Biörn Fjärstedt

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Biskop emeritus
Biörn Fjärstedt
Biörn2002.jpg
Biörn Fjärstedt i mars 2020
KyrkaSvenska kyrkan

StiftVisby stift
Period19912003
FöreträdareTore Furberg
EfterträdareLennart Koskinen

Prästvigd20 maj 1962 av Olof Herrlin i Visby
Biskopsvigd13 oktober 1991 av Bertil Werkström
Akademisk titelTeologie doktor
Född29 oktober 1936 (83 år)
Norrköping

Biörn Gunnar Fjärstedt, född 29 oktober 1936 i Norrköping, är en svensk biskop emeritus. Han blev teologie licentiat i bibelvetenskap i Lund 1967, och teologie doktor i Uppsala 1974. Han var därefter lärare vid Tamilnadu Theological Seminary i Madurai i Indien 1968-76, utredningssekreterare i Svenska kyrkans missions kansli 1976-80, direktor och chef där 1981-91 samt biskop i Visby stift 1991-2003.[1] Fjärstedt är sedan oktober 2009 visitator för Laurentiistiftelsen i Lund.[2] Till augusti 2017 var han visitator för den Ekumeniska kommuniteten i Bjärka-Säby.[3]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Missionens nya ansikte, tillsammans med Bertil Gärtner (1990)
  • Evangeliet på andra marker än i väst : om kristna trostolkningar från Afrika, Asien och Latinamerika (Artos, 2009)
  • Brev till unga präster och pastorer i Kristi kyrka: lödig gudstjänst, karismatisk teologi, förnyad kyrkovision (Artos, 2010)
  • Spåren efter Jesus: om kyrkans fyra evangelier (Artos, 2012)
  • Människor, platser och en doft av jord: några återbesök i Nya testamentet efter bibelkritikens epok (Artos, 2014)
  • Återspeglingar längs marken: Sju läsningar i Nya testamentet (Artos, 2016)

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Carlgrens.info Arkiverad 9 maj 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525210914/http://www.varldenidag.se/index.php?option=com_content&task=view&id=5589&Itemid=33. Läst 21 oktober 2009. 
  3. ^ Ekumeniska kommunitetetens webbplats: Organisation, läst 10 december 2017