Bjurholms kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Bjurholms kommun
Kommun
Bjurholm kommunvapen - Riksarkivet Sverige.png
Vapensköld för Bjurholms kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Västerbottens län
Landskap Ångermanland
Västerbotten
Domkrets Umeå domkrets[1]
Läge 63°55′0″N 19°13′0″Ö / 63.91667°N 19.21667°Ö / 63.91667; 19.21667
Centralort Bjurholm
Areal 1 363,76 km² (2015-01-01)[2]
80:e största (av 290)
 - land 1 306,77 km²
 - vatten 56,99 km²
Folkmängd 2 469 (2018-06-30)[3]
290:e största (av 290)
Befolkningstäthet 1,89 invånare/km²[3][2]
272:a högsta (av 290)
Kommunstyrelsens
ordförande
Ingemar Nyman (M)
GeoNames 2721584
Kommunkod 2403[4]
Tätortsgrad (%) 41 (2015)[6]
Organisationsnummer 212000-2833
Antal anställda 325 ()[5]
Bjurholm Municipality in Västerbotten County.png
Webbplats: www.bjurholm.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal
Lantmäteriets kommunavgränsning

Bjurholms kommun är en kommun i Västerbottens län. Centralort är Bjurholm med 1 000 invånare som är kommunens enda tätort där 40,8 % av kommunens invånare bodde 2015.

Kommunen, som är Sveriges minsta beträffande folkmängd, är belägen i landskapen Ångermanland och Västerbotten. Den gränsar till Lycksele, Nordmalings, Vindelns, Vännäs, Åsele och Örnsköldsviks kommuner.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar Bjurholms socken där vid kommunreformen 1862 Bjurholms landskommun bildades.

I området fanns även Bjurholms municipalsamhälle mellan 30 juni 1934 och 31 december 1962.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[7]

Bjurholms kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Bjurholms landskommun. 1974 uppgick kommunen i Vännäs kommun men utbröts därur 1983 och återbildades som egen kommun.[8]

Kommunen ingick från bildandet till 1982 i Umebygdens domsaga och ingår sen dess i Umeå domsaga.[9]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I blått fält en av vågskuror bildad bjälke av guld, belagd med en gående svart bäver med tunga, tänder och klor röda.[10]

I ett sockensigill från 1800-talet återfanns en bäver, som fick ligga till grund för vapnet, som fastställdes 1951. Ordet bjur i namnet betyder också just bäver. Vapnets giltighet upphörde när Bjurholms kommun gick upp i Vännäs kommun 1974, men återtogs vid delningen 1983.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Mellan 1970 och 2015 minskade befolkningen i Bjurholms kommun med 37,3 % jämfört med hela Sveriges befolkning som under samma period ökade med 18,0 %.[11] Kommunen hade den 31 december 2017 en befolkningstäthet på 1,9 invånare per km², medan den i riket var 24,8 inv/km². Medelåldern i kommunen år 2016 var 46,5 år (varav 44,8 år för män och 48,2 år för kvinnor) vilket ligger över rikets genomsnitt på 41,2 år (varav 40,3 år för män och 42,2 år för kvinnor).[12]

Andelen med utländsk bakgrund var 31 december 2016 12,1 % av befolkningen, vilket är under riksgenomsnittet på 22 %.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Bjurholms kommun 1970–2015[11]
ÅrFolkmängd
1970
  
3 912
1975
  
3 486
1980
  
3 354
1985
  
3 070
1990
  
2 959
1995
  
2 854
2000
  
2 695
2005
  
2 553
2010
  
2 460
2015
  
2 453
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.
Bjurholms kommun var del av Vännäs kommun åren 1974-1982.

Könsfördelning[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2017 hade Bjurholms kommun en könsfördelning på 1,09 män per kvinna. Fördelat på ålder såg könsfördelningen ut på följande sätt:[11]

  • 0–14 år: 1,27 män per kvinna
  • 15–24 år: 1,35 män per kvinna
  • 25–54 år: 1,00 män per kvinna
  • 55–64 år: 1,30 män per kvinna
  • 65 år och äldre: 0,93 män per kvinna

Utländsk och svensk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 296, eller 12,06 % av befolkningen (hela befolkningen: 2 454 den 31 december 2016). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 76, eller 2,91 % av befolkningen (hela befolkningen: 2 608 den 31 december 2002).[13]

