Hoppa till innehållet

University of California, Berkeley

(Omdirigerad från Berkeley-universitetet)
University of California, Berkeley
Utsikt från Memorial Glade of Sather Tower (The Campanile).
Mottolatin: Fiat Lux
Motto på svenskaVarde ljus
Grundat23 mars 1868
ÄgandeformStatligt
Donationsmedel$3,15 miljarder (juni 2011)[1]
UniversitetsrektorRobert J. Birgeneau
Studerande på grundnivå25 530 (höst 2009)[2]
Studerande på avancerad nivå10 313 (höst 2009)[2]
SäteUSA Berkeley, Kalifornien, USA
Koordinater37°52′19″N 122°15′30″V / 37.871944444444°N 122.25833333333°V / 37.871944444444; -122.25833333333
CampusTätort
6 651 tunnland (2 691 ha)[3]
TidningThe Daily Californian
Färger     Yale Blue
     California Gold
Idrott(er)27 universitetslag
NCAA Division I
California Golden Bears
MaskotOski the Bear
MedlemskapAAU
IARU
Pacific-12
University of California
WebbplatsBerkeley.edu

University of California, Berkeley (även kallat UC Berkeley, Berkeley, California eller bara Cal) är ett delstatligt universitet i staden Berkeley, Kalifornien, USA. Universitetet omfattar 6 651 tunnland (2 691 ha) på östra sidan av San Francisco Bay, varav det centrala campusområdet omfattar cirka 200 tunnland (81 ha).[3] Berkeley erbjuder omkring 350 utbildningsprogram på kandidat- och forskarnivå inom en rad olika ämnesområden.[4]

Lärosätet grundades 1868 när det privata College of California slogs samman med det statliga Agricultural, Mining, and Mechanical Arts College i Oakland. Av de tio största campus som ingår i University of California (UC) är Berkeley det äldsta. Berkeley har i uppdrag att erbjuda både traditionell akademisk bildning och tillämpad utbildning på universitetsnivå till delstatens invånare, och betraktas allmänt som det ledande lärosätet inom University of California.[5][6] Berkeley ansvarar, på uppdrag av USA:s energidepartement, för tre nationella laboratorier: Los Alamos National Laboratory, Lawrence Livermore National Laboratory och Lawrence Berkeley National Laboratory.

Berkeley är ett av världens främsta lärosäten. Enligt Times Higher Educations världsrankning 2019[7] placerade sig Berkeley på 15:e plats.[8]

Professorer, alumner och forskare vid Berkeley har genom åren tilldelats en rad utmärkelser – bland annat 107 Nobelpris, 9 Wolfpris, 13 Fieldsmedaljer, 23 Turingpris, 45 MacArthur Fellowships[9], 20 Oscars och 14 Pulitzerpris. Sex grundämnen i det periodiska systemet har fått namn efter Berkeley eller forskare verksamma där: californium, seaborgium, berkelium, einsteinium, fermium, lawrencium. Lawrence Berkeley National Laboratory har sammanlagt upptäckt 16 grundämnen.[10] Berkeley var ett av de universitet som grundade Association of American Universities.[11] År 2009 bedrev universitetet fortsatt omfattande forskningsverksamhet med forsknings- och utvecklingsutgifter på 652,4 miljoner dollar.[12] Robert Oppenheimer, fysiker som var verksam vid Berkeley under andra världskriget, var vetenskaplig ledare för Manhattanprojektet, som utvecklade världens första atombomb vid Los Alamos i New Mexico.

Berkeleys studentidrottare har vunnit över 100 OS-medaljer. Idrottslagen är kända som California Golden Bears (ofta förkortat "Cal Bears" eller bara "Cal") och är medlemmar av både Pacific-12 Conference och Mountain Pacific Sports Federation i NCAA. Cal-idrottare har vunnit nationella mästerskap i många sporter, bland annat amerikansk fotboll, simning, basket, baseball, gymnastik, softball, vattenpolo, rugby och rodd. De officiella universitetsfärgerna är Yale Blue och California Gold.

Berkeley grundades 1868 genom en sammanslagning av det privata College of California och det offentliga Agricultural, Mining, and Mechanical Arts College. Universitetet hade vid 1950-talet etablerat sig som ett ledande forskningsuniversitet, bland annat tack vare insatser från Benjamin Ide Wheeler och Robert Gordon Sproul. Under 1960-talet stod universitetet i fokus för medborgarrättsrörelsen i USA, även om dess politiska profil i dag är mindre framträdande. Vetenskapliga framsteg som helt eller delvis förknippas med Berkeley inkluderar: cyklotronen, antiprotonen, Calvin-cykeln och SETI@home. Forskare verksamma vid Berkeley har också upptäckt grundämnena plutonium, berkelium, lawrencium, californium och seaborgium. Universitetet har även utmärkt sig inom humaniora och samhällsvetenskap, med alumner som mottagit både Pulitzerpriset och Nobelpris i litteratur och ekonomi.

