Biscayabukten

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Biscayabukten vid ön Gaztelugatxe
Karta över Västeuropa med Biscayabukten centrerad
Djupförhållanden i Biscayabukten och Keltiska havet

Biscayabukten (spanska: Golfo de Vizcaya eller Mar Cantábrico, franska: Golfe de Gascogne, baskiska: Bizkaiko Golkoa) är en bukt i norra Atlanten. Den ligger i hörnet mellan Frankrike och Spanien, och är namngiven efter den spanska provinsen Vizcaya.

Bukten kan även kallas Spanska sjön.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Utanför den spanska kusten stupar havsbotten till 2 000 meters djup redan nära land. Maximidjupet i bukten är 4 974 meter, ute på Biscayadjuphavsplatån. I öster går å andra sidan mycket av den kontinentala plattan långt ut i bukten, fördelat på Armorikanska shelfen och Akvitaniska shelfen längre söderut.[1] Vid stormar kan långa vågor samla kraft från Atlanten och de växer sedan kraftigt i våghöjd och blir brantare då de når kontinentalsockeln, vilket är en förklaring till Biscayabuktens rykte inom sjöfarten.[2]

Bilfärjorna från Portsmouth till Bilbao och från Plymouth till Santander tillhör de bästa sätten att se valar i europeiska vatten, och det finns ofta specialister ombord på dessa färjor. De bästa områdena är de som ligger över djupt vatten då kontinentalplattan lämnats bakom sig. I området finns också flera arter sjöfåglar.

Huvudsakliga floder som slutar i Biscayabukten:

Ett urval av städer längs Biscayabukten:

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Biscayabukten". NE.se. Läst 13 mars 2013.
  2. ^ http://www.bbc.com/news/magazine-35461135

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]