Bengtsfors
| Bengtsfors | |
| Tätort Centralort | |
 Vy över Bengtsfors
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Dalsland |
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Bengtsfors kommun |
| Koordinater | 59°02′N 12°13′Ö / 59.033°N 12.217°Ö |
| Area | 398 hektar (2020)[1] |
| Folkmängd | 3 224 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 8,1 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T4720[2] |
| Geonames | 2723079 |
  Ortens läge i Västra Götalands län.
| |
| Wikimedia Commons: Bengtsfors | |
Bengtsfors är en tätort och centralort i Bengtsfors kommun, i landskapet Dalsland.
Orten ligger mellan sjöarna Lelång och Bengtsbrohöljen. Tätorten har kommunens enda gymnasium och högstadium (Strömkullegymnasiet och Bengtsgården).
Historia
Mellan 1901 och 1964 var sulfitfabriken en viktig industri. En annan industri var Elektrokemiska aktiebolaget (EKA) som startades år 1895 av Rudolf Lilljeqvist med stöd av andra finansiärer, däribland Alfred Nobel. Efter att ha annonserat efter ett lämpligt vattenfall där en industri kunde anläggas erbjöds Lilljeqvist att köpa fallrättigheter och mark i Bengtsfors. Man lät för den elektrolytiska industrins behov av elektricitet anlägga kraftverket mellan sjöarna. År 1924 flyttade industrin till Bohus. Rudolf Lilljeqvist bodde med sin familj på Baldersnäs.
I Bengtsfors låg tidigare Volvos bilsätestillverkning, Dalslandsverken, som senare såldes och blev en av Lear Corporations fabriker. Orten var emellertid aldrig helt optimal ur lokaliseringssynpunkt, eftersom transportlederna var långa och hade låg kapacitet. Det var dåvarande finansministern Gunnar Sträng som år 1965 med hjälp av statlig finansiell hjälp fick Volvo att förlägga sin sätestillverkning till Bengtsfors. Våren 1999 lades fabriken ned eftersom man ville flytta fabriken närmare personvagnstillverkningen i Göteborg [3]. Eftersom det var ortens största arbetsgivare med över 800 anställda drabbades bygden hårt [4]. Det ekonomiska bakslaget för kommunen mildrades något eftersom Lear Corporation under flera år efter nedläggningen fortsatte att betala hyra för lokalerna.
Administrativa tillhörigheter
Bengtsfors var en ort i Ärtemarks socken och Ärtemarks landskommun. År 1926 bildades Bengtsfors köping som en utbrytning ur landskommunen och i vilken sedan orten låg med delar av bebyggelsen i landskommunen som 1952 uppgick Lelångs landskommun. År 1971 uppgick köpingen i Bengtsfors kommun, där Bengtsfors sedan dess är centralort.[5]
I kyrkligt hänseende har Bengtsfors alltid hört till Ärtemarks församling med en mindre del i Laxarby församling.[6]
Orten ingick före 1948 i Vedbo tingslag, därefter till 1971 i Tössbo och Vedbo tingslag. Från 1971 till 1999 ingick orten i Åmåls domsaga och den ingår sedan 1999 i Vänersborgs domsaga.[7]
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Bengtsfors 1960–2010[8] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 3 147 | |||
| 1965 | 3 106 | |||
| 1970 | 3 389 | |||
| 1975 | 3 535 | |||
| 1980 | 3 632 | |||
| 1990 | 3 499 | 323 | ||
| 1995 | 3 524 | 327 | ||
| 2000 | 3 351 | 329 | ||
| 2005 | 3 194 | 329 | ||
| 2010 | 3 080 | 327 | ||
| 2015 | 3 125 | 390 | ||
Kommunikationer
Under många år hade Bengtsfors två järnvägsstationer. Västra stationen som låg vid Lelången nära centrum av samhället var ändstation för Lelångenbanan, som öppnades 1895 och lades ned här 1960. Den förband Bengtsfors med Uddevalla.
Östra stationen ligger ovanför en sluttning i utkanten av samhället vid DVVJ (Dal-Västra Värmlands Järnväg), som går mellan Mellerud och Årjäng. På DVVJ går sommartid turisttrafik söderut (då DVVJ istället får betyda "De Vackra Vyernas Järnväg"), men den regelbundna persontrafiken till Bengtsfors på DVVJ upphörde 1986. Norrut används banan för dressincykling.
Allmänna kommunikationer är idag med buss, organiserade av Västtrafik. Det går bussar bland annat till Årjäng, Åmål och Uddevalla. Närmaste flygplatser är Trollhättans flygplats (104 km) och Karlstads flygplats (114 km).
Sevärdheter
I Bengtsfors finns några sevärdheter. Halmens Hus som är Nordens enda museum för halmkonst och Gammelgården som visar typiska hus och platser från förr i tiden. Dalslands kanal och järnvägen är sevärdheter och naturskönheten kring sjöarna lockar också.
Kända personer från Bengtsfors
- se även Personer från Bengtsfors
- Lars Åke Augustsson, uppväxt i orten. [9]
- Erik Berger, affärsman och racerförare, uppväxt i orten. [9]
- Gunnar Eriksson (dirigent), född i Bengtsfors
- Arne Ruth, uppväxt i orten. [9]
- Annika Skoglund, uppväxt i Bengtsfors
- Leif Strand (musiker), uppväxt i orten. [9]
Se även
Noter
- ^ [a b] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 7 november 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Ny Teknik.se Arkiverad 21 oktober 2010 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Eskilstunakuriren.se[död länk]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Vänersborgs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
- ^ [a b c d] Enligt personartikeln
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Bengtsfors.
| ||||||||||||||||
