Birgittinorden

Från Wikipedia
Version från den 15 juni 2016 kl. 13.33 av Skivsamlare (Diskussion | Bidrag) (Fix referensfel)
Birgittahuset i Rom.

Birgittinorden, även Birgittinerorden, egentligen Den heliga (allraheligaste) Frälsarens orden (latin: Ordo Sanctissimi Salvatoris, O.SS.S) är en katolsk klosterorden grundad 1370 i Sverige av heliga Birgitta.

Fram till reformationen fanns i Vadstena ett birgittinskt dubbelkloster med både kvinnlig och manlig gren.

Ordensregel

Birgittinordens ordensregel från omkring 1345 ingår i Den heliga Birgittas himmelska uppenbarelser och är utgiven på svenska i översättning av Tryggve Lundén. Regeln ingår i band 4 av hans utgåva. En nunna inom birgittinorden känns igen på sin dräkt, föreskriven i Uppenbarelserna. De bär en grå fotsid dräkt. Huvudbonaden är ett dok, över vilket systrarna bär en svart slöja. Ovanpå slöjan är fäst "en krona av vitt tyg, i vilken är insydd fem små stycken av rött tyg, så att de ser ut som fem droppar; det första lilla stycket skall vara vid pannan, det andra i nacken, det tredje och fjärde vid öronen och det femte mitt på hjässan, så att det hela liknar ett kors. Denna krona skall man fästa med en nål mitt på huvudet ... till ett tecken på återhållsamhet och kyskhet."

Fyra ordensgrenar

Idag finns fyra grenar av birgittinorden:

Den medeltida grenen

Denna har sedan 2012 tre självständiga nunnekloster (inga munkar längre).[1]

  • Maria Refugie – Uden, Nederländerna
  • Altomünster – Tyskland (beslut om upplösning, 2015)[2]
  • Pax Mariae – Vadstena

Spanska grenen

Denna grundades på 1630-talet av Marina de Escobar. Den har fem självständiga kloster i Spanien och fyra i Mexiko. Den spanska grenen hade redan från början endast kvinnliga medlemmar.

Svenska grenen

Birgittasystrarnas kloster, Djursholm.

Denna grundades år 1911 av svenskan Elisabeth Hesselblad. Moderhuset finns i Rom med ett 50-tal kommuniteter över hela världen, bland annat i Birgittasystrarnas kloster, Djursholm och Falun.

I Vadstena där Birgittinordens moderkloster låg under medeltiden, hade den svenska grenen en kommunitet med gästhem mellan 1935 och 1963. Denna verksamhet blev sedan ombildad till klostret Pax Mariae, som tillhör den medeltida grenen.[1]

Birgittinska munkar

Sedan 1976 finns ett självständigt munkkloster i Oregon, USA.

Kloster

Ett birgittinkloster avser ett kloster som följer Heliga Birgittas instiftade klosterregler. De var ursprungligen kloster för både munkar och nunnor och leddes av en abbedissa.

I Sverige var Vadstena kloster ett birgittinkloster och dessutom birgittinerordens moderkloster. Det fanns också birgittinkloster i Nådendal i Finland, i Maribo och Mariager i Danmark, i Bergen (Munkeliv) i Norge, i Tallinn i Estland, i London (Syon House) i England, liksom en del kloster på andra ställen i Europa.

Svenska kloster

Några årtal i ordens historia

Litteratur

  • Torvald Höjer, Vadstena kloster och birgittinordens historia intill midten af 1400-talet. Uppsala 1905.
  • Lars Arne Norberg, Storföretaget Vadstena kloster. Studier i senmedeltidena godspolitik och ekonomiförvaltning. (Bibliotheca historica Lundensis 7.) Lund 1958.
  • Tore Nyberg, Birgittinische Klostergründungen des Mittelalters. (Bibliotheca historica Lundensis 15.) Lund 1965.
  • Tore Nyberg, Birgittinsk festgåva. Studier om Heliga Birgitta och Birgittinorden. Uppsala 1991.
  • Santa Brigida profeta dei tempo nuvo. Saint Bridget prophetess of new ages, Rom 1991.
  • Tore Nyberg & Ulla Sander Olsen, Birgitta Atlas. Saint Birgitta's Monasteries. Die Klöster der Heiligen Birgitta. Uden 2013

Referenser

  1. ^ [a b] Birgittasystrarna i Vadstena - ordensuppbyggnad
  2. ^ Vatikan löst Birgittenkloster auf

Se även

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Birgittinorden&oldid=35928862”