Biotopia

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Skiss från 1910

Biologiska museet (numera kallat Biotopia) i Uppsala ligger i Vasaparken invid Vasahuset och Ekonomikum, bredvid Katedralskolan.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Biologiska museet[redigera | redigera wikitext]

Biologiska museet i södra änden av Vasaparken
Vykort från diorama, Biologiska museet

År 1910 invigdes Biologiska museet i Uppsala. I Norden finns endast ett fåtal biologiska museer av denna sort varför detta museum betraktas som mycket ovanligt i sitt slag. Konservator Gustaf Kolthoff fick i uppdrag av den konst- och vetenskapsintresserade grosshandlaren Carl Fredrik Liljevalch att skapa ett biologiskt museum. Liljevalchs donation var från början tänkt att tillfalla Uppsala universitet, som tackade nej och istället gick donationen till stadsfullmäktige[1].

Museet är ett av fyra museer i Norden som fått sin gestaltning genom Gustaf Kolthoff. De andra är biologiska museer i Stockholm (1893), Åbo (1907) och Södertälje (1913). Alla museerna har gemensamt att de visar dioramor som gestaltar olika naturmiljöer och innehåller mängder av uppstoppade djur. Bakgrunderna till dioramorna i detta museum målades av Gustav Kolthoffs son Kjell Kolthoff, även han konservator.

Vasaparken bidrog till den biologiska upplevelsen eftersom parkens ursprungliga utformning var indelad i växtzoner, och växtmaterial följde ett biologiskt-ekologiskt system, från kyrkogårdsgatan räknat, i tre enheter, Norrland, Svealand och Götaland. Denna zonindelning har dock sedan länge gått förlorad.

Efter renoveringen 2007 har Biologiska museet under namnet Biotopia blivit Uppsalas mest besökta museum och hade 2010 mer än 100 000 besökare[1].

Arkitektur[redigera | redigera wikitext]

Huvudbyggnad[redigera | redigera wikitext]

Museets jugendarkitektur är unik i det avseendet att mycket få biologiska museer byggdes i Norden. Arkitekter var Justus Hellsten och Hjalmar Cederström. En stor del av jugendinteriören är fortfarande original, vilket är ovanligt och bör värnas.

Nybyggd del[redigera | redigera wikitext]

Museets källare är om- och tillbyggd i omgångar och har ej originalutseende. Större delen av exteriören är bevarad, med undantag från några elektriska installationer på baksidan. Museet har en nyare del som byggts på senare år, och invigdes 19 oktober 2007. Vaktmästarebostaden belägen strax söder om museet är samtida med huvudbyggnaden, men visar dock snarare en blandning mellan jugend och nationalromantik.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Lina Rönnåsen (19-25 november, 2010). ”100 år i naturens tjänst”. Uppsalatidningen. 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]