Benjamin Netanyahu

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Benjamin Netanyahu

Netanyahu 2019.

Tid i befattningen
31 mars 200913 juni 2021
President Shimon Peres
Reuven Rivlin
Företrädare Ehud Olmert
Efterträdare Naftali Bennett
Tid i befattningen
18 juni 19966 juli 1999
President Ezer Weizman
Företrädare Shimon Peres
Efterträdare Ehud Barak

Född 21 oktober 1949 (73 år),
Israel Tel Aviv, Israel
Politiskt parti Likud
Alma mater Massachusetts Institute of Technology
Harvard University
Religion Judendom
Maka Miriam Weizmann (1972–1978)
Fleur Cates (1981–1984)
Sara Ben-Artzi (1991– )
Barn 3
Namnteckning Benjamin Netanyahus namnteckning
Smeknamn Bibi

Benjamin Netanyahu (hebreiska בִּנְיָמִין נְתַנְיָהוּ), född 21 oktober 1949 i Tel Aviv, är en israelisk diplomat, militär och partiledare för högerpartiet Likud. Den 29 december 2022 tillträdde han för tredje gången som Israels premiärminister. Netanyahu har tidigare varit premiärminister åren 1996 till 1999 och 2009 till 2021. Han är därmed den person som varit Israels premiärminister under längst tid. [1] Hans smeknamn är Bibi och är vanligt använt, även av journalister och andra statsmän.[2][3]


Den 21 november 2019 åtalades han för anklagelser om missbruk av förtroendeställning, mutbrott och bedrägeri.[4]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Netanyahu föddes i Tel Aviv 1949 av ashkenazisk-judiska föräldrar. DNA-test visar att Netanyahu även har sefardisk-judiskt påbrå.[5][6] När han var barn flyttade hans familj till Philadelphia i USA, där de bodde först mellan 1956 och 1958 och senare mellan 1963 och 1967. Han studerade under denna tid vid Cheltenham High School och tog examen därifrån 1967.[7]

Netanyahu tog värvning inom Israels försvarsmakt under sexdagarskriget 1967, och blev inom kort ledare för specialstyrkorna Sayeret Matkal. Han deltog i ett flertal uppdrag, inklusive Operation Gift 1968 och operation Isotope 1972, där han blev skjuten i axeln. Han stred vid frontlinjen under Jom kippurkriget 1973, och deltog i specialstyrkornas räder längs Suezkanalen, och ledde sedan en trupp som tog sig djupt in på syriskt territorium.[8] Han befordrades till kapten (seren, סרן) innan han gick i pension från militären.

Efter sin tid i militären flyttade han 1973 till USA för att studera arkitektur vid Massachusetts Institute of Technology och Harvard University. Han avlade en kandidatexamen (B.S.) i arkitektur 1976 vid Massachusetts Institute of Technology. Parallellt med detta studerade han även statsvetenskapavancerad nivå.[9]

Politisk karriär[redigera | redigera wikitext]

Netanyahu var Israels ambassadör i Förenta Nationerna från 1984 till 1988, medlem av partiet Likud samt Israels premiärminister under perioderna juni 1996 till juli 1999 och 31 mars 2006 till 13 juni 2021, samt från 29 december 2022.

Netanyahu flyttade från den politiska arenan till den privata sektorn efter att ha förlorat i valet 1999 mot Ehud Barak. Han återvände till den politiska arenan under 2002, och var Israels utrikesminister från 2002 till 2003 och sedan Israels finansminister från 2003 till 2005 i Ariel Sharons regering. Han lämnade regeringen i augusti 2005 efter meningsskiljaktigheter i frågan om Gaza-planen. Han återtog ledarskapet inom Likud i december 2005 sedan Sharon lämnat partiet för att bilda ett nytt. I valet 2006 gjorde Likud ett uselt val och vann endast 12 mandat i Knesset. I december 2006 blev Netanyahu officiellt oppositionens ledare i Knesset samt ordförande för Likud. I partiledarvalet i augusti 2007 behöll han ledarskapet inom Likud efter att ha vunnit över utmanaren Moshe Feiglin. Efter valet 2009 där Likud placerade sig på en andraplats, och där center-höger partierna vann en majoritet[10], formade Netanyahu en koalitionsregering.[11][12]

Netanyahu är den förste israeliske premiärministern som är född i Israel efter grundandet av staten 1948.

