Basker (folk)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För huvudbonaden, se basker (huvudbonad). För andra betydelser, se basker.
Basker
Baskiens flagga
Antal sammanlagt
Cirka 3 000 000
Språk

Baskiska

Religion

Ortodox kristendom

Basker (baskiska: euskaldunak; spanska: vascos; franska: basques) är ett ursprungsfolk i mellan västra Pyrenéerna och Biscayabukten.[1] De flesta bor i de spanska provinserna Araba, Gipuzkoa och Biscaya samt de franska provinserna Lapurdi, Nedre Navarra och Zuberoa.

Basker värnar om sitt nationella oberoende och har en egen kultur – arkitektur, musik, litteratur, folkdräkter – samt ett eget språk (baskiska).

Historia[redigera | redigera wikitext]

Baskerna var sannolikt den första folkgruppen efter ibererna,[a] som invaderade den Iberiska halvön. DNA-analys har visat att de kom före jordbrukets införande, vilket skedde för cirka 7 000 år sedan. De talar ett språk som inte tillhör den indoeuropeiska språkgruppen.[2][3]

Eftersom baskerna bebodde landet mellan Pyrenéerna och Biskayabukten fick de säkert kontakt med folkslag som följde i deras spår, såsom ligurer, kelter, lusitaner och sveber. Men de har kunnat bevara sin säregna kultur och sitt språk.[1]

Gernika-eken[redigera | redigera wikitext]

Guernica, Gernikako arbola 1891

Foralrätt tillämpades av basker och andra folk i sydvästra Europa, en motsvarighet till nordens Allting. Styrande i en region samlades under ett stort träd och beslutade om lagstiftning, rättskipning och förvaltning av området. Staden Guernica grundades år 1366 vid korsningen av två allfarvägar i provinsen Biscaya. Ett träd planterades på 1300-talet och blev symbol för baskernas självstyre.

Nutidshistoria[redigera | redigera wikitext]

Det Spanska inbördeskriget pågick 1936 till 1939. Kustprovinserna Biscaya och Gipuzkoa ställde sig på republikens sida medan Álava och Navarra stödde falangisterna som leddes av general Franco. Franco begärde hjälp av tyska Luftwaffe och den 26 april 1937 utfördes en terrorbombning av Guernica, 25 kilometer öster om industristaden Bilbao. Cirka 1600 människor omkom.

Serafina Ugarmendia, 87 år överlevde genom att gömma sig under ett träd.[4] Pablo Picasso förevigade detta grymma terrordåd i målningen Guernica

Geografi[redigera | redigera wikitext]

I Baskien finns tre olika landskapstyper, branta berg i västra Pyrenéerna, kustområdet vid Biscayabukten i söder flodslätten ner mot Ebro. På nordsida av Pyrenéerna ligger de franska provinserna Nedre Navarra och Zuberoa. I kustområdet ligger provinserna Lapurdi i Frankrike, Biscaya och Gipuzkoa i Spanien. I söder ligger provinserna Araba och Navarra med en del av distiktet Rioja Alavesa[b] i sydväst. I bergen finns lövskogar och betesmarker.[5]

Provinser och regioner[redigera | redigera wikitext]

Baskiens sju provinser

De tre provinserna i nordost ligger i Frankrike och brukar kallas Iparralde ('norra delen') på baskiska och tillhör departementet Pyrénées-Atlantiques. De övriga fyra provinserna (Hegoalde, 'södra delen') ligger i Spanien och är uppdelade mellan de autonoma regionerna Navarra och Baskien.

# Provins Region Stat Provinshuvudstad Historisk näring
1 Lapurdi Pyrénées-Atlantiques Frankrike Bayonne Valfångst
2 Nedre Navarra Pyrénées-Atlantiques Frankrike Saint-Palais Jordbruk
3 Zuberoa Pyrénées-Atlantiques Frankrike Mauléon-Licharre Fårskötsel
4 Biscaya Baskien Spanien Bilbao Fiske
5 Gipuzkoa Baskien Spanien San Sebastian Skeppsbyggeri
6 Álava Baskien Spanien Vitoria Vinodling
7 Navarra Navarra Spanien Pamplona Jordbruk

Näringar[redigera | redigera wikitext]

Txindoki mountain from Lazkaomendi

Areella näringar[redigera | redigera wikitext]

Baskerna har i alla tider levt på areella näringar även om de numera inte dominerar näringslivet. Fåraherdar i bergen har funnits sedan urminnes tider. I mitten på 1800-talet emigrerade många basker till USA och förde med sig herdekulturen till Kalifornien.[6]

Baskiska bönder plöjer

Baskerna införde jordbruket till den Iberiska halvön. I bergen blir det av naturen småjordlotter. Ner mot den bördiga slätten vid Ebro blev gårdar större. Redan under morernas tid odlades vin utmed Ebros slätter.[7]

Jakt och fiske har varit mycket viktigt för baskerna. I bergen finns bland annat hjort, stenget och vildsvin. Fiske vid kust och vattendrag har också bidragit till försörjningen.

