef, drottning Elizabeth II.

Landet har två huvudpartier, Barbados Labour Party, BLP, och Democratic Labour Party, DLP. Båda är tämligen moderata partier utan några större ideologiska meningsskiljaktigheter.[6]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Barbados är om möjligt mer engelskt präglat än andra öar i Karibien och detta visar sig bland annat i ett mycket stort intresse för cricket. På musikfronten är Rihanna den mest kända artisten.

Internationella rankningar[redigera | redigera wikitext]

Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2016 45 av 178
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2016 N/A
Transparency International Korruptionsindex 2015 N/A
FN:s utvecklingsprogram Human Development Index 2014 57 av 188

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] (Portable Document Format) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2013. sid. 67. http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 30 november 2016 
  2. ^ [a b c d e f] ”Barbados”. The World Factbook. CIA. 12 januari 2017. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/bb.html. Läst 10 februari 2017. 
  3. ^ ”Barbados” (på Engelska). GeoHive. Arkiverad från originalet den 1 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170201015844/http://www.geohive.com/cntry/barbados.aspx. Läst 10 februari 2017. 
  4. ^ ”Human Development Index and its components” (på engelska). Förenta nationerna. 21 september 2015. http://www.hdr.undp.org/en/countries/profiles/BRB. Läst 4 december 2016. 
  5. ^ Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon
  6. ^ [a b] ”Om Barbados | SwedenAbroad”. www.swedenabroad.com. http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Karibien/Landfakta/Om-Barbados/. Läst 26 december 2016. 
  7. ^ ”Om Barbados | SwedenAbroad”. www.swedenabroad.com. http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Karibien/Landfakta/Om-Barbados/. Läst 26 december 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]