Bergvik

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra orter, se Bergvik (olika betydelser).
Bergvik
Tätort
Bergviks kraftverk
Land Sverige Sverige
Landskap Hälsingland
Län Gävleborgs län
Kommun Söderhamns kommun
Koordinater 61°15′36″N 16°50′3″Ö / 61.26000°N 16.83417°Ö / 61.26000; 16.83417
Area 168 hektar
Folkmängd 719 (2015)[1]
Befolkningstäthet 4,28 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T7024
GeoNames 2722665
Bergviks läge i Gävleborgs län
Red pog.svg
Bergviks läge i Gävleborgs län
SverigesLän2007Gävleborg.svg

Bergvik är en tätort i Söderala socken i Söderhamns kommun.

Bergvik delas i en nordlig och en sydlig del av Ljusnan. Orten har sjöarna Bergviken i väster och Marmen i öster.

Bergvik är en gammal bruksort, där världens första sulfitfabrik byggdes.

Genom Bergvik går Järnvägslinjen Kilafors-Söderhamn och orten har bussförbindelser till Skog, Mohed och Söderhamn.

Historia[redigera | redigera wikitext]

På 1790-talet anlades ett pappersbruk i Bergvik som fick sin storhetstid under 1800-talets mitt. Även ett vattendrivet sågverk kom att anläggas, och 1852 förvärvades dessa anläggningar av det då nybildade Gefleborgs Sågverks Actie Bolag. Detta bolag kom sedermera bli känt under namnet Bergviks Sågverks AB och Bergvik och Ala AB. Pappersbruket avvecklades 1855. En trämassefabrik byggdes i stället och togs i drift 1870. Här kom ingenjören Carl Daniel Ekman att experimentera fram en ny metod för att på kemisk väg tillverka pappersmassa. Sulfitmetoden, som den nya processen kallades, kom att bli banbrytande. En ny fabrik för sulfitmassetillverkning togs i drift 1874. Bergviks sulfitfabrik var i drift till 1897 då den lades ned och ersattes av ny modernare fabrik i närlägna Vannsätter. Denna fabrik kom dock även att kallas "Bergviks sulfitfabrik". Sågverket nedlades 1916


Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Bergvik 1950–2015[1][2]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
561
1960
  
1 073
1965
  
916
1970
  
808
1975
  
899
1980
  
1 051
1990
  
998 199
1995
  
982 201
2000
  
934 201
2005
  
847 201
2010
  
834 200
2015
  
719 168

Samhället[redigera | redigera wikitext]

Byggnaderna som inrymde den första sulfitfabriken är bevarade och inrymmer idag ett industrimuseum.

Idrott[redigera | redigera wikitext]

På orten finns idrottsklubben IFK Bergvik med aktivitet inom bland annat fotboll, skidor och orientering.

Personer från orten[redigera | redigera wikitext]

En framträdande person ur Bergviks historia är den numer framlidne tusenkonstnären och skidåkaren Olle Wiklund.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  2. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Bodstedt, Ivan August (1945). Historik över Sveriges småbanor, bruks-, gruv- m.fl. banor: under tiden 1802-1865. Stockholm. sid. 245-258. Libris 1285504 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]