På 1950-talet startade jordbrukskooperativet Mondragon och blev en förebild för den kooperativa rörelsen i Sverige.[8]

Maritima näringar[redigera | redigera wikitext]

Baskernas karraktär har formats av ett stormigt hav och höga berg. De var legosoldater hos Cartagerna när Hannibal tågade över alperna mot Rom år 216 f.Kr.[9] De har varit föregångare som fiskare, valfångare och sjöfarare.

I Bayonne i provinsen Lapurdi har man funnit dokument om leverans av 40 fat valolja.[c] daterade 670 e.Kr. Dokumentet riktade sig till ett benediktinkloster nära Le Havre och beskrev hur valoljan kunde användas för belysning. År 875 seglade fartyg förbi Irland och fiskade vid Färöarna.[10]

Baskerna jagade valen Nordkaparen, som på hösten migrerade söderut från Norska havet och kom in i Biskayabukten. På 1000-talet utvecklade de tekniken och blev en industri som nära utrotade denna val.[11]

På 1400-talet gav sig baskerna ut på Atlanten för att fiska torsk och jaga val. Fartyget San Juan var den första valfångaren som korsade Atlanten för att jaga val utanför Newfoundland. Fartyget sjönk i Red Bay i Kanada 1565 och upptäcktes av kanadensiska marinarkeologer 1978.[12]

Baskisk diaspora[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Baskisk diaspora

På 1500-talet var det många basker som jagade val eller fiskade torsk vid Newfoundland och Saint Lawrenceviken. Baskiska samhällen växte upp på flera platser runt viken.[13]

Från 1600-talet började basker emigrerade till Nordamerika. Många fick arbete med boskapsskötsel och textilindustrin i Mexiko och Kalifornien.[14]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Före 1900-talet (urval)[redigera | redigera wikitext]

Moderna författare (urval)[redigera | redigera wikitext]

Baskiska författare som skriver på spanska:

  • Blas de Otero, (1916-1979).[15]
  • Gabriel Celaya, (1911-1991).[15]
Bertsolari Mattin Treku framför en bertso i Sare år 1960.

Baskerna har lagt stor vikt vid att bevara sin gamla kultur. Särskilt på landsbygden är den livskraftig tack vare många festivaler. Baskisk kultur är säregen vilket framgår av arkitektur, klädedräkter, musik, språk och litteratur.

Folkkultur[redigera | redigera wikitext]

Baskerna är kända för sin musik, dans, sång och visor. Bertsolaritza är en form av folklig poesi där sångare improviserar inför publik och beskriver aktuella händelser eller gamla legender från herdekulturen.[16]

Rustik idrott[redigera | redigera wikitext]

De flesta basker var tidigare antingen jordbrukare eller fiskare. Detta återspeglas i den rustika idrotten. Många tävlingar äger rum under sommarhalvåret och de speglar Baskiens historia och kultur. Bland 18 olika grenar finns följande:

  • Lasto altxatzea: Lyfta halmbal
  • Estropadak: Kapprodd
  • Giza probak: Dra en tung sten

Kända basker[redigera | redigera wikitext]

De mest kända baskerna är:

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Iberer är en utdöd folkgrupp.
  2. ^ Rioja Alavesa är ett distrikt med hög kvalitet på vin.
  3. ^ 40 ”moyos” of ”Aceite de ballena”
  4. ^ Kommun i Pyrénées-Atlantiques.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] «Basque». Oxford Reference.
  2. ^ ”Basker är unika”. Läst 15 april 2017.
  3. ^ De tog jordbruket till Europa”. Läst 16 april 2017.
  4. ^ "Tidningen Syre–veckans bild". Läst 28 april 2017.
  5. ^ ”Introduction” Arkiverad 3 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 19 april 2017.
  6. ^ ”Settlement Patterns”. Läst 20 april 2017.
  7. ^ ”Spanska viner” Arkiverad 9 november 2016 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 20 april 2017.
  8. ^ ”Mondragon Cooperativa”. Läst 13 maj 2017.
  9. ^ Kurlansky 1999, s. 28.
  10. ^ Kurlansky 1999, s. 58.
  11. ^ ”Basque whaling techniques”. Läst 27 april 2017.
  12. ^ ”Shared history”. Läst 13 maj 2017.
  13. ^ ”Basque sailors” Arkiverad 13 januari 2017 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 22 maj 2017.
  14. ^ ”Basque explorers”. Läst 22 maj 2017.
  15. ^ [a b c d e f g] Burton 1993, s. 259-262.
  16. ^ Burton 1993, s. 250.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Kurlansky, Mark (1999) (på eng). The Basque history of the world. New York: Walker. Libris 5682704. ISBN 0-8027-1349-1 
  • Burton, Nina (1993). Resans syster, poesin: en lyrisk karta på elva språk : essäer och tolkningar. FIB:s lyrikklubbs bibliotek, 0425-5232 ; 262FIB:s lyrikklubbs årsbok, 0348-0534 ; 1994. Stockholm: FIB:s lyrikklubb. Libris 7422019. ISBN 91-550-4078-0