Den 30 april 2018 anklagade Netanyahu Iran för att inte hålla sin del av sitt kärnvapenavtal efter att han presenterat ett gömställe med över 100 000 dokument som specificerar omfattningen av Irans nukleära program. Iran fördömde Netanyahus presentation som "propaganda".[13]

Netanyahu förespråkar dödsstraff som en åtgärd mot terrorism .[14] Han var motståndare till Osloprocessen för han ansåg den som en "trojansk häst".[15] Han har också varit kritisk till atomavtalet vilket beslutades med Iran den 14 juli 2015. Försöket att desarmera den iranska regimen liknar i hans tycke Chamberlains eftergiftspolitiken gentemot nazisterna:

"Precis som nazisterna försökte utplåna civilisationen och ville att herrerasen skulle styra hela världen medan de rensade ut det judiska folket, så strävar den iranska regimen efter att kontrollera den hela regionen, att vidga sig och att förstöra den judiska staten."[16]

-Benjamin Netanyahu, Yad Vashem 2015

I juni 2021, efter att högernationalistiska Naftali Bennett blivit premiärminister och bildat regering med Yair Lapid, avlägsnades Netanyahu som premiärminister.[17]

Netanyahu kvarstodock d som ledare för partiet Likud och blev därmed oppositionsledare i Israel.[18]

Brottsutredning och åtal[redigera | redigera wikitext]

Sedan januari 2017 har Netanyahu utretts av israelisk polis i två fall som inte tidigare offentliggjorts, "Fall 1000" och "Fall 2000", som namnges av polisen på grund av länken mellan dem. I det första fallet "1000" är Netanyahu misstänkt för påstådd införskaffande av olämpligt storskalig förmåner från affärsmän, inklusive Hollywood-producenten Arnon Milchan och James Packer.[19] Detta bekräftades av israelisk polis för första gången den 3 augusti 2017.[20] Nästa dag rapporterades det att premiärministerns tidigare stabschef Ari Harow hade signerat ett avtal med åklagare för att bli statens vittne och vittna mot Netanyahu i dessa fall.[21]

Den 13 februari 2018 rekommenderade israelisk polis att Netanyahu blir anklagad för korruption. Enligt ett polisutlåtande finns det tillräcklig bevisning för att åtala premiärministern på anklagelser om mutor, bedrägeri och bristande förtroende i de två separata fallen "1000" och "2000". Netanyahu svarade att påståendena var grundlösa och att han skulle fortsätta som premiärminister.[22]

Den 28 februari 2019 tillkännagav den israeliska riksåklagaren sin avsikt att lämna anklagelser mot Netanyahu om muta och bedrägerier i tre olika fall.[23]

Netanyahus straffrättegång var inställd på att börja den 24 maj 2020, men försenad på grund av COVID-19-pandemin.[24]

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Netanyahu gifte sig 1972 med Miriam Wiezmann, med vilken han har en dotter. Medan Weizmann var gravid 1978 träffade Netanyahu en icke-judisk brittisk student som hette Fleur Cates och inledde en affär. Hans äktenskap slutade i skilsmässa snart efteråt.[25] År 1981 gifte sig Netanyahu med Cates och hon konverterade till judendomen.[26] Paret skilde sig 1984.[27] År 1991 gifte sig Netanyahu för tredje gången, då med sin nuvarande maka Sara Ben-Artzi. Paret har sönerna Yair och Avner tillsammans.[28]

