Beta Scuti

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Beta Scuti (β)
Scutum IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildSkölden
Rektascension18t 47m 10,47250s[1]
Deklination-04° 44′ 52,3271″[1]
Skenbar magnitud ()+3,83[2]
Stjärntyp
SpektraltypG4 IIa[3]
U–B+0,84[4]
B–V+1,09[4]
Astrometri
Radialhastighet ()-21,30[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -8,44[1] mas/år
Dek.: -16,37[1] mas/år
Parallax ()3,56 ± 0,43[1]
Avståndca 900  (ca 280 pc)
Absolut magnitud ()-2,99[6]
Detaljer
Radie54,19[7] R
Luminositet1 270[2] L
Temperatur4 622[2] K
Metallicitet-0,16[6]
Vinkelhastighet7,8[8]
Andra beteckningar
β Sct, BD-04° 4582, FK5 1489, GC 25730, GSC 05122-01426, HIP 92175, HR 7063, HD 173764, SAO 142618, CCDM 18472-0445

Beta Scuti (β Scuti, förkortad Beta Sct, β Sct), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en dubbelstjärna i nordöstra delen av stjärnbilden Skölden. Den har en skenbar magnitud av 4,22[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 3,6 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 900 ljusår (280 parsek) från solen. Stjärnan var ursprungligen en del av stjärnbilden Örnen, där med beteckning 6 Aquilae.[9]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Primärstjärnan Beta Scuti A är en gul ljusstark jättestjärna av spektralklass G4 IIa.[3] Den har en radie som är ca 54[7] gånger solens radie och avger ca 1 270[2] gånger mer energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 4 600 K.[2]

Beta Scuti A är ett spektroskopisk dubbelstjärna med en omloppsperiod på 2,3 år och excentricitet runt 0,35.[10] Följeslagaren är ca 3,3 magnituder svagare än primärstjärnan och har ansatts spektraltyp B9 baserat på ett flöde av låg ultraviolett strålning.[11] Med en bana och en parallax kan summan av massorna för de två stjärnorna bestämmas via en dynamisk parallax.[12] Detta kan så småningom ge en exakt massa för den utvecklade jättestjärnan.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 9 februari 2019.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. Vizier catalog entry
  2. ^ [a b c d e f] Mallik, Sushma V. (December 1999), "Lithium abundance and mass", Astronomy and Astrophysics, 352: 495–507, Bibcode:1999A&A...352..495M
  3. ^ [a b] Keenan, Philip C.; McNeil, Raymond C. (1989). "The Perkins catalog of revised MK types for the cooler stars". The Astrophysical Journal Supplement Series. 71: 245. Bibcode:1989ApJS...71..245K. doi:10.1086/191373.
  4. ^ [a b] Ducati, J. R. (2002). "VizieR Online Data Catalog: Catalogue of Stellar Photometry in Johnson's 11-color system". CDS/ADC Collection of Electronic Catalogues. 2237. Bibcode:2002yCat.2237....0D.
  5. ^ Pourbaix, D.; Tokovinin, A. A.; Batten, A. H.; Fekel, F. C.; Hartkopf, W. I.; Levato, H.; Morrell, N. I.; Torres, G.; Udry, S. (2004). "SB9: The ninth catalogue of spectroscopic binary orbits". Astronomy and Astrophysics. 424 (2): 727–732. arXiv:astro-ph/0406573. Bibcode:2004A&A...424..727P. doi:10.1051/0004-6361:20041213.
  6. ^ [a b] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012). "XHIP: An extended hipparcos compilation". Astronomy Letters. 38 (5): 331. arXiv:1108.4971. Bibcode:2012AstL...38..331A. doi:10.1134/S1063773712050015. Vizier catalog entry
  7. ^ [a b] https://www.universeguide.com/star/betascuti. Hämtad 2019-02-09.
  8. ^ Soubiran, Caroline; Le Campion, Jean-François; Brouillet, Nathalie; Chemin, Laurent (2016). "The PASTEL catalogue: 2016 version". Astronomy & Astrophysics. 591: A118. arXiv:1605.07384. Bibcode:2016A&A...591A.118S. doi:10.1051/0004-6361/201628497.
  9. ^ Wagman, M. (August 1987). "Flamsteed's Missing Stars". Journal for the History of Astronomy, Vol.18, NO. 3/AUG, P.209, 1987. 18 (3): 212. Bibcode:1987JHA....18..209W. doi:10.1177/002182868701800305.
  10. ^ Pourbaix, D.; Tokovinin, A. A.; Batten, A. H.; Fekel, F. C.; Hartkopf, W. I.; Levato, H.; Morrell, N. I.; Torres, G.; Udry, S. (2004). "SB9: The ninth catalogue of spectroscopic binary orbits". Astronomy and Astrophysics. 424 (2): 727–732. arXiv:astro-ph/0406573. Bibcode:2004A&A...424..727P. doi:10.1051/0004-6361:20041213.
  11. ^ Parsons, S. B.; Franz, O. G.; Wassermann, L. H. (2005). "The Fine Guidance Sensor Orbit of the G4 Bright Giant HD 173764". Astronomical Journal. 129 (3): 1700. Bibcode:2005AJ....129.1700P. doi:10.1086/427853.
  12. ^ Heintz, Wulff D. (1978). Double Stars - Springer. doi:10.1007/978-94-009-9836-0. ISBN 978-90-277-0886-1.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]