Det som i dag utgör det historiska campusområdet tillkom genom en internationell arkitekttävling. Tävlingen hölls i två steg och utlystes av Phoebe Apperson Hearst, mor till mediemogulen William Randolph Hearst. Den första delen ägde rum 1898 i Antwerpen, Belgien, varefter elva finalister valdes ut till den avslutande omgången i San Francisco 1899. Tävlingen vanns av den franske arkitekten Émile Bénard, som dock avböjde att personligen övervaka byggprojektet och i stället överlät ansvaret till arkitekturprofessorn John Galen Howard. Howard ritade mer än ett dussin byggnader som kom att prägla campusområdets utseende fram till expansionen under 1950- och 60-talen.

Flera av huvudbyggnaderna uppfördes i nyklassicistisk stil, däribland Hearst Greek Theatre, Hearst Memorial Mining Building, Doe Memorial Library, California Hall, Wheeler Hall, Old Le Conte Hall, Gilman Hall, Haviland Hall, Wellman Hall, Sather Gate och det 112,7 meter höga Sather Tower. På campus finns även byggnader ritade av andra framstående arkitekter, bland dem Bernard Maybeck[13] (mest känd för Palace of Fine Arts i San Francisco), hans student Julia Morgan, Charles Willard Moore och Joseph Esherick.

Offentligt liv

[redigera | redigera wikitext]

Berkeley har i modern tid uppmärksammats i diskussioner om positiv särbehandling i antagningsprocesser, särskilt i relation till studenters etniska bakgrund och socioekonomiska förutsättningar.[källa behövs] Trots dessa diskussioner betraktas universitetets studenter i allmänhet som välkvalificerade, och debatten om urvalskriterier förekommer även på nationell nivå.[källa behövs]

Studentrörelsen vid Berkeley är känd för sin långa tradition av aktivism, särskilt genom Free Speech Movement 1964 – en protest mot universitetets försök att begränsa politisk aktivitet på campus[14] – samt People's Park-protesterna 1969, som blev en symbol för det sena 1960-talets radikala studentrörelser.

  1. ^ ”About Us” (på engelska). Berkeley Endowment Management Company. Arkiverad från originalet den 7 november 2011. https://web.archive.org/web/20111107085951/http://www.berkeleyendowment.org/about.html. Läst 14 november 2011. 
  2. ^ [a b] ”Facts at a glance” (på engelska). University of California, Berkeley. http://berkeley.edu/about/fact.shtml. Läst 24 maj 2010. 
  3. ^ [a b] .”UC Financial Reports – Campus facts” (på engelska) (PDF). University of California. 13 november 2007. Arkiverad från originalet den 17 december 2008. https://web.archive.org/web/20081217080422/http://www.universityofcalifornia.edu/finreports/index.php?file=/06-07/pdf/campusfacts2007.pdf. Läst 30 november 2008. 
  4. ^ http://berkeley.edu/about/hist/index.shtml
  5. ^ ”History of UC Berkeley” (på engelska). University of California, Berkeley. Arkiverad från originalet den 8 februari 2011. https://www.webcitation.org/5wKp6ajI8?url=http://berkeley.edu/about/hist/index.shtml. ”Founded in the wake of the gold rush by leaders of the newly established 31st state, the University of California's flagship campus at Berkeley has become one of the preeminent universities in the world.” 
  6. ^ Berndahl, Robert (8 oktober 1998). ”The Future of Flagship Universities” (på engelska). University of California, Berkeley. Arkiverad från originalet den 7 februari 2011. https://www.webcitation.org/5wJUI60xL?url=http://cio.chance.berkeley.edu/chancellor/sp/flagship.htm. ”The issue I want to talk about tonight is the future of "flagship" universities, institutions like the University of Texas at Austin, or Texas A&M at College Station, or the University of California, Berkeley. This is not an easy topic to talk about for a number of reasons, not the least of which is the fact that those of us in "systems" of higher education are frequently actively discouraged from using the term "flagship" to refer to our campuses because it is seen as hurtful to the self-esteem of colleagues at other institutions in our systems.” 
  7. ^ ”World University Rankings 2019”. Times Higher Education. Läst 18 mars 2019.
  8. ^ Av totalt ca 20 000 lärosäten.
  9. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 4 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150104181856/http://newscenter.berkeley.edu/2010/09/28/macarthur/. Läst 23 mars 2012. 
  10. ^ ”Chemical Elements Discovered at Lawrence Berkeley National Laboratory” (på engelska). Lbl.gov. 7 juni 1999. Arkiverad från originalet den 12 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130112230936/http://www.lbl.gov/Science-Articles/Archive/new-elements-here.html. Läst 21 februari 2011. 
  11. ^ ”Member Institutions and Years of Admission” (på engelska). Association of American Universities. 13 november 2011. http://www.aau.edu/about/article.aspx?id=5476. 
  12. ^ ”Table 31: R&D expenditures at universities and colleges, ranked by all R&D expenditures, by source of funds: FY 2009” (på engelska) (PDF). National Science Foundation. 13 november 2009. http://www.nsf.gov/statistics/nsf11313/pdf/tab31.pdf. 
  13. ^ McCoy, Esther (1960). Five California Architects. New York: Reinhold Publishing Corporation. sid. 6. ASIN B000I3Z52W 
  14. ^ ”Free speech movement digital archive” (på engelska). Arkiverad från originalet den 27 november 2022. https://web.archive.org/web/20221127191744/https://bancroft.berkeley.edu/FSM/. Läst 10 december 2022. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]