Beckomberga

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Beckomberga
Runda hus i Beckomberga 2006-04-16.jpg
Kommun Stockholm
Kommunområde Västerort
Stadsdelsområde Bromma
Distrikt Bromma distrikt
Antal invånare 2 594
Landareal 42 hektar
Stockholm län vapen b ram.svg Portal:Stockholm

Beckomberga är en stadsdel i Bromma i Västerort inom Stockholms kommun med 2 749 invånare år 2007.

Stadsdelen Beckomberga ligger i västra Bromma och området hade tidigare ett mentalsjukhus. Till stor del består stadsdelen av ett lätt kuperat område med mindre skogshöjder.

Stockholms stad köpte de båda gårdarna Beckomberga gård och Råcksta gård 1927 för 1,58 miljoner kronor.[1] Beckomberga sjukhus uppfördes åren 1929-1935. Arkitekt var Carl Westman. Det var ett för sin tid mycket påkostat sjukhusbygge, som blev ett av Europas största mentalsjukhus.

Trakterna vid Beckomberga räknas som ett av de områden i Bromma, som först bebyggdes. Här fanns förutsättningar för odling redan under romersk järnålder. Gården eller byn under järnåldern låg sannolikt, enligt arkeolog Nils Ringstedt, vid norra stranden av "Storkyrksjön", som sträckte sig in i Spånga socken. Fast bebyggelse under forntiden fanns in i vikingatid.

Beckombergaparken[redigera | redigera wikitext]

Raoul Wallenbergskolan på Beckombergavägen startade 2006 i Beckomberga. Byggnaden var tidigare en del av Beckomberga sjukhus.

Beckomberga är till stor del en park med gräsmattor och lövträd. Kring det gamla sjukhusområdet ligger moderna flerfamiljshus och skolor.

Skolor[redigera | redigera wikitext]

Här finns den kommunala Beckombergaskolan och friskolan Raoul Wallenbergskolan samt förskola. Beckombergaskolan är för elever i förskoleklass-åk 6 med cirka 510 elever. Raoul Wallenbergskolan ligger i en kulturskyddad byggnad. Skolan har hälften av sin undervisning på engelska. Raoul Wallenbergs skola, RWS, Bromma, startade 2006 på Beckombergavägen 316 i Beckomberga. Här finns även en förskola, Raoul Wallenbergs förskola, RWF, Bromma, som startade 2010 på Beckombergavägen 314, en F-9-skola med drygt 540 elever. Förskolan har cirka 130 barn och ligger i de kulturmärkta lokalerna i den anrika sjukhusparken.

Hösten 2012 startade Montessoriförskolan Planeten AB på Söderberga Allé 28 i Söderberga Gård. Montessoripedagogik är en pedagogik som har sin grund i Maria Montessoris observationer av barn. Den bygger på en övertygelse att barnet strävar efter att utveckla sig självt och att denna utveckling följer olika sensitiva perioder. Förskolan etablerades med syfte att ge barn en trygg start i livet genom att erbjuda en förskola med en lite mindre barngrupp, med stor personaltäthet och framför allt genom att ha Montessoripedagogiken i centrum. Montessoriförskolan Bromma Planeten vid Söderberga Allé har plats för 54 barn i åldrarna 1 till 6 år, i 4 avdelningar.

Söderberga Park[redigera | redigera wikitext]

Söderberga Park i nordväst bebyggdes åren 1991-1993 med flerbostadshus. Området kommer att exploateras ytterligare.

Stadsdelen i övrigt[redigera | redigera wikitext]

Den som passerar korsningen Bällstavägen-Spångavägen lägger snabbt märke till de ovanliga "runda husen" eller cylinderformade bostadshusen. De ritades 1952 av Nils SternerStockholms stads fastighetskontor och byggdes 1953-1954 som personalbostäder för sjukhuspersonalen. Längre bort ligger området Söderberga Gård som byggdes av HSB i slutet av 1980-talet.

