Bentäthet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Bentäthet, benmineraldensitet eller benmassa (BMD) är ett med vanligen absorptionsfotometri eller röntgen uppskattat mått på hur mycket mineralmassa som skelettets benvävnad består av. Låg bentäthet ökar risken för frakturer. Uppskattningen av BMD är central för diagnoserna osteoporos,[1][2] och osteopetros.

På cellnivå beror BMD av balansen mellan osteoblaster och osteoklaster, vilket bestäms av att de reagerar på flera fysiologiska processer, däribland endokrina systemet, immunsystemet och tillväxtfaktorer.[3] Benmineraliseringen beror kemiskt sett också på mängden tillgängligt kalcium, fosfat och väte. Dessa samverkar i detta ändamål med bl.a. vitamin D, bisköldkörtelhormon och kalcitonin.[4]

Minskad BMD är ett för båda könen allmänt åldersfenomen, vilket ofta tillskrivs förändringar i mängden könshormoner, framför allt östrogen.[5]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://mesh.kib.ki.se/swemesh/show.swemeshtree.cfm?Mesh_No=G11.427.100&tool=karolinska
  2. ^ http://www.fass.se/LIF/lakarbok/ordlista.jsp?doSearch=B
  3. ^ Simonet, W. S., et al. "Osteoprotegerin: a novel secreted protein involved in the regulation of bone density." Cell 89.2 (1997): 309-319.
  4. ^ http://medical-dictionary.thefreedictionary.com/bone+mineralization
  5. ^ van den Beld, Annewieke W., et al. "Measures of bioavailable serum testosterone and estradiol and their relationships with muscle strength, bone density, and body composition in elderly men." Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism 85.9 (2000): 3276-3282.