Birgit Åkesson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Birgit Åkesson, 1950.

Anna Ida Birgit Åkesson, född 24 mars 1908 i Malmö, död 24 mars 2001 i Stockholm, var en svensk koreograf, dansare och dansforskare och grafiker.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Hon var dotter till byggmästaren Nils Åkesson och Ida Olsson och gift första gången med författaren Josef Paul Hodin och andra gången från 1944 med konstnären Egon Möller-Nielsen. Birgit Åkesson utbildade sig till dansare 1929–31 vid Mary Wigmans skola i Dresden, där hon blev inspirerad av Wigman.[1] Efter att ha dansat hos henne i några år, kände Åkesson att hon ville något helt annat med sin konst, men som hon inte riktigt kunde sätta fingret på än. Hon ville utforska kroppens möjligheter och begränsningar. Hon bestämde sig då för att åka till Paris och ensam börja om från noll. Enligt henne själv lyssnade hon till sin kropp och de minnen som fanns lagrade i den. År 1934 debuterade hon med egen koreografi vid Théâtre du Vieux-Colombier i Paris, men det riktiga genombrottet kom först år 1951, då hon framförde två solon, varav ett i total tystnad. Efter dessa framträdanden jublade festivalledningen och pressen gick i taket.[2] Hon blev snart en av de ledande figurerna inom den europeiska avant garde-dansen.[3]

På 1950-talet arbetade hon tillsammans med text- och musikskrivare som Erik Lindegren och Karl-Birger Blomdahl, samt scenografer, och skapade olika verk vid Kungliga Teatern i Stockholm. Främst skapade de baletter, men också dansscener i operan Aniara där Åkessons roll i 1959 års uppsättning hör till de mest berömda. Aniara var ett exempel på ett avantgardistiskt formspråk inom fridansen.[4] Hon lämnade Operan 1967 och ägnade därefter mycket tid åt forskningsresor. Åkesson ville hitta dansens riktiga väsen och dess rötter, vilket förde henne till Afrika. Hon menade att dansen i Europa hade tappat kontakt med sitt ursprung, och bästa sättet att kunna studera ursprunget var i Afrika. Därifrån fick hon med sig ett antal dansmasker från olika länder. Efter Åkessons död donerades hennes samling av dansmasker till Etnografiska museet i Stockholm, som hade en utställning med dem år 2008.[5] Birgit Åkesson var en av Sveriges banbrytande koreografer under 1900-talet.[2] Som grafiker arbetade hon med träsnitt och medverkade i utställningar arrangerade av Föreningen Original träsnittet. Åkesson är representerad vid Göteborgs museum.

År 1998 tilldelades hon Svenska Akademiens stora pris. Hon promoverades till filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 1999.

Hon var sambo med Egon Möller-Nielsen 1946–55. Paret hade dottern Mona, gift med Carl Fredrik Reuterswärd.

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Koreografi[redigera | redigera wikitext]

  • 1948Fruktbarhet

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.ne.se/lang/birgit-%C3%A5kesson?i_h_word=birgitt%20%C3%A5kesson#
  2. ^ [a b] http://www.dn.se/kultur-noje/film-tv/dansade-sin-egen-vag
  3. ^ Contemporary Dance in Sweden, Bodil Persson, Svenska Institutet 2007, sidan 14.
  4. ^ http://www.ne.se/lang/birgit-%C3%A5kesson?i_h_word=birgitt%20%C3%A5kesson
  5. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121024023640/http://www.varldskulturmuseerna.se/etnografiskamuseet/utstallningar/aktuella-utstallningar1/dansmaskens-berattelse/. Läst 8 februari 2016.