Biscayabukten

Biscayabukten vid ön Gaztelugatxe

Karta över Västeuropa med Biscayabukten centrerad

Biscayabukten (spanska: Golfo de Vizcaya eller Mar Cantábrico, franska: Golfe de Gascogne, baskiska: Bizkaiko Golkoa) är en bukt i norra Atlanten. Den ligger i hörnet mellan Frankrike och Spanien, och är namngiven efter den spanska provinsen Vizcaya.

Beskrivning

Utanför den spanska kusten stupar havsbotten till 2 000 meters djup redan nära land. Maximidjupet i bukten är 4 974 meter, ute på Biscayadjuphavsplatån. I öster går å andra sidan mycket av den kontinentala plattan långt ut i bukten, fördelat på Armorikanska shelfen och Akvitaniska shelfen längre söderut. Vid stormar kan långa vågor samla kraft från Atlanten och de växer sedan kraftigt i våghöjd och blir brantare då de når kontinentalsockeln, vilket är en förklaring till Biscayabuktens rykte inom sjöfarten.

Djupförhållanden i Biscayabukten och Keltiska havet

Bilfärjorna från Portsmouth till Bilbao och från Plymouth till Santander tillhör de bästa sätten att se valar i europeiska vatten, och det finns ofta specialister ombord på dessa färjor. De bästa områdena är de som ligger över djupt vatten då kontinentalplattan lämnats bakom sig. I området finns också flera arter sjöfåglar.

Huvudsakliga floder som slutar i Biscayabukten:

• Frankrike: Loire, Garonne, Dordogne, Charente, Adour.
• Spanien: Bidasoa, Nervion, Nalon.

Ett urval av städer längs Biscayabukten:

• Frankrike: Brest, Nantes, La Rochelle, Bordeaux, Bayonne.
• Spanien: San Sebastián, Bilbao, Santander, Gijon.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Biscayabukten.
  Bilder & media