Berit Backer
| Berit Backer | |
| Född | 3 augusti 1947 Oslo, Norge |
|---|---|
| Död | 7 mars 1993 (45 år) Oslo, Norge |
| Dödsorsak | Mördad |
| Medborgarskap | Norsk |
| Utbildning | Universitetet i Bergen, Universitetet i Oslo |
| Yrke/uppdrag | Socialantropolog |
| År som aktiv | 1969–1993 |
| Känd för | Förespråkare för den albanska frågan i Kosovo, människorättsaktivist å Human Rights Watchs vägnar, dokumentärfilmare, författare och kännare av albansk kultur |
Berit Backer, född 3 augusti 1947, död 7 mars 1993, var en norsk socialantropolog och kännare av albansk kultur.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Backer gick sin grundskoleutbildning på Nansenskolan i Lillehammer. Hon studerade både vid universitetet i Bergen och vid universitetet i Oslo på 1960- respektive 1970-talen. Hon avlade sin masterexamen 1979 vid sistnämnda universitet med avhandlingen Behind Stone Walls: Changing Household Organization Among the Albanians of Kosovo (Peja 2003).
Hon var en av de första från utlandet att bedriva socialantropologisk forskning i Kosovo, vars arbete utmynnade i ovan nämnda avhandling. Avhandlingen är en livslång forskning och en levande teckning av traditionellt albanskt byliv i Isniqi i Peja i västra Kosovo.[1] Den finns översatt till albanska som Ndryshimi i organizimit të familjes ndër Shqiptarët e Kosovës.
Hon är medförfattare till böckerna Albanerne i Jugoslavia och Albanske tradisjoner. Hon har också gett ut rapporter, bland annat Slik er våre skikker : albanske innvandreres møte med Norge : sammendrag av forskningsrapporten.
Hon är fortfarande ihågkommen i Kosovo för sitt stöd för kosovoalbanska flyktingar under Kosovokriget som människorättsaktivist i Human Rights Watch.
Hon var forskare vid PRIO 1978-1982[2] och handläggare vid Utlendingsdirektoratet.
Vi bär inte slöja längre, en film i samproduktion med Ann Christine Eek (svensk fotograf), visades på SVT, Yle och NRK. 1991 deltog hon också i en annan dokumentär, The Albanians of Rrogam.[3]
Den 7 mars 1993 mördades Backer i sin bostad av en asylsökande från Kosovo som 1987 hade fått avslag på sin asylansökan.[4] Vid tidpunkten för sin död vad Backer handläggare vid Utlendingsdirektoratet där hon arbetade med asylansökningar från dömda personer. Mördaren dömdes till rättspsykiatrisk vård, men erhöll 2001 uppehållstillstånd och norskt medborgarskap.
Jon Halliday kallade henne för ”en sann albanienexpert”.[5]
Hon tilldelades postumt Jubileumsmedaljen av Kosovos president Hashim Thaçi.[6]
Hon var dotterdotter till konteramiralen Edvard Christian Danielsen och dotter till arkitekten Ina Backer och krigsfotografen Ole Friele Backer.
Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]
- "Behind Stone Walls: Changing Household Organization Among the Albanians of Kosovo", Peja 2003 [1979]. Redigerad av Robert Elsie och Antonia Young.[7]
- "Albanske tradisjoner", Oslo 1991, skriven tillsammans med Ann Christine Eek.[8]
- "Self-Reliance Under Socialism - the Case of Albania", 1982, Journal of Peace Research, vol. 19, nr. 4, sid. 355–367.[9]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Elsie, Robert (2010) (på engelska). Historical Dictionary of Albania. European Historical Dictionaries (2nd ed.). Lanham, Maryland: Scarecrow Press. sid. 27-28. Libris 11846576. ISBN 978-0-8108-6188-6
- Elsie, Robert (2011) (på engelska). Historical Dictionary of Kosovo. Historical Dictionaries of Europe (2nd ed.). Lanham, Maryland: Scarecrow Press. sid. 37. Libris 12064275. ISBN 978-0-8108-7231-8
- Albaniens vetenskapsakademi, red (2008) (på albanska). Fjalor enciklopedik shqiptar. Tirana. sid. 202.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Verena Knaus, Gail Warrander, Larissa Olenicoff . Kosovo: The Bradt Travel Guide sid. 335.
- ^ Berit Backer – PRIO
- ^ The Albanians of Rrogam – IMDb.com
- ^ Aftenposten: Nå vil Erna Solberg endre loven
- ^ Jon Halliday. The Artful Albanian: Memoirs of Enver Hoxha sid. 394.
- ^ President Thaçi awarded the Presidential Jubilee Medal to Anthropologist Berit Backer – Zyra e Presidentit të Kosovës
- ^ David W. Montgomery. Everyday Life in the Balkans sid. 334.
- ^ John B. Allcock, Antonia Young. Black Lambs & Grey Falcons: Women Travellers in the Balkans sid. 253.
- ^ Helga Turku. Isolationist States in an Interdependent World sid. 23.
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- ”Med tiden som vapen”, Dalarnas Tidningar, DT, 2006-06-28
- ”Kosovar love, marriage and family in 1975” – Prishtina Insight, 2015-07-20
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
|