Bengt Hansson (filosof)

Bengt Anders Hansson, född 14 mars 1943 i Malmö, är en svensk filosof. Han var professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet 1989-2010 samt huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap vid Vetenskapsrådet 2001–2006. Han var 1978–1990 huvudredaktör för den svenska filosofiska tidskriften Theoria. I sin forskning har han främst ägnat sig åt kunskapsteori och vetenskapsteori, samt åt hur kunskap och värderingar kombineras i individuella och kollektiva beslut, inklusive i tillämpad samhällsforskning.

Hansson har även ett stort intresse för friidrott. Han var ordförande i IFK Lund friidrott 1986–1990 samt 2013–2019, ansvarig för Lundaloppet 2007–2022, ingår i styrelsen för Skånes Friidrottsförbund sedan 2016 och i Svenska Friidrottsförbundets utbildningskommitté sedan 2023.

Biografi

Hansson tog studentexamen 1963 vid Slottstadens läroverk i Malmö. Efter studier i matematik och filosofi vid Lunds universitet disputerade han där i teoretisk filosofi och utnämndes till docent 1970.

Han har varit gästforskare vid Stanford University (1969 och 1975), International Institute for Advanced Systems Analysis i Wien (IIASA, 1977–78) och London School of Economics (LSE, 1979)

Hansson har haft talrika akademiska ledaruppdrag i Sverige och Europa. 1996–2000 ledde han det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet Paths to sustainable development vid Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra) och 2002–2007 satt han i styrelsen för European University Institute (EUI) i Florens. Han har också haft varaktiga expertuppdrag vid Irlands forskningsråd för humaniora och samhällsvetenskap (IRCHSS, 2001–2009) och vid Europeiska Forskningsrådet i Bryssel (ERC, 2007–2014).

Viktigaste resultat

• Ekonomisk beslutsteori: bevis att Arrows omöjlighetsteorem kan generaliseras väsentligt, men också visas att det inte håller i det oändliga fallet.
• Deontisk logik: formuleringen av den sedermera gängse semantiken för konditional deontisk logik som även använts i icke-monoton logik och uppdatering av trosföreställningar.
• Förklaringsteori: upptäckten av kategorin ”kontrastiva förklaringar” som effektivt motbevisar den gängse så kallade ”covering law”-teorin för förklaringar.

Viktigaste vetenskapliga publikationer

• “Choice structures and preference relations”. Synthese vol. 18 1968 s. 443–458.
• “Group preferences”. Econometrica vol. 37 1969 s. 50–54.
• “An analysis of some deontic logics”. Noûs vol. 3 1969 s. 373–398. Omtryckt i Deontic Logic: Introductory and Systematic Readings (utg. av Risto Hilpinen), s. 121–147. Dordrecht 1971.
• “The independence condition in the theory of social choice”. Theory and Decision vol. 4 1973 s. 25–49.
• “The appropriateness of the expected utility model”. Erkenntnis, vol. 9 1975 s. 175–193.
• “The existence of group preference functions”. Public Choice, vol. 28 1976 s. 89–98.
• “Risk Aversion as a problem of conjoint measurement”. I Decision, Probability and Utility^: Selected Readings. Cambridge U.P. 1987.
• “Why explanations? Fundamental, and less fundamental ways of understanding the world”. Theoria vol 72 del 1 2006

Läroböcker och översättningar i urval

• Metod eller anarki: Moderna teorier om vetenskapens väsen och metoder, 1980
• Filosofins historia/D. W. Hamlyn, översättning 1995
• Social konstruktion av vad?/Ian Hacking, översättning 2000
• Skapa vetande: vetenskapsteori från grunden, 2011
• Världens logiska uppbyggnad/Rudolf Carnap, översättning 2026

Externa länkar

• https://www.fil.lu.se/person/BengtHansson/. Lunds universitet. 21 februari 2026.