Bertil Damm

Från Wikipedia
Bertil Damm
Född28 juni 1887[1][2]
Tierp, Sverige
Död18 juli 1942[2] (55 år)
Ljusdal, Sverige
BegravdEkerö kyrkogård[3]
Medborgare iSverige[4][5]
Utbildad vidAlthins målarskola[3]
Kungliga Konsthögskolan
SysselsättningMålare[3], scenograf
ArbetsgivareKungliga Akademien för de fria konsterna
Redigera Wikidata

Erik Bertil Damm, född 28 juni 1887 på Stynsbergs gård i Tierp i Uppsala län, död 18 juli 1942 på Ljusdals lasarett, var en svensk konstnär (främst målare). Han var son till inspektor Carl Johan Damm och Christina Carolina Nilsdotter.

Damm var elev vid Althins målarskola 1906 och vid Konsthögskolan 1907-1908 därefter företog han studieresor till Italien 1912, 1921.1922 och 1927, Spanien 1916-1919, Frankrike 1912-1914 och 1938, Estland 1936 och 1937. Han debuterade med en utställning på Hallins konsthandel 1909 och ställde därefter ut på Svensk-franska konstgalleriet, Konstnärshuset och tillsammans med OptimisternaLiljevalchs konsthall. Han genomförde en retrospektiv utställning på Konstakademien 1934.

Han målade bland annat figurmotiv, porträtt och landskap med motiv från italienska städer och Fårö. Men är främst känd för sina arbeten inom dekorativ konst såsom väggmålningar på Tekniska museet i Stockholm och monumentalmålningen i Landstatshuset i Gävle, samt målnigen Apoteos över svensk bildning för dåvarande för Stockholms stadshus Gyllende Sal som aldrig kom till utförande men som nu i sina utkast finns på Stockholms högskola), teaterdekorer han samarbetade bland annat nära med kompositören Natanael Berg inför dennes opera Birgitta 1942 och teaterdekorationer till bland annat Mäster Olof och Othello samt förlagor till textilkonstverk såsom gobelänger.

Andra kända verk var en väggtapet för M/S Kungsholm och väggmålningar på hotell Atlantic i Stockholm.[6]

Han blev ledamot av Konstakademien 1941 och han utnämndes till professor vid Konstakademien kort före sin död 1942. Bertil Damm är begravd på Ekerö kyrkogård.[7]

En minnesutställning med Damms konst visades på Konstakademien 1943 där katalogen skrevs av Ragnar Hoppe. Damm är representerad vid Nationalmuseum[8], Moderna museet[9], Thielska galleriet, Göteborgs konstmuseum[10], Gävle museum, Västerås konstmuseum, Statens porträttsamling på Gripsholm och Nasjonalgalleriet i Oslo .

Teater[redigera | redigera wikitext]

Scenografi och kostym[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Regi Teater Noter
1922 Ett kasperspel
Einar Rosenberg Olof Molander Dramaten Scenografi och kostym
1933 De tre musketörerna
Die drei Musketiere
Rudolf Schanzer, Ernst Welisch och Ralph Benatzky
Översättning Arvid Petersén
Nils Johannisson Oscarsteatern Scenografi[11]
1936 Spökdamen
Calderon de la Barca Olof Molander Dramaten Scenografi

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ E. Bertil Damm, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Bertil Damm, RKDartists (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Ekerö kyrkogård Bertil Damm, Kulturgravar, läs online, läst: 30 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  4. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 26 februari 2016, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  5. ^ Libris, 17 september 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  6. ^ Svensk uppslagsbok, Malm 1931
  7. ^ Göran Åstrand: Känt och okänt på Stockholms kyrkogårdar: (Ordalaget Bokförlag 1998) sid.40 ISBN 91-973128-2-7
  8. ^ Nationalmuseum
  9. ^ Moderna museet
  10. ^ Göteborgs konstmuseum
  11. ^ ”Gask på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 21 januari 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-01-21/19/7. Läst 5 januari 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]