Birgitta Smiding

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Birgitta Smiding
FöddVivi Birgitta Smiding
16 januari 1942 (78 år)
Bromölla, Skåne län, Sverige Sverige
Betydande roller
Tredje damen i Trollflöjten (1974).
IMDb

Vivi Birgitta Smiding, född 16 januari 1942 i Bromölla, är en svensk teaterforskare, skådespelare och sångare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Sin utbildning till skådespelerska och sångerska fick Birgitta Smiding vid musikdramatisk linje på Statens scenskola i Malmö 1963-1966. Under sitt yrkesverksamma liv har hon under tjugofem år varit fast anställd vid Malmö Stadsteater med avbrott för engagemang på andra teatrar. Hon har växlat mellan sång- och talroller; de senare bland annat debuten med Richard Brinsley Sheridans Skandalskolan (1962), Natasja i Gorkijs Natthärbärget (1966), Mariane i Molières Den girige (1967), Läkaren i Vallejos Domare i natten (1982) och Gilchrist i Behans Gisslan (1983).

Bland musikdramatiska uppgifter kan nämnas titelrollen i Carmen (1986), Lucretia i Benjamin Brittens Våld mot Lucretia (1970), Eliza i My Fair Lady (1972), Welma i Chicago (1977), Ylva i musikalen Röde Orm från Kullen (1978) Ludmila i Animalen (1981), Heather i Leva mitt liv! (1983), Julie La Verne i Teaterbåten (1991) och Mamman i Willy Russells Blodsbröder (1993 - Helsingborgs stadsteater). Smiding har medverkat i krogshower på Berns och Hamburger Börs under 1980-talet, och i folkparkernas sångkavalkader i slutet av 1970-talet och 1980-talet. På Riksteatern har hon även spelat Eliza i My Fair Lady (1973) och gjort stora uppgifter i Shakespeares Två gentlemen från Verona (1974), Can-Can (1982) och Fantomen på Operan (1990). 1989 gjorde hon ett hyllningsprogram till Billie HolidayKlara Soppteater i Stockholm och på scenen Verkstan i Malmö (1991), kabareten "Elephants never lie" på Musafällan i Malmö och performanceprogrammet "Madame Orlofsky" på Malmö Konsthall (2000).

Hon har dessutom medverkat i radio och TV och turnerat med Musik i Syd ett antal gånger.

En milstolpe i karriären var rollen som Tredje damen i Ingmar Bergmans filmatisering av Mozarts Trollflöjten (1974).

Teatervetenskap och författarskap[redigera | redigera wikitext]

Birgitta Smiding disputerade i teatervetenskap vid Lunds universitet i december 2006. Hennes avhandling, Den stora mekanismen, bygger på regissören Staffan Valdemar Holms och scenografen Bente Lykke Møllers uppsättning av VasasaganMalmö Dramatiska Teater 1998. Utifrån en materialistisk genusläsning gör Smiding en analys med kroppen och rummet som centrala verkningsmedel. Hon hävdar att föreställningen inte bara visar ett påtagligt samarbete mellan dessa båda parametrar, utan att de dessutom ligger till grund för det visuella bildberättande och den teatralitet, som utgör föreställningens mest signifikativa kännetecken.[1]

Hon genomgick Författarskolan vid Lunds Universitet 2012-2014 och skrev självbiografin "När jag blir stor vill jag bli en sån tant som blöder" (Migra förlag) (ISBN 978-91-87867-03-3)

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1967 Den girige
Molière
Eva Sköld Malmö stadsteater
1968 Hodel Spelman på taket
Joseph Stein, Jerry Bock och Sheldon Harnick
Pierre Fränckel Malmö stadsteater[2]
1978 Ylva Röde Orm från Kullen
Lars Björkman, Pierre Fränckel och Bengt-Arne Wallin
Pierre Fränckel
Conny Borg
Malmö stadsteater[3]
1985 Lady Blues Det var en lördag afton
Harvey Fierstein
Ronnie Hallgren Malmö Stadsteater

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Forskningsresultat på Lunds universitets hemsida”. http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=1480183. Läst 8 oktober 2009. 
  2. ^ Barbro Hähnel (29 december 1968). ”Annorlunda 'Spelman' i Malmö”. Dagens Nyheter: s. 10. https://arkivet.dn.se/tidning/1968-12-29/353/10. Läst 4 augusti 2018. 
  3. ^ Bengt Jahnsson (23 september 1978). ”'Röde Orm' som musical i Malmö gör stor succé”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1978-09-23/259/11. Läst 22 augusti 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]