Birger Ekeberg

Från Wikipedia
Hans Excellens
Birger Ekeberg


Tid i befattningen
19 april 192318 oktober 1924
Statsminister Ernst Trygger
Företrädare Assar Åkerman
Efterträdare Torsten Nothin
Tid i befattningen
27 oktober 192013 oktober 1921
Statsminister Louis De Geer d. y. (1920–1921)
Oscar von Sydow (1921)
Företrädare Assar Åkerman
Efterträdare Assar Åkerman

Tid i befattningen
19461959
Monark Gustaf V
Gustav VI Adolf
Företrädare Axel Vennersten
Efterträdare Nils Vult von Steyern

Född Lars Birger Ekeberg
10 augusti 1880
Uppsala
Död 30 november 1968 (88 år)
Engelbrekts församling, Stockholm
Gravplats Uppsala gamla kyrkogård
Nationalitet Sverige Svensk
Politiskt parti Partilös
Utbildning Uppsala universitet
Yrke Jurist, politiker, ämbetsman
Ministär De Geer d. y.
von Sydow
Trygger
Maka Brita Swartz (g. 1911–1968; hans död)
Släktingar Carl Swartz (svärfar)

Lars Birger Ekeberg, född 10 augusti 1880 i Uppsala, död 30 november 1968 i Engelbrekts församling, Stockholm, var en svensk jurist, politiker och ämbetsman. Han var justitieminister 1920–1921 och 1923–1924 och riksmarskalk 1946–1959.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Ekeberg avlade juris kandidatexamen 1902, blev docent 1904 och juris doktor 1907, allt vid Uppsala universitet. Läsåret 1906–1907 upprätthöll han professuren i straffrätt vid samma lärosäte, och blev därefter professor i privat- och finansrätt vid Stockholms högskola 1907. Han övergick 1915 till en professur i civilrätt där, som han innehade fram till 1925. Parallellt med sin akademiska karriär var han ledamot av Lagberedningen 1910–1925, där han i synnerhet ägnade sig åt frågor rörande familjerätt.[1]

Ekeberg var 1920–1921 justitieminister i Louis De Geer d. y. och Oscar von Sydows regeringar, samt i Ernst Tryggers regering 1923–1924. Som justitieminister framlade han bland annat lagförslag om dödsstraffets avskaffande under fredstid, om förvärvande och förlust av svenskt medborgarskap samt om förmynderskap, av vilka flera blev gällande lag.[1]

Ekeberg var justitieråd 1925–1927, ordförande i Lagberedningen 1927–1931, president i Svea hovrätt 1931–1946, ordförande i Handelshögskolan i Stockholms direktion 1940–1957, ledamot av Svenska Akademien från 1945 samt riksmarskalk 1946–1959 och Nobelstiftelsens ordförande 1947–1960. Han var även verksam inom det internationella lagstiftningsarbetet, bland annat som ledamot av Permanenta skiljedomstolen i Haag 1931–1955.[2]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Birger Ekeberg var son till handlanden Lars Fredrik Alexander Ekeberg och Hilma Amanda, född Lemke. Han gifte sig 1911 med Brita Swartz (1890–1983), dotter till Carl Swartz.[1] Makarna är begravda på Uppsala gamla kyrkogård.[3] Dottern Dagmar var gift med Torwald Hesser.

Utmärkelser och ledamotskap[redigera | redigera wikitext]

Svenska utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Utländska utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Se ”Förteckning över Birger Ekebergs skrifter 1904–1950” upprättad av Brita Ersman, tryckt i Festskrift tillägnad Hans Excellens Riksmarskalken Juris Doktor Birger Ekeberg den 10 augusti 1950, Stockholm 1950, s. 591-602

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Svenska män och kvinnor 2. C-F (Stockholm 1944), s. 342. Läst 18 december 2023.
  2. ^ Svenska Akademien: Birger Ekeberg Läst 31 augusti 2015
  3. ^ Begravda i Sverige, CD‐ROM, Version 1.00, Sveriges Släktforskarförbund.: Ekeberg, Lars Birger
  4. ^ Kungl. Serafimerorden i Sveriges statskalender 1955
  5. ^ [a b c d e f g h] Deras Excellenser Herrar Statsministern, Ministern för Utrikes ärendena och Riksmarskalken. i Sveriges statskalender 1955
  6. ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1931bih
  7. ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1925
  8. ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1921
  9. ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1915
  10. ^ Riddare och Ledamöter av Kungl. Vasaorden. i Sveriges statskalender 1955
  11. ^ Svenska Akademien. i Sveriges statskalender 1964
  12. ^ [a b c d] Hovrätterna i Sveriges statskalender 1945
  13. ^ [a b c d e f g] Deras Excellenser Herrar Statsministern, Ministern för Utrikes ärendena och Riksmarskalken. i Sveriges statskalender 1947
  14. ^ [a b c d e] Deras Excellenser Herrar Statsministern, Ministern för Utrikes ärendena och Riksmarskalken. i Sveriges statskalender 1950
  15. ^ [a b c] Sveriges statskalender för året 1928. Uppsala och Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1928. sid. 85 
  16. ^ [a b c d] Lagberedningen i Sveriges statskalender 1931
  17. ^ [a b c] Sveriges statskalender för året 1918. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1918. sid. 602 
  18. ^ [a b] Konungens Statsråd i Sveriges statskalender 1921
  19. ^ [a b] Sveriges statskalender för året 1935. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1935. sid. 84 
  20. ^ Hovrätterna i Sveriges statskalender 1940
  21. ^ Lagberedningen i Sveriges statskalender 1915

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Assar Åkerman
Sveriges justitieminister
1920–1921
Efterträdare:
Assar Åkerman
Företrädare:
Assar Åkerman
Sveriges justitieminister
1923–1924
Efterträdare:
Torsten Nothin
Företrädare:
Erik Marks von Würtemberg
President i Svea hovrätt
1931–1946
Efterträdare:
Arthur Lindhagen
Företrädare:
Axel Vennersten
Ordförande för Handelshögskolan i Stockholms direktion
1940–1957
Efterträdare:
Kurt Holmgren
Företrädare:
Axel Vennersten
Sveriges riksmarskalk
1946–1959
Efterträdare:
Nils Vult von Steyern