Björn Gustafson

Från Wikipedia
Version från den 9 januari 2018 kl. 02.52 av LarskeBot (Diskussion | Bidrag) (→‎Externa länkar: -överkategorisering, removed: Kategori:Svenska skådespelare med AWB)
För andra personer med liknande namn, se Björn Gustafsson.
Björn Gustafson
Björn Gustafson, 1961.
Björn Gustafson, 1961.
FöddBjörn Herman Leonard Gustafsson[1]
30 november 1934 (89 år)[1]
Bromma, Stockholms län, Sverige[1]
Aktiva år1956–
MakaGisela Gustafson
(sedan 1962)
Betydande roller
Dynamit-Harry i Jönssonligan-filmerna (1982-2000)

Bert Hersby i Sjukan

Alfred i Emil i Lönneberga

Berättarröst i Alfons Åberg
IMDb SFDb

Björn Gustafson, folkbokförd Björn Herman Leonard Gustafsson[1], född 30 november 1934 i Bromma, Stockholms län,[1] är en svensk skådespelare.

Gustafson är en av Sveriges mest folkkära skådespelare enligt kvällstidningarna Expressen och Aftonbladet. Han är mest förknippad med rollerna som den snälle drängen Alfred i filmerna om Emil i Lönneberga 1972–1973, och som den fumlige Dynamit-Harry i Jönssonligan. En annan av Gustafsons välkända roller är som den sympatiske men kriminelle studierektor Bertilsson i Dubbelstötarna (1980), Dubbelsvindlarna (1982) och Studierektorns sista strid (1986). Socialisten Bert Hersby i TV-serien Sjukan är också en av Gustafsons mer kända karaktärer. Han har även gjort berättarrösten till TV-serien Alfons Åberg.

Biografi

Gustafson (längst fram) tillsammans med TV-teaterensemblen säsongen 1961/1962.

Björn Gustafson har sedan 1955 tillhört Kungliga Dramatiska Teaterns ensemble i olika omgångar, där han medverkat i produktioner som De tre musketörerna (1955), Spöket på Canterville (1957), Hamlet (1960), Den girige (1961), Hustruskolan (1980) och Dödgrävaren (1992).[2] Han har även varit engagerad vid Stockholms Stadsteater, turnerat med Riksteatern och spelat på Allan Edwalls Teater Brunnsgatan Fyra.

På Stockholms privatteatrar har Gustafson rönt framgång som komiker. Han gjorde huvudrollen som taxichauffören i Kuta och kör (1984) på Folkan; därefter följde framgångar som Det stannar i familjen (1988) och Skaffa mig en tenor (1989). På Maximteatern spelade han i farserna Rakt ner i fickan (1996), Pengarna eller livet (1998) och revyn Strålande tider! Härliga tider! (2000).

Gustafson har samarbetat mycket med Ulf Brunnberg, inte bara i Jönssonligan-filmerna, utan även i flera TV-produktioner som till exempel Sjukan (1995) och i Ray Cooney-farsen Oj då en till! på Folkteatern 1987. Gustafson spelade revy med Ulf Brunnberg på Stora Teatern i Stockholm och gjorde huvudrollen som tönten i komedin Hjääälp! The Nerd! på samma scen. Sommaren 2003 spelade han en förvirrad folkparksföreståndare i Eva Rydbergs lustspel Kaos i folkparkenFredriksdalsteatern i Helsingborg.

Våren 2008 medverkade han i TV-serien Andra Avenyn, där han spelade rollen som pensionerad psykolog. I TV har Gustafson gjort komediroller i serierna En fyra för tre och Sjukan.

Han spelade mot Meg Westergren i Karin Thunbergs Lite längtan, helt enkelt på Stockholms stadsteater.

För barnpubliken är hans röst välkänd från barnprogrammet Alfons Åberg (1979–1981, 1994) där han har lånat ut sin röst till både TV och talbok.

