Bibliotekarie
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Inget i artikeln är källbelagt. Grundfakta bör källbeläggas. (2014-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Bibliotekarie är en yrkestitel. En bibliotekarie arbetar med att strukturera och söka information och att rekommendera litteratur. De flesta bibliotekarier har också ett personligt ansvarsområde på sin arbetsplats, till exempel barnverksamhet, IT-relaterade frågor, specialmedia för personer med funktionsnedsättning, katalogisering och program/arrangemang. Ofta sker detta på ett bibliotek, men i vissa fall även inom icke-offentliga organisationer och företag. En viktig uppgift är också att vägleda användarna i hur de själva kan söka information.
Bibliotek delas ofta in i fyra kategorier: folkbibliotek, skolbibliotek, forskningsbibliotek och specialbibliotek. Den sistnämnda gruppen innehåller exempelvis bibliotek på museer, företag, myndigheter och statliga verk.
Etymologi
Sammansatt av grekiska biblion 'bok', och tek 'förvaringsplats'.
Utbildning
 |
Denna artikel anses ha ett svenskt perspektiv och bör skrivas om ur ett globalt perspektiv. Hjälp gärna till och förbättra texten om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. (2014-02) |
 |
Sverige
För att bli bibliotekarie studerar man biblioteks- och informationsvetenskap. Utbildningen ges av Bibliotekshögskolan i Borås, Lunds universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet och Linnéuniversitetet. Exakt hur utbildningarna ser ut varierar mellan lärosätena.
Bibliotekshögskolan och Linnéuniversitetet erbjuder en kandidatutbildning om tre år (180 högskolepoäng), en övervägande del av utbildningen är gemensam och en mindre del är valbar. Möjlighet finns även att läsa utbildningen på distans, den omfattar då endast fyra av terminerna från den treåriga kandidatutbildningen och går på halvfart. Vill man ta ut en examen måste man således komplettera med andra studier.
Bibliotekshögskolan erbjuder även ett antal olika masterprogram inom biblioteks- och informationsvetenskap. Samtliga masterprogram förutsätter kandidatexamen sedan tidigare.
Umeå universitet erbjuder en kandidatutbildning i biblioteks- och informationsvetenskap på halvtannat år (90 högskolepoäng), där tidigare studier om minst 90 högskolepoäng är ett krav. Umeå erbjuder även ettårigt magisterprogram för den som har kandidatexamen i ämnet.
Lunds och Uppsala universitet erbjuder masterutbildningar i ABM (arkiv, bibliotek och museum) med inriktning mot biblioteks- och informationsvetenskap. Denna är på två år (120 högskolepoäng) och kan i Uppsala även läsas på distans. För att vara behörig till utbildningen måste man sedan tidigare ha en kandidatexamen i valfritt ämne.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
