Bibi Andersson
| Bibi Andersson | |
Bibi Andersson 1957.
|
|
| Född | Berit Elisabet Andersson 11 november 1935 Stockholm, Sverige |
|---|---|
| Aktiva år | 1952–2008 |
| Make | Kjell Grede (1960–1973) Per Ahlmark (1978–1981) Gabriel Mora Baeza (2004–idag) |
| Betydande roller | |
| Mia i Det sjunde inseglet Alma i Persona |
|
| IMDb SFDb | |
Berit (Bibi) Elisabet Andersson,[1] född 11 november 1935 i Stockholm, är en svensk skådespelare, känd bland annat för sina roller i filmer som Det sjunde inseglet (1957) och Persona (1966).
Innehåll
Konstnärligt arbete[redigera | redigera wikitext]
Andersson studerade vid Terserus teaterskola, därefter 1954–56 Dramatens elevskola. Hon var 1956–1959 engagerad vid Malmö stadsteater, 1959–1962 vid Dramaten, 1962 vid Uppsala stadsteater och sedan 1963 vid Dramaten.[2] Åren 1981–1983 var hon anställd vid Sveriges Television.[3] Under 1990-talet har hon också regisserat några uppsättningar på Dramaten.[4]
Andersson har medverkat i ett 90-tal filmer och TV-produktioner i Sverige och utlandet (Hollywood). Mest känd är hon för sina många samarbeten med regissören Ingmar Bergman på teatern och ett antal prisbelönta filmer, såsom med Nils Poppe i Det sjunde inseglet och Djävulens öga, med Ingrid Thulin i Nära livet och Ansiktet, med nära vännen Liv Ullmann i Persona och TV-serien Scener ur ett äktenskap, med legendariske Victor Sjöström i Smultronstället, med Elliot Gould i Beröringen. Hon har också arbetat med regissörer/aktörer som Mai Zetterling, Vilgot Sjöman, Kjell Grede, Erland Josephson, och medverkat i filmerna om korsriddaren Arn.[5]
Andra engagemang[redigera | redigera wikitext]
Andersson har sagt sig sedan unga år vara uppfostrad att engagera sig i samhällsfrågor, vilket hon också gjort genom åren på olika sätt. Under sin tid i USA lärde hon känna den andligt sökande skådespelerskan Shirley MacLaine och åter i Sverige var hon en av fem kvinnor som 1982 tog initiativet till bildandet av Föreningen Nytänkarna[6] runt om i Sverige för att sprida kunskap om och intresse för en större andlig verklighet, som intresserar henne mycket. Samma år tog hon också initiativ till bildandet av föreningen Artister för fred, och i samband med det långvariga kriget i forna Jugoslavien tog hon återigen initiativet i mitten av 1990-talet till att med andra skådespelare med flera i starta hjälpprojektet Open Road – Sarajevo, för brobyggande stöd och kulturellt moraliskt uppmärksammande av förfallet som skedde[7].
Privatliv[redigera | redigera wikitext]
Bibi Andersson har varit gift med regissören Kjell Grede (med vilken hon har en dotter), före detta folkpartiledaren Per Ahlmark och är sedan 2004 gift med läkaren Gabriel Mora Baeza.[8] Hon är syster till premiärdansösen Gerd Andersson.
Hon bor i Provence i Frankrike och på Djurgården i Stockholm. Hon drabbades våren 2009 av en mycket kraftig stroke.[9]
Självbiografi[redigera | redigera wikitext]
- Andersson, Bibi (1996). Ett ögonblick. Stockholm: Norstedt. Libris 7157156. ISBN 91-1-963792-6
Filmer och TV-program[redigera | redigera wikitext]
- 1952 – Ubåt 39
- 1953 – Dumbom
- 1953 – Vingslag i natten
- 1954 – Herr Arnes penningar
- 1954 – En natt på Glimmingehus
- 1955 – Flickan i regnet
- 1955 – Sommarnattens leende
- 1956 – Sista paret ut
- 1956 – Egen ingång
- 1957 – Det sjunde inseglet
- 1957 – Herr Sleeman kommer
- 1957 – Smultronstället
- 1957 – Sommarnöje sökes
- 1958 – Ansiktet
- 1958 – Lilith
- 1958 – Rabies
- 1958 – Nära livet
- 1958 – Du är mitt äventyr
- 1959 – Den kära leken
- 1960 – Djävulens öga
- 1960 – Bröllopsdagen
- 1961 – Lustgården
- 1961 – Karneval
- 1961 – Square of Violence
- 1961 – Det låter som ett hjärta
- 1961 – Ljuva ungdomstid
- 1962 – Kort är sommaren
- 1962 – Älskarinnan
- 1964 – För att inte tala om alla dessa kvinnor
- 1965 – Juninatt
- 1966 – O lyubvi
- 1966 – Persona
- 1966 – Duel at Diablo
- 1966 – Ön
- 1966 – Syskonbädd 1782
- 1966 – Scusi, lei è favorevole o contrario?
