Grevar av Wisborg

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Bernadotte af Wisborg)
Hoppa till: navigering, sök
Grevarnas heraldiska vapen, fastställt 1892.[1]
Förste greven av Wisborg: Oscar Bernadotte som även (som icke-kunglig) fick behålla hederstiteln prins.
Internationellt känd är diplomaten Folke Bernadotte (här ett monument i Danmark).

Grevar av Wisborg är en del av de icke-kungliga medlemmarna i grenar av ätten Bernadotte. De tillhör luxemburgska grevliga ätter som ursprungligen skrevs de Wisborg på franska och von Wisborg på tyska.[2] Anledningen till att dessa grenar blivit icke-kungliga är att män i den kungliga svenska ätten Bernadotte gift sig med kvinnor av icke furstlig bakgrund, med eller utan den svenske kungens tillåtelse. Därmed har de, med de konstitutionella regler som förr tillämpades, fråntagits eller avstått från sin kungliga prinstitel och har inte längre haft någon arvsrätt till kronan.

Grevetiteln är en ärftlig titel från Luxemburg, comte de Wisborg. Svenskt tillstånd att motta det adelskapet och titeln, i svensk form af Wisborg, med tillhörande vapen meddelades för prins Oscar Bernadotte genom konseljbeslut den 22 oktober 1892. I Luxemburg (på franska) kallad Oscar Prince Bernadotte hade han nämligen den 2 april samma år förlänats denna nyskapade grevliga titel av sin morbror storhertig Adolf av Luxemburg. Hans hustru omfattades uttryckligen också i den luxemburgska förläningen och kallades i denna för Princess Bernadotte och Comptesse de Wisborg (hederstiteln prins och prinsessan Bernadotte hade de i Sverige fått genom kungligt tillstånd redan när de gifte sig 1888). Oscar Bernadotte var sedan födseln hertig av Gotland, vilket förklarar anknytningen, när grevetiteln skapades i Luxemburg, till den urgamla gotländska borgen Visborg, som emellertid sedan 1645 är en ruin.

Övriga medlemmar, av vad som sammanlagt är fyra ätter, härstammar från ytterligare tre prinsar av Sverige som 1932, 1934 respektive 1946 blev av med sin kunglighet på grund av äktenskap som inte godkändes av staten då. Dessa fick så småningom sina titlar av Adolfs sondotter (se nedan), och även om af Wisborg vid sitt skapande var en individuell konstruktion för deras farfars bror Oscar Bernadotte, har även deras efterkommande burit den grevetiteln, men utan den hertigliga anknytningen till Gotland.

Den 2 juli 1951 intogs bröderna (citerat på det franska originalspråket) "Sigvard Prince Bernadotte" och "Carl Johan Prince Bernadotte", deras kusin "Lennart Prince Bernadotte" samt deras hustrur och legitima efterkommande i Luxemburgs adel av storhertiginnan Charlotte av Luxemburg och fick den ärftliga titeln compte de Wisborg eller comptesse de Wisborg.[3] För det fick de hård kritik på ledarplats i Dagens Nyheter.[4]

Hos Skatteverkets folkbokföring förekommer personer med efternamnen Bernadotte af Wisborg (en av kungen 1951 godkänd svensk sammansättning som inte har någon direkt anknytning till en specifik titel), Bernadotte och även Wisborg.

Heraldiska vapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasoneringen för det vapen som erhölls 1892 lyder:

Sköld: tredelad medelst ett störtat, utböjt gaffelkors av guld: I. ett två gånger balkvis styckat fält i blått, silver och rött, belagt med en vase av guld; Il. i blått fält en från en av en vågskura bildad stam av silver uppskjutande, krenelerad bro av silver i tre spann med två krenelerade torn, åtföljd över denna av en på en åskvigg sittande örn av guld med sänkta vingar, ovantill åtföljd av sju femuddiga stjärnor av guld, ordnade i form av Karlavagnen (Ponte-Corvo); III. i blått fält en Agnus Dei av silver med gloria av guld, bärande på en korsstång av guld en fana av silver, vari ett rött kors (Visby). På skölden vilar en kontinental grevlig krona.

Kända personer med titeln af Wisborg[redigera | redigera wikitext]

Första ätten (från 1892)[redigera | redigera wikitext]

Andra ätten (från 1951)[redigera | redigera wikitext]

Tredje ätten (från 1951)[redigera | redigera wikitext]

Fjärde ätten (från 1951)[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Berghman, Arvid (1944). Dynastien Bernadottes vapen och det svenska riksvapnet. Sid. 69 f. 
  2. ^ Mémorial du Grand-Duché de Luxembourg No 24, Staten Luxemburg, 30 april 1892, pp. 221-222
  3. ^ Mémorial du Grand-Duché de Luxembourg No 48, Staten Luxemburg, 13 augusti 1951, artikel daterad 18 juli 1951
  4. ^ Dagens Nyheter 1951-07-06 s. 2: "Grevar i Luxemburg har en rad svenska f. d. prinsar blivit. Det brukar ofta sägas i våra dagar att snobbvärdet i adelstitlar är slut, och de allra flesta är nöjda med detta; fåfängan frodas tillräckligt utan dessa särskilt äckliga avsteg från likställighetstanken. I Sverige har någon adelstitel inte utdelats på bortåt femtio år, och det skulle verka komiskt att söka återuppliva trafiken. Att några svenskar, som på grund av sina giften förlorat prins- och hertigvärdigheten, nu tröstas med luxemburgska grevskap visar att adelssnobberiet ännu blommar inom dylika kretsar – på de flesta håll blir reaktionen blott att herrarna Bernadotte gjort sig löjliga."