Bengt Gustaf Geijer

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Bengt Gustaf Geijer d.ä., född 11 mars 1682Stora Bohr i Lindes socken, Örebro län, död 26 oktober 1746Uddeholm, var en svensk brukspatron, sonson till Christoffer Geijer den äldre och dotterson till Johan Börjesson Carlberg.

Geijer studerade i Uppsala, blev 1698 bruksbokhållare och 1716 arrendator av Uddeholms sätesgård och bruk med Stjerns hytta i Värmland, som han 1720 köpte (i sin andra hustrus börd). Han var förut (genom sitt första gifte) delägare i Bosjö bruk. I Ekshärads och Norra Råda socknars ödemarker anlade han åtskilliga verk, av vilka de förnämsta var Uddeholmshyttan (1724), Tranebergs hytta (1731), Geijersholms två hamrar (1731 och 1734) och Gustafsfors bruk (1746).

Han byggde med tiden upp en betydande förmögenhet och sammanslog sina egendomar - utom Bosjö - till ett slags fideikommiss för barnen i hans andra gifte och deras avkomlingar, "Uddeholms bolag". År 1870 förändrades emellertid denna stiftelse, som för övrigt redan förut upptagit oskylda delägare, till aktiebolag.

Geijer var gift med i andra gifte med sin släkting Lovisa Sofia Tranæa, vars mor var en Karlström. De blev bland annat föräldrar till Bengt Gustaf Geijer och Emanuel af Geijerstam. En av deras flera sonsöner var Bengt Reinhold Geijer och deras sonsonson var Erik Gustaf Geijer.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Geijer, 1. Bengt Gustaf, 1904–1926.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]