Mentalsjukhuset[redigera | redigera wikitext]

Bromma sjukhus, huvudbyggnaden i Beckombergaparken.
Huvudartikel: Beckomberga sjukhus

Efter att området hade köpts av Stockholm stad bestämdes att ett mentalsjukhus skulle byggas där. Beckomberga sinnessjukhus byggdes 1929–1935 av arkitekten Carl Westman. Den första avdelningen öppnade 1932. Som mest rymde sjukhuset 2 000 patienter.

Sjukhuset lades ned 1995. Vissa av byggnaderna används numera till annan sjukvård, andra till friskola och de äldre sjukhusbyggnaderna byggs om till bostäder.

Nära det gamla sjukhuset finns Bromma sjukhus, som är ett närsjukhus, en satellit till Sankt Görans sjukhus. Här domineras verksamheten av geriatrisk vård.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Del av Stockholmskarta som visar Brommalandet i mitten på 1700-talet, "Charta Öfwer Stockholms Stads Belägenhet, tecknad och stucken av Georg Biurman. Odaterad. Sannolikt från 1750-51. Kungliga biblioteket.
Beckomberga sjukhus cirka 1935.

Namnet Beckomberga betyder ungefär "de som bor vid bäcken" och är känt sedan 1300-talet.

Platsen har varit bebodd sedan 300-talet e.Kr. Stadsdelen har fått sitt namn efter den gamla byn Beckomberga, vars namn skrevs bœkneberghœ 1347 i en urkund och Beknabergha 1349. I 1539 års jordebok upptas tre gårdar. År 1414 skrevs namnet Beknaberghum, namnet anses komma från de som bor på berget vid bäcken.[2][3]

Beckomberga by[redigera | redigera wikitext]

I norra delen av Beckomberga sjukhusområde och väster in på Spångavägen låg en by- och gårdstomt. Enligt en 1800-talskarta utgör området platsen för Beckomberga gamla by.

Under medeltiden bestod Beckomberga by av de tre gårdarna Södergården, Mellangården och Norrgården. I 1640 års jordebok möter man formen Bäckomberga, bäckborna, det vill säga de som bor på bäckbornas berg, enligt Jöran Sahlgren, som också säger att "byn ligger på en bergshöjd vid en bäck".

I början av 1600-talet köpte köpman Erik Larsson, adlad von der Linde (död 1636), två hemman i byn. År 1689 blev dessa två gårdar frälsehemman och de åtog sig då att hålla båtsman. Det var för Bällsta rote, som Beckomberga var skyldigt att hålla båtsmanstorp. Under 1600-talet ägdes Beckomberga av familjen Natt och Dag. En änka till framlidne båtsman Matz Beckman omnämns i ett Bromma sockenstämmoprotokoll den 15 februari 1714.

Under 1700-talet förvärvades gårdarna i Beckomberga av familjen David Stierncrona i Åkeshov, och förblev så till år 1862, då det köptes av Anders Petter Löfström, som senare grundade Sundbybergs stad.

Ännu på 1800-talet bestod Beckomberga av de tre gårdarna, Södergården, Mellangården och Norrgården. 1898 sålde Anders Petter Löfström gården till tobaksfabrikören, "snuskungen" Knut Ljunglöf. Knut Ljunglöf inköpte således gårdarna. Han byggde förvaltarbostad, statarlänga och mönsterladugård i tegel, vilka alla låg under Beckomberga sjukhusområde. Ljunglöfs ladugård blev sjukhusets målar- och snickeriverkstäder. Ljunglöf ägde också Blackebergs Gård och Vällingby Gård samt Råcksta Gård. Råcksta och Beckomberga köptes av staden 1927.

Inom sjukhusområdet finns även en milsten vid landsvägen, som är en rest av den gamla vägen från Bromma kyrka mot Vällingby.[3]

Beckomberga båtsmanstorp[redigera | redigera wikitext]

Kongl. General Landtmäteri Contoirets karta över Bromma socken från 1829. På kartan markeras Beckomberga torp cirka 200 m västnordväst om Beckomberga gård.