Bakgrund den 31 december 2016 Antal Andel Varav män Kvinnor
Utrikes födda 274 11,17 % 123 151
Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar 22 0,90 % 14 8
Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder 116 4,73 % 61 55
Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar &&&&&&&&&&&02042.&&&&&02 042 83,21 % &&&&&&&&&&&01069.&&&&&01 069 973

Invånare efter födelseland[redigera | redigera wikitext]

Denna tabell redovisar födelseland för Bjurholms kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen samt de personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.[14]

Utländska medborgare[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2016 hade 170 invånare (6,93 %), varav 93 män och 77 kvinnor, ett utländskt medborgarskap och saknade samtidigt ett svenskt sådant. Personer som har både utländskt och svenskt medborgarskap räknas inte av Statistiska centralbyrån som utländska medborgare.[15]

Åldersfördelning[redigera | redigera wikitext]

Åldersfördelningen i Bjurholms kommun enligt siffror från Statistiska centralbyrån avseende förhållandena den 31 december 2017:[11]

Ålder 31 december 2017 Antal Andel Varav män Kvinnor
0–14 år 391 15,95 % 219 172
15–24 år 277 11,30 % 159 118
25–54 år 741 30,23 % 371 370
55–64 år 304 12,40 % 172 132
65+ år 738 30,11 % 355 383

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

För befolkningsrapportering består kommunen av ett enda område, före 2016 Bjurholms församling och från 1 januari 2016 av distriktet Bjurholm.[16]

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

I Bjurholms kommun fanns vid tätortsavgränsningen 2015 endast en tätort, Bjurholm, som hade &&&&&&&&&&&01033.&&&&&01 033 invånare den 31 december 2016.[17]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Bjurholms kommun har en politiker- och förvaltningsorganisation där nämnder och kommunstyrelse är direkt underställda kommunfullmäktige.[18] Kommunens verksamhet är fördelad mellan kommunstyrelsen, kultur- och utbildningsnämnden och omsorgsnämnden. Myndighetsfrågorna hanteras av miljö- och byggnämnden.

Kommunstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2015–2018
Ordförande
M
Christina Lidström
Första vice ordförande
C
Maria Bahlenberg
Andre vice ordförande
S
Dagmar Schröder

Totalt har kommunstyrelsen 11 ledamöter, varav 4 tillhör moderaterna, 4 tillhör socialdemokraterna, 2 tillhör centerpartiet och 1 tillhör liberalerna.[19]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande
C
Maria Bahlenberg
Förste vice ordförande
M
Tommy Israelsson
Andre vice ordförande
S
Birgitta Dahlberg
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Kultur- och utbildningsnämnden
M
Bengt Sundling
S
Martin Berglund
Miljö- och byggnämnden
M
Marcus Ljadas
S
Leif Söderström
Socialnämnd
M
Christina Lidström
S
Birgitta Dahlberg
Valnämnden
L
Doris Jonsson
S
Annelie Eriksson

Mandatfördelning i Bjurholms kommun 1982–2014[redigera | redigera wikitext]

ValårVSSDCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1982118615
11865
3190,4
238
1985111775
11775
3186,4
238
1988117625
117625
3187,4
229
1991117625
117625
3185,8
1912
1994126526
126526
3186,8
1714
19981043212
1043212
3180,14
1912
200211043211
1043211
3178,80
1813
20061105429
105429
3178,83
1714
201011053210
1053210
3181,72
1714
2014111152110
115210
3182,57
1813
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Bjurholms kommun har två vänorter:[20]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
  2. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  3. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2018”. Statistiska centralbyrån. 17 augusti 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-2-2018/. Läst 17 augusti 2018. 
  4. ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
  5. ^ läs online,
  6. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  7. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 sida 18 i pdf:en
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Umeå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  10. ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
  11. ^ [a b c d] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2017”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 16 mars 2018. 
  12. ^ ”Kommuner i siffror - Bjurholms kommun / Sverige”. Kommuner i siffror. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/#?region1=2403&region2=00. Läst 16 mars 2018. 
  13. ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 16 mars 2018. 
  14. ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2017” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 februari 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--kommun-lan-och-riket/utrikes-fodda-efter-lan-kommun-och-fodelseland-31-december/. Läst 16 mars 2018. 
  15. ^ ”Utländska medborgare efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 1973 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101F/UtlmedbTotNK/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 16 mars 2018. 
  16. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  17. ^ ”Folkmängd och landareal i tätorter, per tätort. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. 5 april 2017. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 1 oktober 2017. 
  18. ^ Kommunens officiella webbplats
  19. ^ Kommunens officiella webbplats
  20. ^ Kommunens officiella webbplats

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]