Besra

Från Wikipedia
Besra
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHökfåglar
Accipitriformes
FamiljHökar
Accipitridae
SläkteAccipiter
ArtBesra
A. virgatus
Vetenskapligt namn
§ Accipiter virgatus
Auktor(Temminck, 1822)
Utbredning
Synonymer
  • Besrahök

Besra[2] (Accipiter virgatus) är en asiatisk fågel i familjen hökar inom ordningen hökfåglar.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Besran är en liten hök (29–36 centimeter) med kort handpenneprojektion, korta vingar och långstjärt. Båda könen har ett tydligt vertikalt strupstreck. Hanen är mörkt skiffergrå ovan med kraftigt roststreckad på strupe som går över i bandning på bröst och buk. Honan är brunare ovan och har en svartaktig hätta och nacke.

Den är mörkare ovan och har mer kraftigt bandade vingar undertill än shikra (Accipiter badius). Ett tydligt hakstreck samt ett ordentligt streckat bröst skiljer den från sparvhöken (A. nisus). I alla dräkter är den mest lik orienttofshöken, men är mycket mindre, saknar tofs och har längre och tunnare ben.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Besra är vida spridd i södra och sydöstra Asien och delas in i hela elva underarter med följande utbredning:[3][4]

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

DNA-studier visar att kärrhökarna i Circus är inbäddade i Accipiter så som släktet ser ut idag.[5][6][7][8] Det medför att antingen flyttas de distinkta kärrhökarna till Accipiter eller så delas Accipiter upp i flera mindre släkten. Om det senare blir fallet kommer besran med största sannolikhet att flyttas till ett annat släkte, eftersom typarten i Accipiter sparvhök (A. nisus) troligen står närmare kärrhökarna än besra.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer i tät skog där den häckar i träd, ett nytt bo varje år. Den lägger två till fem ägg. Vintertid ses den i öppen terräng som öppet skogslandskap, savann och jordbruksområden. Den jagar likt andra små hökfåglar genom överraskning. Den lever av ödlor, trollsländor samt småfåglar och smådäggdjur.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till 100 000 individer.[1]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Accipiter virgatus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
  4. ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.2). doi :  10.14344/IOC.ML.11.2.
  5. ^ Kocum, A. (2006), “Phylogenie der Accipitriformes (Greifvögel) anhand verschiedener nuklearer und mitochondrialer DNA-Sequenzen”, Dissertation, Ernst-Moritz-Arndt-Universität Greifswald.
  6. ^ Griffiths, C.S., G.F. Barrowclough, J.G. Groth and L.A. Mertz (2007), Phylogeny, diversity, and classification of the Accipitridae based on DNA sequences of the RAG-1 exon, J. Avian Biol. 38, 587-602.
  7. ^ Lerner, H.R.L., M.C. Llaver, and D.P. Mindell (2008), Molecular Phylogenetics of the Buteonine Birds of Prey (Accipitridae), Auk 304, 304-315.
  8. ^ Breman, F.C., K. Jordaens, G. Sonet, Z.T. Nagy, J. Van Houdt, and M. Louette (2013), DNA barcoding and evolutionary relationships in Accipiter Brisson, 1760 (Aves, Falconiformes: Accipitridae) with a focus on African and Eurasian representatives, J. Ornithol. 154, 265-287.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]