Bhutanfnittertrast

Från Wikipedia
Bhutanfnittertrast
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFnittertrastar
Leiothrichidae
SläkteTrochalopteron
ArtBhutanfnittertrast
T. imbricatum
Vetenskapligt namn
§ Trochalopteron imbricatum
Auktor(Blyth, 1843)
Synonymer
  • Garrulax imbricatus
  • Trochalopteron lineatum imbricatum[2]

Bhutanfnittertrast[3] (Trochalopteron imbricatum) är en asiatisk fågel i familjen fnittertrastar inom ordningen tättingar.[4]

Utseende och läten[redigera | redigera wikitext]

Bhutanfnittertrasten är en liten (20 cm), mörkt rostbrun fnittertrast, lik himalayafnittertrasten som vissa behandlar den som underart till. Den skiljer sig dock genom mörkare fjäderdräkt, lite eller ingen streckning på hjässa och nacke, blekare gråbrunt på tygel och örontäckare, längre stjärt och genomgående mer fint vitstreckad. Bland lätena hörs "krreeerrr" och "tchu... wee... yuh".[5]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer i Bhutan och sydöstra Tibet.[4] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Tidigare behandlades den som underart till himalayafnittertrasten (T. lineatum) och vissa gör det fortfarande.[2]

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Tidigare inkluderas arterna i Trochalopteron i Garrulax, men genetiska studier har visat att de är närmare släkt med exempelvis prakttimalior (Liocichla) och sångtimalior (Leiothrix).[6]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Bhutanfnittertrasten hittas i ungskog, utmed vägrenar, i trädgårdar och i undervegetation i öppen skog, mellan 1400 och 2400 meters höjd. Den uppträder i par eller små grupper där den troligen födosöker på eller nära marken efter små ryggradslösa djur och vegetabiliskt material, även om exakt information saknas. Arten är ganska lätt att komma nära och ses ofta nära bebyggelse, men håller sig nära skyddande växtlighet. Fågeln häckar mellan april och juni.[5][7]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig i Bhutan.[8]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Trochalopteron imbricatum Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ [a b] Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  3. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
  4. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  5. ^ [a b] Grewal, Bikram (2017). A Photographic Field Guide to the Birds of India, Pakistan, Nepal, Bhutan, Sri Lanka, and Bangladesh. Princeton University Press. sid. 341. ISBN 9780691176499. https://books.google.com/books?id=mzupDQAAQBAJ&pg=PA341 
  6. ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2018), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. (forthcoming).
  7. ^ Collar, N. & Robson, C. (2018). Bhutan Laughingthrush (Trochalopteron imbricatum). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59619 11 december 2018).
  8. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2007. Handbook of the Birds of the World, vol. 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]