Netanyahus bror, Jonathan Netanyahu, som var befälhavare för Israels specialstyrkor dödades år 1976 under Operation Entebbe. En annan bror, Iddo Netanyahu, är en israelisk dramatiker. Hans far, Benzion Netanyahu, var en israelisk historiker.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Yle - Netanyahu tillbaka igen ...”. 29 december 2022. https://svenska.yle.fi/a/7-10025469. Läst 18 december 2023. 
  2. ^ Koplow, Michael (13 oktober 2012). ”To 'Bibi' or Not to 'Bibi'” (på amerikansk engelska). The Atlantic. https://www.theatlantic.com/international/archive/2012/10/to-bibi-or-not-to-bibi/263568/. Läst 4 oktober 2020. 
  3. ^ ”Benjamin Netanyahu | Biography & Facts” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/biography/Benjamin-Netanyahu. Läst 4 oktober 2020. 
  4. ^ ”Israels premiärminister Benjamin Netanyahu åtalas för mutbrott och bedrägeri” (på sv-FI). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2019/11/21/israels-premiarminister-benjamin-netanyahu-atalas-for-mutbrott-och-bedrageri. Läst 15 juni 2021. 
  5. ^ Itamar Eichner (25 May 2016) "Netanyahu: I have Sephardic roots as well", Ynetnews
  6. ^ Winer, Stuart. ”Netanyahu reveals his roots go back to Spain” (på amerikansk engelska). The Times of Israel. http://www.timesofisrael.com/netanyahu-reveals-roots-go-back-to-spain/. 
  7. ^ "Benjamin Netanyahu". ynetnews.com. Läst 17 maj 2018.
  8. ^ אמיר בוחבוט, "סיירת מטכ"ל בת 50"
  9. ^ Ball, Charles H. (5 juni 1996). "Professor recalls Netanyahu's intense studies in three fields". Massachusetts Institute of Technology. Läst 17 maj 2018.
  10. ^ Kadima wins, but rightist bloc biggest
  11. ^ ”Netanyahu sworn in as Israel's prime minister”. Arkiverad från originalet den 2 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100102083155/http://haaretz.com/hasen/spages/1075341.html. Läst 18 november 2012. 
  12. ^ Netanyahu sworn in as Israeli prime minister
  13. ^ ”WATCH: Netanyahu says 'I'm here to tell you one thing— Iran lied'”. The Jerusalem Post | JPost.com. https://www.jpost.com/Israel-News/Benjamin-Netanyahu/WATCH-LIVE-Netanyahu-address-the-nation-discussing-dramatic-Iran-news-553124. Läst 1 maj 2018. 
  14. ^ ”Netanyahu demands death penalty for Halamish terrorist”. https://www.timesofisrael.com/netanyahu-demands-death-penalty-for-halamish-terrorist/. Läst 13 maj 2021. 
  15. ^ Sells, Michael A.. Holocaust Abuse. 
  16. ^ ”Netanjahu vergleicht Iran mit Nazi-Regime”. https://www.dw.com/de/netanjahu-vergleicht-iran-mit-nazi-regime/a-18386520. Läst 17 maj 2021. 
  17. ^ ”Ny israelisk regering klar”. DN.SE. 2 juni 2021. https://www.dn.se/varlden/ny-israelisk-regering-klar/. Läst 15 juni 2021. 
  18. ^ Uddén, Cecilia (3 juni 2021). ”Han blir Israels nya premiärminister: ”Vi måste sluta be om ursäkt””. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/han-blir-israels-nya-premiarminister-vi-maste-sluta-be-om-ursakt. Läst 9 oktober 2021. 
  19. ^ ”Netanyahu questioned by Israeli police for a second time in graft probe” (på brittisk engelska). The Daily Telegraph. https://www.telegraph.co.uk/news/2017/01/06/netanyahu-questioned-israeli-police-second-time-graft-probe/. Läst 20 april 2018. 
  20. ^ ”Benjamin Netanyahu suspected of bribery, fraud, Israeli police say” (på engelska). https://www.cbsnews.com/news/benjamin-netanyahu-suspected-bribery-fraud-israel-police/. Läst 20 april 2018. 
  21. ^ ”Former Netanyahu Aide Ari Harow Reaches Deal to Become State's Witness” (på engelska). Haaretz. https://www.haaretz.com/israel-news/former-netanyahu-aide-reaches-deal-to-become-state-s-witness-1.5440062. Läst 20 april 2018. 
  22. ^ ”Police seek Netanyahu corruption charges” (på brittisk engelska). BBC News. http://www.bbc.com/news/world-middle-east-43051249. Läst 20 april 2018. 
  23. ^ ”Benjamin Netanyahu väntas ställas inför rätta”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/israels-justitieminister-vill-atala-presidenten-/. Läst 8 mars 2019. 
  24. ^ ”Was the delay of Netanyahu's trial cynical or legal? - analysis” (på amerikansk engelska). The Jerusalem Post | JPost.com. https://www.jpost.com/israel-news/was-the-delay-of-netanyahus-trial-cynical-or-legal-analysis-621051. Läst 24 juli 2021. 
  25. ^ ”Netanyahu’s women and the making of Psychobibi” (på amerikansk engelska). The Times of Israel. http://blogs.timesofisrael.com/netanyahus-women/. Läst 8 april 2018. 
  26. ^ ”Star of Zion” (på engelska). The Hive. https://www.vanityfair.com/news/1996/06/benjamin-netanyahu. Läst 8 april 2018. 
  27. ^ ”MKs slam Netanyahu over his son dating a non-Jewish Norwegian woman”. The Jerusalem Post | JPost.com. http://www.jpost.com/National-News/MKs-slam-Netanyahu-for-letting-son-date-gentile-339416. Läst 8 april 2018. 
  28. ^ ”Benjamin Netanyahu” (på amerikansk engelska). Biography. https://www.biography.com/people/benjamin-netanyahu-9421908. Läst 8 april 2018. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]