Birger Jarlspassagen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Entrén från Birger Jarlsgatan, 2017.

Birger Jarlspassagen (tidigare Birger Jarls passage) är Stockholms minsta och äldsta galleria som sträcker sig diagonalt från Smålandsgatan 10 till Birger Jarlsgatan 9. Passagen invigdes 1897 av kung Oscar II.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Huset[redigera | redigera wikitext]

Birger Jarlspassagen planritning, 1897.
Kaisergalerie i Berlin 1900 (t.v.) och Birger Jarlspassagen 1896. Kaisergalerie i Berlin 1900 (t.v.) och Birger Jarlspassagen 1896.
Kaisergalerie i Berlin 1900 (t.v.) och Birger Jarlspassagen 1896.

Tomten (dåvarande Rännilen 7) hade förvärvats 1891 av byggmästaren Johan Sjöqvist. Här skulle han uppföra ett påkostat affärshus efter ritningar av arkitekt Ludvig Peterson. I sitt nya hus planerade han en inköpspassage som skulle sträcka sig diagonalt inom byggnadens bottenvåning mellan Smålandsgatan och Birger Jarlsgatan. Mot kvarterets yttre hörn (dåvarande Rännilen 6) fanns sedan 1887 ett nyuppfört kontorshus kallat Birger Jarls basar, ritat av arkitekt Ernst Haegglund och byggt av Johan Sjöqvist.

Förebilden[redigera | redigera wikitext]

Den inomhuspassagen som Sjöqvist hade tänkt sig var något nytt i Sverige och så tog han med sig sin arkitekt, Ludvig Peterson, till Berlin för att närmare se på Kaiserpassage / Kaisergalerie (även kallad Lindenpassage) vid stadens paradgata Unter den Linden.[1] Kaisergalerie invigdes 1873 i samband med kejsare Vilhelm I:s 76-årsdag.

Det fanns visserligen liknande anläggningar även i andra europeiska städer, bland annat i Paris och Brüssel men den i Berlin var den mest berömda och motsvarade mest byggherrens föreställningar. Den cirka 40 meter långa Birger Jarlspassagen blev dock betydligt kortare och mindre än sin förebild i Berlin som hade en längd av 130 meter, en höjd av tre våningar och ett 60-tal butiker, kaféer och restauranger samt attraktioner som kabaré och vaxkabinett. Kaisergalerie förstördes 1943 under andra världskriget genom flygbombningar.[2]

Passagen i Stockholm[redigera | redigera wikitext]

Birger Jarlspassagen började byggas 1894 och färdigställdes 1896 men invigdes först året därpå av kung Oscar II i samband med Allmänna konst- och industriutställningen. Det fanns 13 butiker och ett kafé, kallat Café Passage beläget strax innanför entrén från Smålandsgatan. Hyresgästerna handplockades av Sjöqvist som var mån om stor elegans och hög kvalité. Peterson fick i uppdrag att rita inredning och möblemanget.

Själva passagegången sträcker sig under bakgården och fick dagsljus genom ett glastak, så är det fortfarande idag. Till anläggningen hörde även ett ”kabinett”, en offentlig toalett för damer och herrar. Här var väggar klädda i marmor och dörrar tillverkade av finpolerad mahogny. Den eleganta interiören med mörka, rikt dekorerade träpaneler är fortfarande väl bevarad. Såväl fastigheten som passagen är blåmärkt av Stadsmuseet i Stockholm vilket innebär att den representerar "synnerligen höga kulturhistoriska värden".[3]

År 1905 öppnades i kaféets lokaler Biograf Varieté av handlanden Gustaf Adolf Dacker. Redan 1908 bytte man namn till "Maxim" som visade film ända fram till 1963. År 1966 öppnade klädesbutiken Gul & Blå med en stor succé som följd. Passagen har renoverats och rustats upp åren 2003–2004. Den, liksom hela fastigheten Rännilen 18, ägs av fastighetsbolaget Hufvudstaden.[4]

Nutida bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Råberg, Marianne; Fredriksson, Göran H.; Lundkvist, Ingvar (1985). Husen på malmarna: en bok om Stockholm. Stockholm: Prisma i samarbete med Stockholms stadsmuseum. sid. 114. Libris länk. ISBN 91-518-1760-8. http://www.stockholmskallan.se/index.php?sokning=1&action=visaPost&mediaId=7231&tillbaka 
  2. ^ Berliner Zeitung: Kaisergalerie eröffnet.
  3. ^ Stadsmuseets interaktiva karta för kulturmärkning av byggnader i Stockholm.
  4. ^ Hufvudstaden: Stockholms första riktiga kontorshus och galleria.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]