Bechsteins fladdermus

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bechsteins fladdermus
Status i världen: Nära hotad[1]
Status i Sverige: Akut hotad
Vespertilion bechstein.jpg
Bechsteins fladdermus hängande under vila.
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Fladdermöss
Chiroptera
Familj Läderlappar
Vespertilionidae
Släkte Myotis
Art Bechsteins fladdermus
M. bechsteinii
Vetenskapligt namn
§ Myotis bechsteinii
Auktor Kuhl, 1817
Utbredning
Utbredningsområde (grön)
Utbredningsområde (grön)
Synonymer
Myotis bechsteini (annan stavning)
Bechsteins fladdermus i flykten.
Bechsteins fladdermus i flykten.
Hitta fler artiklar om djur med

Bechsteins fladdermus (Myotis bechsteini, Kuhl 1817) är en fladdermusart i familjen Vespertilionidae (läderlappar). Catalogue of Life listar inga underarter.[2]

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

En medelstor fladdermus med en underarmslängd på 3,9 till 4,7 cm, vingbredd på 25 till 30 cm, kroppslängd på 4,5 till 5,5 cm och vikt mellan 7 och 12 g. Individer med partiell albinism förekommer, de har då vita vingspetsar. Den förhållandevis långa pälsen är ljust rödbrun till brun på ovansidan och vitaktig på undersidan. Nosen är skär.[3] Vingarna är korta, breda och ljusbruna till grå; Ungdjuren är ljusgrå. Arten har två ekolokalisationsläten, båda frekvensmodulerade: Ett med korta signaler på 38 till 80 kHz, och ett med längre signaler på 32 till 60 kHz. Arten kan också ge ifrån sig hörbara, kvittrande eller surrande läten när den blir hotad.[4]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Arten påträffas i gammal skog, i Europa främst bok- och ekskog, i sydvästra Asien främst lövskog men även blandskog. Den kan också tillfälligtvis påträffas i människopåverkade habitat som ängar, fruktträdgårdar och villaträdgårdar.[1]

På dagen sover Bechsteins fladdermus främst i ihåliga träd, men kan också välja byggnader och fågelholkar.[1] I Sverige har det dock inte konstaterats att arten utnyttjar byggnader som sovplats (men väl fågelholkar). Arten går i vinterdvala i utrymmen som gruvor, grottor och klippspringor.[5]

Föda[redigera | redigera wikitext]

Bechsteins fladdermus börjar jaga efter skymningen.[4] Jakten sker nästan uteslutande i skog, där den kan hämta föda både på marken, trädstammarna och lövverken. Födan består till mycket stor del (85 %) av marklevande leddjur, som tvestjärtar, fjärilslarver, dubbelfotingar, spindlar och lockespindlar. Man anser att den fångar marklevande djur krypande på marken, där den hör bytets prasslande med hjälp av de stora öronen.[6] Arten kan även ta flygande insekter som myggor, nattfjärilar och skalbaggar.[4] Den är en stationär art; födosöksområdet är troligen inte större än 10 ha.[6]

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Parningstiden varar från höst till vår; arten kan para sig under pauser i vinterdvalan. Honan föder en unge sent i juni till början av juli, som börjar flyga under första halvan av augusti. Dräktiga honor och honor med ungar bildar särskilda yngelkolonier om 10 till 40 individer, där hanar inte förekommer.[3]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Bechsteins fladdermus finns sällsynt från Portugal till Karpaterna med enstaka observationer i södra England och på Bornholm samt i västra Asien (Turkiet, Azerbajdzjan och Iran), men minskar i antal.[1] Har i Sverige observerats endast i östra och centrala Skåne.[6]

Bevarandestatus[redigera | redigera wikitext]

Bechsteins fladdermus är i Sverige upptagen på Röda listan som akut hotad ("CR"), klassning "D".[6] Den är upptagen i EU:s habitatdirektiv (bilaga 2 och 4). Globalt är den klassificerad som missgynnad ("NT"). Främsta orsakerna är störningar på sov- och övervintringsplatserna samt bristen på lämpliga hålträd. Internationellt anges även det moderna lantbruket med sin användning av biocider som ett hot.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Paunović, M. 2016 Myotis bechsteini Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 23 oktober 2016.
  2. ^ Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Flann C., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A. (red.) (2016). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2016 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2016/search/all/key/myotis+bechsteinii/match/1. Läst 23 oktober 2016. 
  3. ^ [a b] Myotis bechsteini (Kuhl, 1818) Le Vespertilion de Bechstein, le Murin de Bechstein” (på franska) (PDF, 263 kB). Inventaire National du Patrimoine Naturel. Muséum national d'Histoire naturelle. https://inpn.mnhn.fr/docs/cahab/fiches/1323.pdf. Läst 23 oktober 2016. 
  4. ^ [a b c] ”Bechstein's bat (Myotis bechsteinii)” (på engelska). Wildscreen ARKive. http://www.arkive.org/bechsteins-bat/myotis-bechsteinii/. Läst 23 oktober 2016. 
  5. ^ ”Myotis bechsteinii” (PDF, 296 kB). Vägledning för svenska arter i habitatdirektivets bilaga 2. Naturvårdsverket. 20 januari 2011. http://www.naturvardsverket.se/upload/stod-i-miljoarbetet/vagledning/natura-2000/arter/ryggradsdjur/vl_bechsteins_fladdermus.pdf. Läst 23 oktober 2016. 
  6. ^ [a b c d] Ingemar Ahlén (2014). Myotis bechsteinii Bechsteins fladdermus” (PDF, 81 kB). Artfaktablad. ArtDatabanken, SLU. http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/100085/pdf. Läst 23 oktober 2016.