Barnängen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Barnängen (olika betydelser).
Barnängsområdet med herrgården i mitten sedd från Södra Hammarbyhamnen.

Barnängen är ett före detta fabriksområde i den östra delen av Södermalm, Stockholm.

Namnet Barnängen är en förenkling av Barnstugeängen och kommer från det barnhem som Danvikens Hospital anlade på ängen invid Hammarby Sjö i slutet av 1500-talet.

År 1691 byggde handelsmannen Jacob Gavelius en klädesfabrik, Barnängens manufaktur. Rörelsen övertogs av Gavelius svärson Hans Ekman, som av ekonomiska svårigheter överlät den till Riddarhuset, varpå Erik Salander fick arrendera verksamheten. Klädesfabriken låg i stadens yttersta utkant, avgränsad i söder och öster av Hammarby Sjö, sträckte sig i norr upp till Danvikens begravningsplats och Bondegatan, samt i väster fram till Vita Bergen. På Barnängsgatan 23 ligger Barnängens gård med manbyggnad från 1767, arkitekt Elias Kessler, uppfört i två våningar omgivet av fabriks och magasinsbyggnader från 1782, väveri från 1691 och färgeri från 1758. Textilfabriken, var på 1780-talet Stockholms största arbetsplats med hela 640 arbetare. Fabriken lades ned 1826.

Mellan 1826 och 1848 låg Hillska skolan i den förra fabrikens byggnader.

1868 startade en ny fabrik för tillverkning av bläck i den byggnad som kallas Tottieska malmgården. Fabriken kom senare att bli Barnängens Tekniska Fabrik.

Byggnaden vid Barnängsgatan 21/Nackagatan 10-12/Tegelviksgatan 28-36 uppfördes 1916-1917, arkitekt Cyrillus Johansson. Huset byggdes ut för tryckeriverksamhet 1958-1968, arkitekt Harald Ström. Fastigheten var från början hemvist för Stockholms bomullsspinneri och väfveri AB (senare STOBO), verksamheten flyttade 1952 till Torshag utanför Norrköping.

Området har skildrats i Per Anders Fogelströms roman Vävarnas barn.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]