Beckomberga båtsmanstorp låg vid gamla Flystavägen, vid nuvarande Spångavägen, strax intill nuvarande Hjortronvägen och hörde under Beckomberga i stadsdelen Beckomberga.

Beckomberga höll båtsmanstorpet för Bällsta rote. Beckomberga båtsmanstorp finns upptaget i 1817 års jordebok. På "1829 års Brommakarta" ligger torpet cirka 200 meter västnordväst om Beckomberga gård, under vilket torpet låg. Båtsmanstorpet ska ha legat kvar där till mitten på 1800-talet. Det revs då, men ersattes dessförinnan av ett nytt torp väster om gården. Torpet revs omkring 1945. I husförhörsprotokoll 1824 omnämns båtsman Lars Olsson Bäck med hustru Stina Jansdotter. Den siste båtsmannen n:o 54 Anders Gustaf Eriksson Bäckman var från Munktorp. År 1867 anställdes Bäckman som båtsman för Beckomberga gård. Båtsman Anders Gustaf Bäckman bodde enligt husförslängd 1876-1880 i torpet. Han avgick 1898 vid 55 års ålder med nära 31 tjänsteår. Bäckman dog 1932, 89 år gammal, och ligger begravd på Bromma kyrkogård.[4]

1885 började båtsmanstorpet att avvecklas. År 1898 köptes gårdarna av tobaksfabrikören Knut Ljunglöf, som lät riva de gamla gårdarna och uppföra nya hus. Stockholms stad köpte upp området av Robert Ljunglöf 1927 och införlivade det med staden.

I mitten av 1800-talet revs torpet, som ovan nämnts, men ersattes av ett nytt väster om gården. Båtsmanstorpet vid Beckomberga flyttades strax efter sekelskiftet från byplatsen in på Spångas marker, där Råcksta sjukhus nu ligger. Det torpet revs omkring 1945.

Anders Petter Löfström köpte Beckomberga 1862. "Snuskungen", grosshandlaren Knut Ljunglöf förvärvade egendomen 1898. Sumpmarker dikades ut i området. Ett brett dike grävdes från Kyrksjön till Råcksta träsk. Det går fortfarande att se diket väster om Bällstavägen. Nya hus uppfördes. Anders Petter Löfström köpte 1862 Mariehäll i Bromma, dit han flyttade med sin familj. 1864 arrenderade Löfström Sundbybergs gård och 1869 köpte han Sundbybergs gård och Duvbo. Han ägde eller arrenderade dessutom egendomarna Beckomberga, Råcksta, en gård i Flysta, delar av Huvudsta samt ett antal gårdar på andra platser i Sverige. Knut Ljunglöf inköpte 1861 stora områden i Spånga och i Blackeberg. Han lät riva Blackebergs torp och byggde ett större hus och stall samt Kvarnvikens kvarn och såg. 1890-1893 uppförde han Ljunglöfska slottet, en stor villa byggd efter ritningar av Gustaf Lindgren.[4]

Bronsåldersröse och fornlämningar[redigera | redigera wikitext]

Beckomberga-Råcksta-gravfältet[redigera | redigera wikitext]

Under en period på 600 år begravdes de tidigaste invånarna på det stora gårdsgravfältet Beckomberga-Råcksta, beläget på skogshöjden mellan Medelpadsgatan och Brunflogatan.

Åren 1950-1953 undersöktes det så kallade Beckomberga-Råcksta-gravfältet, beläget mitt på den gamla sockengränsen mellan Bromma och Spånga. Detta skedde i Stockholms stadsmuseums regi och innan Råcksta småstugeområde skulle byggas. Man fann att de äldsta gravar, som gick att tidsbestämma, var från de två första århundradena av vår tideräkning, det togs således i bruk under yngre romersk järnålder200-talet e.Kr. Gravplatsen hade använts fram till vikingatidens början kring 800 e.Kr. Vid utgrävningarna i början av 1950-talet upptäcktes 190 gravar. Fynden bestod bland annat av glaspärlor, guldringar, spelpjäser, kammar, björnklor och ben. De visar att här bott en välmående bondebefolkning med liknande handelskontakter som övriga Europa, som utgrävningarna på Helgö vittnar om. Från vikingatidens början sker gravsättningen istället i anslutning till Råcksta Gård och det stora gravfältet Beckomberga-Råcksta tas ur bruk.[3][5]

