Bergsala

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Bergsala AB
Supermario Kungsbacka.jpg
Bergsalas karaktäristiska Mariostaty på Marios Gata 21 i Kungsbacka.
TypAktiebolag
HuvudkontorSverige Kungsbacka, Sverige
BranschTV-spel
ProdukterNES, SNES, Game Boy, Nintendo 64, Nintendo Gamecube, Nintendo Wii, Wii U, Nintendo Switch
Antal anställda47 (2009)[1]
Historia
Grundat1976
GrundareOwe Bergsten
Pierre Sandsten
Lars-Göran Larssons
Ekonomi
Omsättning1,5 miljarder SEK (2008–2009)[1]
Struktur
ModerbolagBergsala Holding AB
DotterbolagOY Bergsala AB
Övrigt
Webbplatsbergsala.se

Bergsala AB är ett distributionsbolag som ansvarar för Nintendos distribution i Sverige. De grundade även Nintendo Videospelklubb (svenska Club Nintendo). Företaget växte explosionsartat under mitten och slutet av 1980-talet tack vare försäljningen av Nintendos produkter. Bergsala har sitt huvudkontor i KungsbackaMarios gata. VD för Bergsala AB är Owe Bergsten. Företagsnamnet kommer från de första bokstäverna i grundarna Owe Bergsten, Pierre Sandsten och Lars-Göran Larssons efternamn.

Historik[redigera | redigera wikitext]

När Bergsala AB grundades 1976 importerades främst hemelektronik som såldes av Owe Bergsten och Lars-Göran Larsson i en radioaffär i Kungsbacka. Under en resa till Fjärran Östern 1981 köpte Owe Bergsten Game & Watch-spelet Fire.[2] Bergsala försökte kontakta Nintendo per telex, men man fick höra att Alga AB har rättigheterna för Nintendo i Sverige. Undersökningar visade att Alga inte importerade Game & Watch och Owe Bergsten reste till Kyoto för att försöka övertyga Nintendo att ge agenturen till Bergsala, vilket man också fick. Lars Jarhamn, som var med på resan till Asien, lämnade Ljudex AB för att på heltid sälja in Game & Watch på den svenska marknaden. Det dröjde dock till september 1981 innan det lossnade. En mindre beställning från Stor & Liten efterföljde av en stor order på 2 500 spel från Ur & Penn. Minimikvantiteten per leverans från Nintendo var 10 000. Under hösten 1981 lyckades Owe Bergsten förhandla fram agenturen för övriga nordiska länder.

I juli 1982 introducerades multiscreen, eller dubbelspelet, och försäljningen fortsatte att stiga. Uppmuntrad av framgångarna började Bergsala AB expandera affärerna till andra områden, bland annat flugan vindsurfning.

1983 och 1984 dalade försäljningen av både Game & Watch-spel och vindsurfningutrustning. Under inledde Bergsala förhandlingar med Nintendo om introducera Nintendos spelkonsol, Famicom i Sverige. I väntan på Europalanseringen av Family Computer köptes konkurslagret av Vectrex TV-spel upp och bidrog positivt till julförsäljningen.

1985 började försäljningen av Game & Watch-spel öka igen. En satsning under hösten på av Televerket godkända telefoner slog också väl ut. Som komplement till Vectrex köps agenturen för TV-spelet Mattel Intellivision. Tack vare kraftigt fallande inköpspriser blev det en succé i julhandeln.

Försäljningen av Game & Watch ökade stadigt under 1986, och den 1 september samma år introducerades spelkonsolen NES i Sverige.[3] Bergsala fick utöva påtryckningar på Nintendo i Japan för att få rätt att distribuera den och blev den första europeiska distributör att erbjuda konsolen till försäljning. Med 800 000 sålda konsoler på ett par månader blev det succé, och parallellt med NES sålde det enklare och billigare Mattel Intellivision fortsatt bra. Nintendoklubben startades som ett sätt att nå ut till kunderna om nya spel och tillbehör månadsvis. De första utgåvorna innehöll även ett förord skrivet av Ulf Elfving.[4]

Under 1987 introducerades NES i de övriga nordiska länderna. 1988 stod NES för 90% av omsättningen och i maj samma år flyttade bolaget till sina nuvarande lokaler på Energigatan i Varla industriområde. Bergsala lät uppföra en staty över Mario som med tiden har blivit ett landmärke, och en del av gatan bytte sedermera namn till Marios gata.

1989 stod NES och Game & Watch för 98% av verksamheten och telefonerna står för resterande 2 %. NES utses till årets leksak. [5] Försäljningen fortsatte att öka under 1990 till 281 miljoner kronor. Bidragande orsak är introduktionen av Game Boy och agenturen för leksakerna till succén Teenage Mutant Ninja Turtles. Försäljningen av NES tog ordentlig fart i de övriga nordiska länderna.

