Benedictus VI
| Benedictus VI | |
 | |
| Påve 973–974 | |
|---|---|
| Namn | Benedictus |
| Född | okänt |
| Död | augusti 974 |
| Företrädare | Johannes XIII |
| Efterträdare | Benedictus VII |
Benedictus VI, född i Rom, död i augusti 974 i Castel Sant'Angelo, var påve från den 19 januari 973 tills han avsattes, i juli 974.
Biografi
Benedictus var född i Rom som son till en man vid namn Hildebrand. Innan han blev påve var han kardinaldiakon av San Theodore. Påve Johannes XIII avled den 6 september 972, och Benedictus valdes tämligen snart till hans efterträdare. Den nödvändiga bekräftelsen från kejsaren, Otto I, fördröjde emellertid konsekreringen, som inträffade först den 19 januari 973.
Om Benedictus gärningar som påve är ingenting känt, annat än att han gav privilegier till en del kloster och kyrkor. Hans pontifikat är framför allt förknippat med hans avsättning. När den romerska adeln fick höra att kejsar Otto I dött, tillfångatogs han av en av deras grupper, som leddes av Crescentius, Theodoras son, och diakonen Bonifatius. Han kastades i Castel Sant'Angelo, där han efter två månaders fångenskap avled efter mindre än två månader, strypt på order av denna grupp, så att han inte skulle kunna frisläppas av Sicco, den envoyé som kejsar Otto II sänt till hans undsättning.
Referenser
- Artikeln bygger delvis på översatt material från Catholic Encyclopedia, Volume II (1907)
Wikimedia Commons har media som rör Benedictus VI.
| Företrädare: Johannes XIII |
Påve 973–974 |
Efterträdare: Benedictus VII |
