Bjurholms kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bjurholms kommun
Kommun
Bjurholm kommunvapen - Riksarkivet Sverige.png
Fri vapensköld för Bjurholms kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land  Sverige
Län Västerbottens län
Landskap Ångermanland
Västerbotten
Domsaga Umeå domsaga[1]
Läge 63°55′0″N 19°13′0″Ö / 63.91667°N 19.21667°Ö / 63.91667; 19.21667
Centralort Bjurholm
Areal 1 363,76 km² (2015-01-01)[2]
80:e största (av 290)
 - land 1 306,77 km²
 - vatten 56,99 km²
Folkmängd 2 462 (2015-09-30)[3]
290:e största (av 290)
Befolkningstäthet 1,88 invånare/km²[3][2]
273:e högsta (av 290)
Kommunstyrelsens
ordförande
Ingemar Nyman (M)
GeoNames 2721584
Kommunkod 2403[4]
Tätortsgrad (%) 39,3 (2010)[5]
Organisationsnummer 212000-2833
Antal anställda 325 (2014-11)[6]
Bjurholm Municipality in Västerbotten County.png
Webbplats: www.bjurholm.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal

Bjurholms kommun är en kommun i Västerbottens län. Centralort är Bjurholm, vilket gör Bjurholm till en av 42 kommuner som har ett tidigare municipalsamhälle som centralort.

Kommunen, som är Sveriges minsta beträffande folkmängd, är belägen i landskapen Ångermanland och Västerbotten. Den gränsar till Lycksele, Nordmalings, Vindelns, Vännäs, Åsele och Örnsköldsviks kommuner.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar Bjurholms socken där vid kommunreformen 1862 Bjurholms landskommun bildades.

I området fanns även Bjurholms municipalsamhälle mellan 30 juni 1934 och 31 december 1962.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[7]

Bjurholms kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Bjurholms landskommun. 1974 uppgick kommunen i Vännäs kommun men utbröts därur 1983 och återbildades som egen kommun.[8]

Kommunen ingick från bildandet till 1982 i Umebygdens domsaga och ingår sen dess i Umeå domsaga.[9]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I blått fält en av vågskuror bildad bjälke av guld, belagd med en gående svart bäver med tunga, tänder och klor röda.[10]

I ett sockensigill från 1800-talet återfanns en bäver, som fick ligga till grund för vapnet, som fastställdes 1951. Ordet bjur i namnet betyder också just bäver. Vapnets giltighet upphörde när Bjurholms kommun gick upp i Vännäs kommun 1974, men återtogs vid delningen 1983.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Bjurholms kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
3 912
1975
  
3 486
1980
  
3 354
1985
  
3 070
1990
  
2 959
1995
  
2 854
2000
  
2 695
2005
  
2 553
2010
  
2 460
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 262, eller 10,69 % av befolkningen (hela befolkningen: 2 451 den 31 december 2014).[11]

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

För befolkningsrapportering består kommunen av ett enda område, före 2016 Bjurholms församling och från 1 januari 2016 av distriktet Bjurholm.[12]

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Bjurholms kommun har en politiker- och förvaltningsorganisation där nämnder och kommunstyrelse är direkt underställda kommunfullmäktige.[13] Kommunens verksamhet är fördelad mellan kommunstyrelsen, kultur- och utbildningsnämnden och omsorgsnämnden. Myndighetsfrågorna hanteras av miljö- och byggnämnden.

Kommunstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2015–2018
Ordförande
M
Ingemar Nyman
Första vice ordförande
C
Maria Bahlenberg
Andre vice ordförande
S
Dagmar Schröder

Totalt har kommunstyrelsen 11 ledamöter, varav 4 tillhör moderaterna, 4 tillhör socialdemokraterna, 2 tillhör centerpartiet och 1 tillhör liberalerna.[14]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande
C
Maria Bahlenberg
Förste vice ordförande
M
Tommy Israelsson
Andre vice ordförande
S
Birgitta Dahlberg
Ordförande Nämnd Vice ordförande
M
Bengt Sundling Kultur- och utbildningsnämnden
S
Martin Berglund
M
Christina Lidström Miljö- och byggnämnden
S
Thord Classon
M
Ewa Stuge Omsorgsnämnden
S
Birgitta Dahlberg
FP
Doris Jonsson Valnämnden
S
Annelie Eriksson

Mandatfördelning i Bjurholms kommun 1982–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S SD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1982 11 8 6 1 5
11 8 6 5
31 90,4
23 8
1985 1 11 7 7 5
11 7 7 5
31 86,4
23 8
1988 11 7 6 2 5
11 7 6 2 5
31 87,4
22 9
1991 11 7 6 2 5
11 7 6 2 5
31 85,8
19 12
1994 12 6 5 2 6
12 6 5 2 6
31 86,8
17 14
1998 10 4 3 2 12
10 4 3 2 12
31 80,14
19 12
2002 1 10 4 3 2 11
10 4 3 2 11
31 78,80
18 13
2006 1 10 5 4 2 9
10 5 4 2 9
31 78,83
17 14
2010 1 10 5 3 2 10
10 5 3 2 10
31 81,72
17 14
2014 1 11 1 5 2 1 10
11 5 2 10
31 82,57
18 13
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Bjurholms kommun har två vänorter:[15]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
  2. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli. 
  3. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2015”. Statistiska centralbyrån. 9 november 2015. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/395387/. Läst 11 november 2015. 
  4. ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
  5. ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti. 
  6. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  7. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 sida 18 i pdf:en
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Umeå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  10. ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
  11. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 6 december 2015)
  12. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  13. ^ Kommunens officiella webbplats
  14. ^ Kommunens officiella webbplats
  15. ^ Kommunens officiella webbplats

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]