Med start 1992 sjönk omsättningen för första gången sedan 1985 till 451 miljoner kronor. I juni 1992 introducerades SNES, som hjälpte till att hålla försäljningen uppe. NES tappade i popularitet, och utförsäljning av spelkassetter startade i slutet av året. Turtles utsågs till årets leksak.[5] Under 1993 rasade försäljningen till 295 miljoner kronor, och lagren av svårsålda NES-spel orsakade förluster. Den allmänna lågkonjunkturen drabbade konsumtionen och Bergsala AB hårt.

1994 försvann Game & Watch från marknaden, efter 13 år och totalt 1,8 miljoner spel sålda i Norden.

Nedgången vände först 1997, då omsättningen steg till 453 miljoner kronor, och företaget redovisade vinst för första gången sedan 1992. Bidragande orsak var introduktionen av Nintendo 64.

Under 1998 passerade 500 miljoner kronor i omsättning, då man omsatte 508 miljoner kronor. Kampen mellan Nintendo och Sony lyfte intresset och försäljningen. Game Boy fick renässans i och med introduktionen av Game Boy Color. Försäljningen minskade något under 1999, och understeg återigen 500 miljoner kronor då marknaden började bli mättad på befintlig generation av TV-spel och både Nintendo och Sony aviserat nya hårdvaruplattformar. SNES försvann från marknaden efter 7 år. Fenomenet Pokémon lanserades till Game Boy Color, vilket gjorde att försäljningen av Game Boy Color ökade markant.

Sony lanserade sin Playstation 2 år 2000, som gör stor succé vid introduktionen. Trots detta sålde både Nintendo 64 och Game Boy bra, bland annat på grund av Pokémon. Pokémon Gold och Silver till Game Boy Color släpptes under 2001 och bidrog till det fortsatta segertåget för Pokémon. I juni samma år introducerades efterträdaren till Game Boy; Game Boy Advance, som blev en omedelbar succé. Trots detta fortsatte Game Boy Color att sälja som lågprisalternativ.

2002 introducerade Nintendo den nya spelkonsolen Nintendo Gamecube, med lanseringsdatum för Europa den 3 maj. Under året dömdes Bergsala att betala ett skadestånd på 11 miljoner, efter ett avslöjande om kartellbildning mellan 1991 och 1998 av EU.

Bergsala drev ett forum mellan år 2006 och 2008. Anledningen till att forumet lades ner år 2008 var att det stred mot Nintendos policy.

Kontroverser[redigera | redigera wikitext]

2002 beslutade EU-kommissionen att bötfälla Nintendo och sju av deras partner, däribland Bergsala AB, med 1,5 miljarder kronor för att olagligen hållit priser på TV-spel uppe genom kartellbildning.[6][7] Japanska Nintendo hade tillsammans med sju europeiska distributörer samarbetat för att hindra att spel och tillbehör såldes från Storbritannien till EU-länder där varorna var dyrare. En parallellimport skulle ha ökat konkurrensen och pressat priserna i de dyrare länderna. Nintendo och sju europeiska partner motverkade en sådan handel genom en kartell. Företag som inte lydde kartellen straffades med sämre villkor.

Nintendo tros på detta sätt ha tjänat stora pengar. Under 1996 var priserna, jämfört med Storbritannien, runt 39 procent högre i Sverige, 54 procent högre i Italien och 67 procent högre i Spanien.

Merparten av bötessumman på 1,5 miljarder drabbade Nintendo. Nintendos svenska distributör, Bergsala, ålades att betala 11 miljoner kronor. EU:s konkurrenskommissionär Mario Monti sade "Varje år spenderar europeiska familjer stora summor på TV-spel. De har rätt att få köpa spelen till lägsta möjliga pris".

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Bergsala Aktiebolag - Företagsinformation”. http://www.allabolag.se/5563156412. Läst 16 november 2009. 
  2. ^ Mikael Söderlind (23 juni 2013). ”Så kom Nintendo till Sverige”. Techworld. http://techworld.idg.se/2.2524/1.512299/sa-kom-nintendo-till-sverige/sida/1/algas-stora-misstag. Läst 22 maj 2014. 
  3. ^ http://www.dataspelsgalan.se/hederspriset/
  4. ^ ”Spelvärldens Ingvar Kamprad”. http://www.idg.se/2.1085/1.96304.  Computer Sweden, 23 februari 2007
  5. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100811095532/http://www.leksakshandlarna.se/templ_n2_tabeller.php?m=1&w=2&pageid=18&pid=39. Läst 4 juli 2012. 
  6. ^ ”Olaglig kartell kring videospel”. http://www.dn.se/ekonomi/olaglig-kartell-kring-videospel.  Dagens Nyheter, 30 oktober 2002
  7. ^ ”Kartell höll priserna uppe på tv-spel”. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article102930.ab.  Aftonbladet, 30 oktober 2002

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]