Bispgården
| Västra Bispgården | |
| Bispgården | |
| Tätort | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Jämtland |
| Län | Jämtlands län |
| Kommun | Ragunda kommun |
| Distrikt | Fors distrikt |
| Koordinater | 63°1′31″N 16°37′54″Ö / 63.02528°N 16.63167°Ö |
| Area | 119 hektar (2023)[1] |
| Folkmängd | 411 (2023)[1] |
| Befolkningstäthet | 3,5 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T7808[2] |
| Beb.områdeskod | 2303TB102 (1960–)[3] |
| Geonames | 2722465 |
  Ortens läge i Jämtlands län.
| |
| Wikimedia Commons: Västra Bispgården | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Bispgården är en bebyggelse utmed Indalsälven och riksväg 87 i Fors socken i Ragunda kommun i östligaste Jämtland.
Orten är sedan 1995 uppdelad i två tätorter: Västra Bispgården och Östra Bispgården. Västra Bispgården har växt fram kring en järnvägsstation (byggnaden riven 1985) längs Stambanan genom övre Norrland. Östra Bispgården (tidigare Bispfors) ligger kring den ursprungliga byn Bispgården.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Bispgården är ursprungligen en by med två hemman öster om Fors kyrka. Dagens bebyggelse Bispgården sträcker sig över ett betydligt större område än den ursprungliga byn. När järnvägen drogs genom Fors anlades 1885 i byn Oppåsen en station som gavs namnet Bispgården. Kring den växte stationssamhället Bispgården fram. Där fanns också en poststation Bispgården. När ytterligare en poststation 1903 inrättades i byn Bispgården fick den istället ett nyskapat namn, Bispfors (en sammansättning av förleden i Bispgården och sockennamnet Fors). Samhället kring poststationen kom också att kallas Bispfors.[4] På 1970-talet byttes Bispfors till platsens ursprungliga namn Bispgården.[5] Därmed fick hela den långsträckta bebyggelsen längs östra sidan av Indalsälven namnet Bispgården. Samhället sträcker sig över byarna Oppåsen, Åsen, Prästbordet (med Fors kyrka), Bispgården och Byn. Sedan 1995 räknas Bispgården som två tätorter: Västra Bispgården (kring järnvägsstation i byn Oppåsen) och Östra Bispgården (huvudsakligen i byn Bispgården).
Ortnamnet
[redigera | redigera wikitext]År 1472 skrevs i Biskopsgard. Detta är ursprungligen en kameral beteckning som har sin grund i förhållandet att jorden förvaltats under ärkebiskopen i Uppsala.
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsutvecklingen i Västra Bispgården/Bispgården 1960–2020[6][7][8] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 651 | 100 | ||
| 1965 | 698 | 86 | ||
| 1970 | 866 | 113 | ||
| 1975 | 1 179 | 270 | ||
| 1980 | 1 149 | 277 | ||
| 1990 | 1 093 | 287 | ||
| 1995 | 629 | 140 | ||
| 2000 | 576 | 140 | ||
| 2005 | 523 | 140 | ||
| 2010 | 518 | 142 | ||
| 2015 | 496 | 116 | ||
| 2020 | 461 | 120 | ||
Anm.: Sammanvuxen med Bispfors 1975, Östra Bispgården utbruten 1995. Namnändring till Västra Bispgården 1995.
| ||||
Näringsliv
[redigera | redigera wikitext]Ortens största industri är Z-lyften Produktion AB, som tillverkar bakgavellyftar till lastbilar.
Stockholms handelsbank etablerade ett kontor i Bispgården år 1915.[9] Denna bank blev kort därefter Svenska Handelsbanken som hade ett kontor i Bispgården fram till år 2005.[10]
Flera vattenkraftverk finns i Indalsälven kring Bispgården. Uppströms ligger Svarthålsforsens kraftverk samt nedströms Stadsforsens kraftverk och Hölleforsens kraftverk.
Sevärdheter
[redigera | redigera wikitext]Utanför samhället finns ett par sevärdheter. Döda fallet är ett tidigare vattenfall, kallat Storforsen, som försvann 1796 när Vildhussen av misstag tömde Ragundasjön och gav Indalsälven en ny fåra. I Utanede, cirka en mil nedströms Indalsälven, ligger Thailändska paviljongen, byggd 1998 till minne av kung Chulalongkorn och hans besök i Bispgården 1897. En då nybruten väg som leder från gamla riksvägen förbi paviljongen till botten av älvnipan bär också kungens namn.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Statistiska tätorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 28 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 1 november 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Flemström Bertil, red (1983). Ortnamnen i Jämtlands län D. 6 Ragunda kommun : bebyggelsenamn. Uppsala: Ortnamnsarkivet. sid. 12–23. Libris 8205850. ISBN 918545205X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1106123/FULLTEXT01.pdf
- ^ ”1900–1999”. Bispgården nu och då. https://www.bispgarden.nu/1900/. Läst 13 mars 2025.
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 55. Arkiverad från originalet den 15 januari 2015. https://www.webcitation.org/6VbOaXwnN?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 15 januari 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Statistiska meddelanden. Tätorter 1990: Befolkning och areal i tätorter och glesbygd, reviderade uppgifter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 26 februari 1992. sid. 52. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131018010555/http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9201.pdf. Läst 11 januari 2016
- ^ Stockholms handelsbank 1915, Svenska Dagbladet, 22 februari 1916
- ^ Fors historia, Southern Hill
| ||||||||||||||||
