Bengt Oxenstierna (1623–1702)
| Bengt Oxenstierna | |
 Bengt Gabrielsson Oxenstierna. Anselmus van Hulle/Pieter de Jode II. | |
| Född | 16 juli 1623[1][2] Esterna församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 12 juli 1702[1][2] (78 år) Stockholm[1] |
| Begravd | Uppsala domkyrka |
| Medborgare i | Sverige[3] |
| Sysselsättning | Politiker[4], diplomat[4] |
| Befattning | |
| Generalguvernör Rikskansliråd Sveriges kanslipresident (1680–1702) | |
| Arbetsgivare | Uppsala universitet |
| Maka | Magdalena Stenbock |
| Barn | Eva Magdalena Oxenstierna (f. 1671)[5] Hedvig Sophia Oxenstierna (f. 1686) |
| Föräldrar | Gabriel Bengtsson Oxenstierna[5] Anna Gustafsdotter Banér[5] |
| Släktingar | Gabriel Gabrielsson Oxenstierna (syskon) Gustaf Oxenstierna (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Litografi av Johan Henric Strömer.
Bengt Gabrielsson Oxenstierna af Korsholm och Wasa, född den 16 juli 1623, död den 12 juli 1702, var en svensk greve, diplomat och ämbetsman. Han var son till riksmarskalken Gabriel Bengtsson Oxenstierna och Anna Gustafsdotter Banér. Han var bror till Gabriel Gabrielsson och Gustaf Gabrielsson Oxenstierna af Korsholm och Vasa och 9 andra syskon.
Biografi
Bengt Oxenstierna började tidigt på den diplomatiska banan. Efter ett antal betydelsefulla uppdrag för Karl X Gustav utnämndes han 1654 till riksråd, kansliråd och generalguvernör i Warszawa. När Karl XI kom till makten ökade de utländska uppdragen för Oxenstiernas del, bland annat utnämndes han till generalguvernör i Livland (1662–66) och ambassadör i Wien (1674–76). År 1680 utnämnde Karl XI honom till kanslipresident efter Johan Gyllenstierna. Under kungens fortsatta regeringstid växte Oxenstiernas inflytande men i och med att Karl XII kom till makten avtog inflytandet. När Tre kronor brann 1697 var Oxenstierna den första att ge kungafamiljen tak över huvudet.
Familj
Gift 27 januari 1661 i Stockholm med friherrinnan Eva Juliana Wachtmeister af Björkö, äldre syster till amiralgeneralen, greve Hans Wachtmeister af Johannishus. Hon var född 28 juli 1639 och avled i Verchen, Pommern 8 december 1666.[6] Gift andra gången 17 december 1667 i Stockholm med grevinnan Magdalena Stenbock, 1649–1727.[7] I det första äktenskapet föddes en dotter och två söner varav ingen fick egna barn. I det andra äktenskapet föddes nio döttrar och sex söner.
Barn med första hustrun:
- Anna Margareta (1661–1695) stiftsjungfru i Gondersheims adliga jungfrustift
- Johan (1664–1690) kapten vid amiralitetet
- Gabriel (1665–1683)
Barn med andra hustrun:
- Beata Catharina (1668–1668)
- Bengt, född 1670–1709, överstelöjtnant och överste
- Eva Magdalena (1671–1722) gift med Magnus Stenbock (1655–1717)
- Catharina Charlotta (1672–1727)
- Eleonora Christina (1674–1715) gift med Johan Rosenhane (1642–1710)
- Sigrid Juliana (1675–1677)
- Ebba Christina (1676–1676)
- Erik (1678–1706) regementskvartermästare, kapten
- Axel (1679–1680)
- Marta Juliana (1680–1728)
- Sigrid Christina (1681–1682)
- Carl (1683–1683)
- Ulrik (1684–1685)
- Hedvig Sofia (1686-1735) hovfröken hos prinsessan Hedvig Sofia, gift med Schering Rosenhane (1685–1738)
- Carl Fredrik (1688–1688)
Se även
Referenser
- ^ [a b c d] Bengt Oxenstierna, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Bengt Gabrielsson, Count Oxenstierna, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, 18 december 2013, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 28 mars 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Herman Bengtsson: Uppsala domkyrka VI. Gravminnen (Uppsala 2010) sid. 221-222
- ^ Statens fastighetsverk - Hessensteinska palatset på Riddarholmen
Vidare läsning
- Jonasson, Gustaf: Bengt Oxenstierna (1623–1702) i Svenskt biografiskt lexikon (1992-1994)
- Engelskspråkig artikel i ättens Oxenstiernas kommande släktbok
| Företrädare: Magnus Gabriel De la Gardie Sveriges rikskansler |
Sveriges kanslipresident 1680–1702 |
Efterträdare: Nils Gyldenstolpe |
|