Postpartumperiod
- Denna artikel handlar om det medicinska begreppet barnsäng. För det folkliga uttrycket "dö i barnsäng", se mödradödlighet. För så kallad "manlig barnsäng", se Couvade. För sängar för barn, se säng
Barnsäng (latin puerperium) är dels den bädd där barnaföderskan ligger under barnsbörden och tiden därefter,[1] dels ur obstetrisk synpunkt liktydigt med den tid efter förlossningen, som åtgår för könsorganens återbildning till tillståndet före graviditetens början. Denna tid omfattar sex till åtta veckor. I dagligt tal används ordet för att beteckna den tid, under vilken modern ligger till sängs efter förlossningen.[2] Under barnsängstiden sker även en omställning av ämnesomsättningen och hormonproduktionen, som varit förändrade under graviditeten. Brösten träder i full verksamhet med mjölkavsöndringen.
På grund av de skador som uppstår i kvinnans könsorgan under förlossningen är infektionsrisken förhöjd under barnsängen, varför största möjliga hygien är nödvändig. Intill införandet av antiseptiken och aseptiken på barnbördshusen under senare delen av 1800-talet utgjorde barnsängsfebern ett allvarligt hot mot kvinnans liv under i synnerhet barnsängens första tid.
Noter
- ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Barnsäng)
- ^ Barnsäng, Svensk uppslagsbok 1955
Källor
- Barnsäng i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
- Bengt I. Lindskog - Bengt L. Zetterberg: Medicinsk terminologi lexikon (1981, tryckår 1984), ISBN 91 516 0030 7, sid. 72.
- Sam Brody: Obstetrik och gynekologi (1984), ISBN 91 20 06620 1, sid. 511–522.
|