Berit Hedeby

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Gunnel Berit Hedeby-Olsson, född 24 september 1924 i Linköping, död i oktober 1996 i Stockholm[1], var en svensk sångerska, journalist, författare och samhällsdebattör.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Berit Hedeby tog initiativet till föreningen BRIS, Barnens rätt i samhället[2], och var tillsammans med författaren Gunnel Linde drivande för att få Sverige att anta en lag som förbjöd aga. Hon startade föreningarna RTVD (Rätten till vår död) och Informationscentrum EXIT, som båda propagerade för dödshjälp.[2] Hedeby dömdes 1978 av Högsta domstolen till ett års fängelse för att ha assisterat vid den MS-sjuke journalisten Sven-Erik Handbergs självmord. Hon skrev flera böcker.

Berit Hedeby är syster till konstnären Kerstin Hedeby och dotter till forstmästare ingenjör Albert Hedeby och Margot Tolérius.[2] Berit Hedeby var gift i omkring 15 år och fick två döttrar.

Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]

  • Barnmisshandeln i Sverige
  • Familjevård – frälsning eller bluff?
  • Ja till dödshjälp
  • Mitt liv är mitt!
  • I de fördömdas värld – rapport från kvinnofängelset

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Liljeroth, Lena (2000). Frivillighetens kraft. Timbro 
  • Vem är det 93. Nordstedts. 1993 
  • Rättsfallet NJA 1979 s. 802

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  2. ^ [a b c] Hedeby, Berit, journalist, författare, Sthlm i Vem är det : Svensk biografisk handbok / 1993 / s 453.