Bronsåldersröse[redigera | redigera wikitext]

I skogsbrynet väster nedanför berget ligger ett bronsåldersröse (RAÄ 54). Här finns också spår av bebyggelse från äldre järnålder. Det utgrävda Beckomberga-Råcksta-gravfältet vittnar om tidig bosättning. Stockholms stadsmuseum grävde fältet i samband med att södra Spånga byggdes ut i början av 1950-talet. Rika fynd gjordes. De daterades till främst romersk järnålder, folkvandringstid och vendeltid. En grav från vikingatid grävdes. Fast bebyggelse på platsen har alltså funnits från romersk järnålder till början av vikingatiden (fram till ca 800-900-talen). Området, där Beckomberga-Råcksta gravfältet har legat, har i modern tid förts till Spånga socken. Gravfälten i Beckomberga hörde tidigare till Bromma och inkluderas därför, eftersom de i tidigare förhållanden låg i Beckombergas område. Några stensättningar i Beckomberga (RAÄ55, RAÄ 139 och RAÄ 162) kan föras till äldre järnålder och ligger i anslutning till Beckomberga sjukhusområde.

Fornlämningar[redigera | redigera wikitext]

Ett stort antal fornlämningar finns på kringliggande moräntäckta bergshöjder. En röseliknande stensättning (RAÄ 161) sydväst om sjukhuset kan vara från yngre bronsålder. Ett stort gravfält (RAÄ 61) från äldre järnålder (romersk järnålder och folkvandringstid till vendeltid) utgrävdes totalt på 1950-talet. Mycket rika fynd gjordes. I området ligger flera järnåldersgravfält (RAÄ 57 och RAÄ 158) samt enstaka gravgrupper och stensättningar. Gravfält RAÄ 57 var under senare delen av järnåldern det största gravfältet i området med ett 30-tgal anläggningar och sannolika Beckombergas gårdsgravfält. Det karterades 1944. Undersökningar av Stockholms stadsmuseums arkeologiska enhet har visat, att det funnits en skålgropssten på sydsluttningen av gravfält RAÄ 57 inom Beckomberga sjukhusområde inom ett komplex av rektangulära stensättningar.[6][7]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Johansson, Ingemar (1987). Stor-Stockholms bebyggelsehistoria. Gidlunds. sid. 489 
  2. ^ Stockholms gatunamn, 1992.
  3. ^ [a b c] Edvard Bolin, Bromma, En kulturhistorisk vägvisare, Bromma Hembygdsförening, 1979, sidan 12.
  4. ^ [a b] Nils Ringstedt, Torpen i Bromma, Historik, lägen och lämningar, Bromma Hembygdsförenings skrift nr 3, 2010, sidorna, 27, 50-51. ISBN 978-91-85671-70-0.
  5. ^ Råcksta.
  6. ^ Nils Ringstedt, Brommas skyltade kulturminnen, en kulturhistorisk vägvisare, 2013, sidorna 126-127. ISBN 978-91-86939-37-3.
  7. ^ Nils Ringstedt, Torpen i Bromma, Historik, lägen och lämningar, Bromma Hembygdsförenings skrift nr 3, 2010, sidan 27. ISBN 978-91-85671-70-0

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Stockholms gatunamn, 1992.
  • Nils Ringstedt, Brommas skyltade kulturminnen, en kulturhistorisk vägvisare, 2013, sidorna 126-127. ISBN 978-91-86939-37-3.
  • Nils Ringstedt, Torpen i Bromma, Historik, lägen och lämningar, Bromma Hembygdsförenings skrift nr 3, 2010, sidorna, 27, 50-51. ISBN 978-91-85671-70-0
  • Nils Ringstedt, Bromma före historien, 2008, sidorna 171-172. ISBN 978-91-85671-24-3.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]