- 1967 – Övergreppet (film, 1967)
- 1967 – Trettondagsafton
- 1968 – Svarta palmkronor
- 1968 – Flickorna
- 1969 – Kärlek på sanden
- 1969 – Tänk på ett tal
- 1969 – Fröken Julie
- 1969 – En passion
- 1970 – Farligt återseende
- 1970 – The Kremlin Letter
- 1971 – Beröringen
- 1972 – Mannen från andra sidan
- 1973 – Scener ur ett äktenskap
- 1973 – Avskedets timme
- 1973 – Makt på spel
- 1974 – After the Fall
- 1974 – Min frus rival
- 1976 – En dåres försvarstal
- 1976 – Blondy
- 1976 – Det regnar över Santiago
- 1977 – Ingen dans på rosor
- 1978 – En folkfiende
- 1978 – L'amour en question
- 1979 – Barnförbjudet
- 1979 – Quintet
- 1979 – Twice a Woman
- 1979 – The Concorde ... Airport '79
- 1980 – Marmeladupproret
- 1981 – Skapelsens krona (TV-pjäs)
- 1981 – Antigone (TV-pjäs)
- 1981 – Linje lusta (TV-pjäs)
- 1981 – Jag rodnar
- 1983 – Exposed
- 1983 – Savannen
- 1983 – Svarta fåglar
- 1983 – Berget på månens baksida
- 1984 – Sista leken
- 1986 – Pobre mariposa
- 1987 – Babettes gästabud
- 1987 – Svart gryning
- 1988 – Måsen
- 1988 – Fordringsägare
- 1994 – Drömspel
- 1998 – Längtans blåa blomma (TV-serie)
- 2000 – Det blir aldrig som man tänkt sig
- 2000 – Anna
- 2002 – Elina – som om jag inte fanns
- 2003 – The Lost Prince
- 2004 – The Return of the Dancing master
- 2006 – När mörkret faller
- 2007 – Bror och syster
- 2007 – Arn – Tempelriddaren
- 2008 – Arn - Riket vid vägens slut
- 2009 – The Frost
Teater[redigera | redigera wikitext]
Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]
Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
- 1958 – Filmfestivalen i Cannes (bästa skådespelerska) – Nära livet
- 1960 – Chaplin-priset – Bröllopsdagen och Djävulens öga
- 1962 – Svenska Dagbladets Thaliapris
- 1963 – Silverbjörnen, Filmfestivalen i Berlin (bästa skådespelerska) – Älskarinnan
- 1966 – Chaplin-priset – Persona och Syskonbädd 1782
- 1967 – Guldbagge (bästa skådespelerska) – Persona
- 1968 – National Society of Film Critics Awards (NSFC Award) – Persona
- 1972 – Guldmasken (bästa kvinnliga huvudroll) – Beröringen
- 1975 – National Society of Film Critics Awards (NSFC Award) – Scener ur ett äktenskap
- 1988 – O'Neill-stipendiet
- 1989 – Litteris et Artibus
- 2000 – Guldbagge (bästa kvinnliga biroll) – Det blir aldrig som man tänkt sig
- 2003 – Guldbagge (bästa kvinnliga biroll) – Elina – som om jag inte fanns
- 2008 – Guldbagge (bästa kvinnliga biroll) – Arn – Tempelriddaren
Källor[redigera | redigera wikitext]
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Vem är det 1997
Fotnoter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ratsit.se
- ^ ”Svensk Filmdatabas - Bibi Andersson”. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=64356&iv=BIOGRAPHY. Läst 16 oktober 2016.
- ^ ”DramaDirekt - Bibi Andersson”. http://www.dramadirekt.se/presentationer.php?authorlist=44025. Läst 16 oktober 2016.
- ^ ”Dramatens arkiv Rollboken - Bibi Andersson”. http://www.dramaten.se/Medverkande/Rollboken/Person/10. Läst 16 oktober 2016.
- ^ ”Svensk Filmdatabas - Bibi Andersson - Insatser”. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=64356&iv=MOVIE. Läst 16 oktober 2016.
- ^ Om Föreningen Nytänkarna
- ^ Om Open Road Sarajevo
- ^ Bibbi Andersson, Stiftelsen Ingmar Bergman.
- ^ "Nu kämpar Bibi för att prata igen", artikel av Tommy Schönstedt i Expressen den 21 november 2010.
- ^ ”Erik XIV”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/erik-xiv. Läst 15 oktober 2015.
- ^ ”Peer Gynt”. Ingmar Bergman Face to face. http://ingmarbergman.se/verk/peer-gynt. Läst 15 oktober 2015.
- ^ ”Misantropen”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/misantropen. Läst 17 oktober 2015.
- ^ ”Sagan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/sagan-0. Läst 19 oktober 2015.
- ^ ”Ur-Faust”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/ur-faust. Läst 19 oktober 2015.
- ^ ”Värmlänningarna”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/värmlänningarna-0. Läst 19 oktober 2015.
- ^ ”Vem är rädd för Virginia Woolf?”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/vem-är-rädd-för-virginia-woolf. Läst 20 oktober 2015.
- ^ ”Sagan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/sagan-1. Läst 20 oktober 2015.