Priser och utmärkelser

Teater

Roller

År Roll Produktion Regi Teater
1959 En midsommarnattsdröm
William Shakespeare
Sandro Malmquist Skansens friluftsteater[3]
1961 Fridas visor
Birger Sjöberg
Per Sjöstrand Skansens friluftsteater[4]
1963 Baloun, Svejks vän Svejk i andra världskriget
Bertolt Brecht
Alf Sjöberg Dramaten
Kammarjunkaren Sagan
Hjalmar Bergman
Ingmar Bergman Dramaten[5]
1964 Shawn Keogh Hjälten på den gröna ön
John Millington Synge
Lars-Erik Liedholm Dramaten
Medverkande Å vilket härligt krig
Charles Chilton
Jackie Söderman Dramaten
1965 Herr Dimanche Don Juan
Molière
Ingmar Bergman Dramaten[6]
Fältväbeln Mutter Courage
Bertolt Brecht
Alf Sjöberg Dramaten
1970 Jack Worthing Mr Ernest
Oscar Wilde
Björn Gustafson Stockholms stadsteater
Syster Siv Hemmet
Kent Andersson och Bengt Bratt
Fred Hjelm Stockholms stadsteater
1971 Ordningspolisen
Fotografen
Mannen
Sol, vad vill du mig?
Birger Norman
Ingvar Kjellson Dramaten
Stora gullet De vilda svanarna
H.C. Andersen
Fred Hjelm Stockholms stadsteater
1972 Pappa En lycklig tilldragelse
Sławomir Mrożek
Lars Edström Stockholms stadsteater
1973 Patron Julius Gösta Berlings saga
Selma Lagerlöf
Johan Bergenstråhle
Marie-Louise De Geer Bergenstråhle
Stockholms stadsteater
1975 Leonid Andrejevitj Körsbärsträdgården
Anton Tjechov
Jan Håkanson Stockholms stadsteater
1976 Mäster Jacques Den girige
Molière
Yves Bureau Stockholms stadsteater
1977 Colladan Spargrisen
Eugène Labiche
Yves Bureau Stockholms stadsteater
1978 Bellman Wärdshuset Haren och vråken
Lars Forssell
Fred Hjelm Stockholms stadsteater
1980 Alain Hustruskolan
Molière
Alf Sjöberg Dramaten
1984 Willie Master Harold
Athol Fugard
Hans Klinga Dramaten
Kuta och kör
Ray Cooney
Folkan
1987 Hickory-Wood Oj då!... en till?!
Ray Cooney och Tony Hilton
Chris Johnston Folkan[7]
1988 Hubert Bonney Det stannar i familjen
Ray Cooney
Brian Howard Folkan[8]
1990 Operachefen Skaffa mig en tenor
Ken Ludwig
Piv Bernth Folkan[9]
1991 Medverkande Flott & lagom
Sven Hugo Persson, Kar de Mumma, Calle Norlén, Carl Zetterström, Tomas Tivemark, Katrin Sundberg
Thomas Ryberger Stora teatern, Stockholm[10]
1992 Brodern Oväder
August Strindberg
Wilhelm Carlsson Dramaten
Polonius
Spåmannen
Apotekaren
Dödgrävaren
Hans Alfredson
Hans Alfredson Dramaten
Lennart Branting Trassel
Ray Cooney
Lars Amble Maximteatern
1994 Rick Hjäälp – the nerd!
Larry Shue
Hans Bergström Stora teatern, Stockholm
1996 Herr Larsson Rakt ner i fickan
Michael Cooney
Lars Amble Maximteatern[11]
1998 Pengarna eller livet
Ray Cooney
Lars Amble Maximteatern
2000 Medverkande Strålande tider! Härliga tider!, revy Lars Amble Maximteatern[12]
2001 Bert Hersby Hela sjukan
Eric Chappell
Thomas Ryberger Scalateatern/
Riksteatern
2002 Macbeth
fritt efter William Shakespeare
Teater Brunnsgatan Fyra
Turné
2003 Börje, chefen Kaos i folkparken
Adde Malmberg, Johan Schildt och Robert Sjöblom
Jan Hertz Fredriksdalsteatern
2004 Connys pappa Fångad på nätet
Ray Cooney
Bo Hermansson Oscarsteatern[13]
2007 Medan tiden går
Tom Cole
Jan de Laval Strindbergs Intima Teater
2009 Pjotr Sorin Måsen
Anton Tjechov
Jan Håkanson Stockholms stadsteater
2010 Sista sommaren
Ernest Thompson
Hugo Hansén Stockholms stadsteater
2014 Strömberg Karl Gerhard - en fantasi om en revykung
Irena Kraus
Johanna Garpe Stockholms stadsteater
2016 Mannen Lite längtan, helt enkelt
Karin Thunberg
Hugo Hansén Stockholms stadsteater[14]

