Beatrice Wood

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Beatrice Wood, 1908.
Beatrice Wood och Marcel Duchamp (längst till vänster), 1917.
Kalk av Beatrice Wood.
Tom Neff och Beatrice Wood i Ojai, Kalifornien, 1993.

Beatrice Wood, född 3 mars 1893 i San Francisco i Kalifornien, död 12 mars 1998 i Ojai i Kalifornien, var en amerikansk målare och keramiker.

Beatrice Wood föddes i en välbärgad familj av societetsfolk. Mot föräldrarnas vilja ägnade hon sig åt bildkonst. Hon utbildade sig i skådespeleri på Comédie-Française i och målning på Académie Julian i Paris. Hon återvände till USA vid första världskrigets utbrott 1914 och var skådespelare i ett franskt skådespelarkompani i New York. Där blev hon också bekant med Marcel Duchamp och Henri-Pierre Roché, och av dem introducerad i dadaismen 1916. De tre samarbetade om att lansera tidskriften The Blind Man, vilken var en av de första uttrycken för dadaism i USA.

Hon var mest engagerad i Roché, men alla tre levde i ett triangelförhållande, vilket biografer har liknat vid det som skildras i Rochés bok Jules och Jim från 1956 (och filmatiseringen av romanen 1962).

Beatrice Wood träffade i New York också konstsamlarna Walter och Louise Arensberg vilka blev livslånga vänner. Runt dem bildades en grupp konstnärer, romanförfattare och poeter, i vilka ingick bland andra Man Ray och Francis Picabia. Betrice Woods kontakter med dessa och andra avantgarde-artister gav henne smeknamnet "Mama of Dada."

I början av 1940-talet flyttade Beatrice Wood till Los Angeles i Kalifornien, där hon lärde sig dreja, bland andra för Gertrude och Otto Natzler. Hon utvecklade så småningom en egen glasyrmetodik.[1] Han arbetade också med skulptur under 1930- och 1940-talen.

År 1947 slog hon sig ned i Ojai i Kalifornien för att vistas nära den indiske gurun Jiddu Krishnamurti och tillhörde livet ut Teosofiska samfundet. Vid 90 års ålder debuterade hon som författare, uppmuntrad av sin vän Anaïs Nin. Hennes mest kända bok är självbiografin I Shock Myself från 1985. Hon dog vid 105 års ålder.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Beatrice Wood. I Shock Myself: The Autobiography of Beatrice Wood. Chronicle Books, San Francisco 1985 
  • Garth Clark. Gilded Vessel: The Lustrous Life and Art of Beatrice Wood. Guild Publishing 2001 
  • Marlene Wallace. Playing Chess With the Heart: Beatrice Wood at 100. Chronicle Books, San Francisco 1994 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Denna artikel är baserad på artikeln Beatrice Wood på engelskspråkiga Wikipedia.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Gilded Vessel: The Lustrous Art and Life of Beatrice Wood, Garth Clark, Guild Publishing, 2001

External links[redigera | redigera wikitext]