Regi

År Produktion Upphovsmän Teater
1970 Mr Ernest
The Importance Of Being Earnest
Oscar Wilde Stockholms stadsteater.
1985 Intill mjölkhagen
Dylan Thomas Stockholms stadsteater
1999 Fullpackat
Eric Chappell Riksteatern
2001 Brinner Paris...
Bill Warnock Riksteatern

Filmografi (urval)

Källor

  1. ^ [a b c d e] Sveriges befolkning 1990: Gustafsson, Björn Herman Leonard
  2. ^ Björn Gustafson i Dramatens rollbok
  3. ^ ”Skansenteatern”. Leopolds antikvariat. Arkiverad från originalet den 28 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160328020221/http://www.abm.se/leopolds/Skansenteatern.html. Läst 19 mars 2016. 
  4. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 25. 23 juni 1961. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-06-23/167/25. Läst 19 mars 2016. 
  5. ^ ”Sagan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/sagan-1. Läst 20 oktober 2015. 
  6. ^ ”Don Juan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/don-juan-0. Läst 21 oktober 2015. 
  7. ^ Marcus Boldeman (20 september 1987). ”Ny fars på Folkan: Männens afton på scen”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1987-09-20/255/20. Läst 22 augusti 2015. 
  8. ^ Marcus Boldemann (16 september 1988). ”Kluven storsatsning”. Dagens Nyheter: s. 28. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1988-09-16/252/28. Läst 22 augusti 2015. 
  9. ^ Marcus Boldemann (2 januari 1990). ”Fars med smidigt hopfogad intrig”. Dagens Nyheter: s. 28. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1990-01-02/1/28. Läst 22 augusti 2015. 
  10. ^ Lars Linder (13 september 1991). ”Flott och lagom med goda artister”. Dagens Nyheter: s. 22. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1991-09-13/249/22. Läst 26 januari 2016. 
  11. ^ Ingegärd Waaranperä (4 oktober 1996). ”Bidragsfusk som lönar sig. Björn Gustafsson räddar farsen på Maxim”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/arkiv/teater/bidragsfusk-som-lonar-sig-bjorn-gustafsson-raddar-farsen-pa-maxim/. Läst 29 oktober 2016. 
  12. ^ Leif Zern (21 januari 2000). ”Inte så strålande tider. Det räcker inte att citera gamla slagnummer”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 25 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160125143836/http://www.dn.se/arkiv/kultur/revy-inte-sa-stralande-tider-det-racker-inte-att-citera. Läst 24 juni 2015. 
  13. ^ ”Fångad på nätet”. Chinateatern. http://www.oscarsteatern.se/show/fangad-pa-natet/. Läst 3 september 2015. 
  14. ^ | 2017 ||Jakten på tidskristallen ||'
    Karin Thunberg ||- ||Julkalender, SVT Hisnande felkopplingar i samtal nära Beckett Svenska Dagbladet 8 december 2016. Läst 23 januari 2017.

Externa länkar